Hästsvansekorre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hästsvansekorre
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Ekorrar
Sciuridae
Släkte Sundaekorrar
Sundasciurus
Art Hästsvansekorre
S. hippurus
Vetenskapligt namn
§ Sundasciurus hippurus
Auktor (I. Geoffroy, 1831)
Hitta fler artiklar om djur med


Hästsvansekorre (Sundasciurus hippurus[2][3]) är en däggdjursart som först beskrevs av I. Geoffroy 1831. Sundasciurus hippurus ingår i släktet sundaekorrar och familjen ekorrar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1]

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 5 underarter.[6]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 21,5 till 25 cm, en svanslängd av 24 till 29 cm och en vikt av 260 till 420 g. Trots artens svenska trivialnamn påminner dess svans inte mycket om hästens svans. Den är tjock och yvig med en mörkgrå till svart färg. Pälsen har på ovansidan en kastanjebrun färg med mera grå skuldra, huvud och framfötter. Undersidan är beroende på underart rödbrun, blek orange eller vitaktig. Hästsvansekorre kan förväxlas med Pallasekorre (Callosciurus erythraeus) men den senare har en mera prickig undersida (agouti) och en mindre yvig svans.[7]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna ekorre förekommer i Sydostasien på södra Malackahalvön, Sumatra och Borneo. Habitatet utgörs av olika slags skogar i låglandet.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna är aktiva på dagen och klättrar i växtligheten eller går på marken. Hästsvansekorren äter främst frukter och blad.[1] Dessutom ingår bark, trädens vätskor, insekter och troligen svampar i födan. Individerna lever ensam eller i par. De delar reviret med andra ekorrar som bananekorre (Callosciurus notatus) eller svartstrimmig spetsekorre (Callosciurus nigrovittatus). Unga hästsvansekorrar faller troligen offer för trädlevande ormar, för kattdjur och för andra ekorrar.[7]

Hos andra arter av samma släkte kan honor para sig hela året och de har 2 till 4 ungar per kull. Troligen har hästsvansekorre ett liknande fortplantningssätt.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Sundasciurus hippurus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/sundasciurus+hippurus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ (2005) , website Sundasciurus hippurus, Mammal Species of the World
  7. ^ [a b c] R. Haslauer (2003). ”Horse-tailed squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Sundasciurus_hippurus/. Läst 14 december 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]