Hålkortsmaskin
En hålkortsmaskin (även tabuleringsmaskin; engelska: unit record equipment, electric accounting machine) var en mekanisk eller elektromekanisk maskinpark för databehandling där information lagrades på hålkort och bearbetades genom att korten matades igenom olika maskiner i en bestämd arbetsgång.[2] Tekniken användes i stor skala innan elektroniska datorer blev vanliga, och levde kvar länge som kringutrustning även under datorernas genombrott (till exempel för inmatning och utskrift).[3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund: hålkort som styr- och datamedium
[redigera | redigera wikitext]Hålkort hade använts som styrmedium i industrin redan på 1800-talet, bland annat i Jacquardvävstolar (utvecklade i början av 1800-talet) där mönster styrdes med kort.[4] Det var dock Herman Hollerith som i slutet av 1800-talet gjorde hålkort till ett datamedium i modern mening, genom att utveckla ett system för att registrera och maskinellt sammanställa statistik med hjälp av hålkort.[5]
Hollerith och 1890 års folkräkning
[redigera | redigera wikitext]Holleriths tabuleringssystem togs i bruk vid USA:s folkräkning 1890 och bestod av bland annat hålkort, stansutrustning, tabulator och sorteringsutrustning.[5][1] Tekniken kom senare att användas brett i näringsliv och offentlig förvaltning, särskilt för redovisning, statistik, register och logistik.
Holleriths bolag (Tabulating Machine Company) var en av föregångarna till det som senare blev IBM.[5]
Teknik och arbetssätt
[redigera | redigera wikitext]Hålkortsmaskiner fungerade normalt som en kedja av maskiner där korten passerade steg för steg: stansning av data, sortering, matchning/kontroll, beräkning och utskrift. Maskinernas funktion styrdes ofta med en utbytbar kopplingspanel (”control panel”) där man med patchkablar kopplade samman maskinens logiska funktioner för en viss uppgift.[2]
Hålkortens format varierade historiskt, men IBM:s 80-kolumnskort (introducerat 1928) kom att bli den mest spridda standarden.[6]
Maskintyper
[redigera | redigera wikitext]Vanliga typer av hålkortsmaskiner var:
- Stansmaskin - stansade (”punsade”) hål och skapade hålkort från källdata.
- Sorterare - sorterade kort utifrån en vald kolumn; flerkolumnssortering krävde upprepade körningar.
- Kollator - kunde slå samman eller jämföra (matcha) två kortbuntar enligt givna villkor.
- Kalkylator (”calculating punch”) - utförde aritmetiska operationer och kunde stansa resultat i kort.
- Tabulator - läste, summerade/beräknade och skrev ut rapporter, till exempel listor, summeringar och fakturaunderlag.[7]
Användning i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Hålkortsmaskiner användes tidigt i Sverige av bland annat försäkrings- och industriföretag samt myndigheter. Den första hålkortsmaskinen från IBM i Sverige levererades 1913 till Brand- och Lifförsäkrings AB Svea i Göteborg. Andra tidiga användare var SKF (Göteborg, 1918) och Statistiska centralbyrån (Stockholm, 1921).[8][9]
IBM startade svensk tillverkning av hålkort 1932 och under 1960-talet var hålkort fortfarande ett vanligt inmatningsmedium även i datoranläggningar.[10][3]
Nedgång
[redigera | redigera wikitext]När bildskärmsterminaler och magnetiska lagringsmedier (t.ex. magnetband och skivminne) blev allt vanligare minskade hålkortens betydelse, även om tekniken levde kvar länge i vissa verksamheter.[3] Enligt flera svenska källor nådde den svenska hålkortsproduktionen sin kulmen 1969, då omkring en miljard hålkort trycktes, och det sista hålkortet vid IBM:s tryckeri i Vällingby trycktes den 18 februari 1980,[10][11] men fortsatte vid Strålfors tryckeri till mitten av 1980-talet.[12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Making Sense of the Census: Hollerith's Punched Card Solution” (på engelska). Computer History Museum. https://www.computerhistory.org/revolution/punched-cards/2/2. Läst 28 januari 2026.
- ^ [a b c] ”IBM Reference Manual: Functional Wiring Principles (Form 22-6275-0)” (på engelska). IBM. 1956. https://www.bitsavers.org/pdf/ibm/punchedCard/Training/22-6275-0_Functional_Wiring_Principles.pdf. Läst 28 januari 2026.
- ^ [a b c] Frejhagen, Bengt (2009). ”Användarna och datorerna – en historik 1960–1985”. Vinnova. https://www.vinnova.se/contentassets/a4e1311e358c440eb57f7132a71aa8ed/vr-09-02.pdf. Läst 28 januari 2026.
- ^ ”Jacquard Hand Loom” (på engelska). Science Museum Group Collection. https://collection.sciencemuseumgroup.org.uk/objects/co8405056/jacquard-hand-loom. Läst 28 januari 2026.
- ^ [a b c] ”The Hollerith Machine” (på engelska). U.S. Census Bureau. 14 augusti 2024. https://www.census.gov/about/history/bureau-history/census-innovations/technology/hollerith-machine.html. Läst 28 januari 2026.
- ^ ”Hollerith 1890 Census Tabulator” (på engelska). Columbia University Computing History. https://www.columbia.edu/cu/computinghistory/census-tabulator.html. Läst 28 januari 2026.
- ^ ”IBM Tabulators and Accounting Machines” (på engelska). Columbia University Computing History. https://www.columbia.edu/cu/computinghistory/tabulator.html. Läst 28 januari 2026.
- ^ Johansson, M. (1997). ”Linköping Studies in Arts and Science • 164 (avsnitt om tidiga IBM-användare i Sverige)” (på engelska). https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20702/fulltext01.pdf. Läst 28 januari 2026.
- ^ [a b] ”Hur skapas nya yrken och varför dör de ut?”. Arbetsliv i Norden. 24 februari 2010. https://www.arbeidslivinorden.org/hur-skapas-nya-yrken-och-varfor-dor-de-ut/. Läst 28 januari 2026.
- ^ ”Stockholms vidrigaste yrke: ”Vi åt grus””. Svenska Dagbladet. 4 april 2019. https://www.svd.se/a/7lrq39/stockholms-vidrigaste-yrke-vi-at-grus. Läst 28 januari 2026.
- ^ Ulph Karlsson (26 februari 2026). ”Snillrika hål i kort blev Strålfors framgång”. Smålandsposten. https://www.smp.se/nyheter/snillrika-hal-i-kort-blev-stralfors-framgang/. Läst 28 januari 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hålkortsmaskin.- ”Columbia University Computing History” (på engelska). https://www.columbia.edu/cu/computinghistory/. Läst 28 januari 2026.
