Vävstol

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Modern (senare delen 1900-talet) hopfällbar vävstol från Öxabäck för åtta skaft och kontramarsch samt pådragningsknekt.

Vävstolar med trampor konstruerades ursprungligen i Kina före vår tideräkning. De kom till Norden strax före medeltiden. Vävningens historia är dock betydligt äldre än så; de tidigaste fynden av vävt tyg från Irak är mer än 9 000 år gamla.[1]

Utveckling av vävstolen var avgörande för den tidiga industrialiseringen i Europa. Ett genombrott var den flygande skytteln som uppfanns 1733 av engelsmannen John Kay och möjliggjorde snabbare vävning. Den följdes 1764 av spinnmaskinen Spinning Jenny, konstruerad av James Hargreaves.[1]

Det första patentet på en mekanisk vävstol togs av den brittiska prästen Edmund Cartwright år 1785. Tekniken utvecklades av mekaniker som Joseph-Marie Jacquard som i början av 1800-talet fullbordade Jacquardvävstolen – den första kända tillämpningen av instruktioner med hjälp av hålkort, som möjliggjorde att varje enskild varptråd kunde styras oberoende av de andra.[1]

Svenska typer[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta bevarade svenska trampvävstolen är från någon gång på 1600-talet. Vävskedstillverkningen i Dalarna har anor från 1700-talet, vilket innebär att man redan då hade behov av vävskedar. I de tidigare varptyngda lodräta vävstolarna hade man inte vävskedar ännu, utan de kom med golvvävstolarna på 1700-talet till Sverige.

Trampvävstolen är dock troligen äldre. En vävluna som måste höra till en trampvävstol har påträffats vid arkeologiska utgrävningar i Sigtuna. Den är daterad till 1200-talet. På 1300-talet dyker ordet "solv" upp i svenskan och danskan, från samma sekel härrör ett belägg för ordet "fyrskaft".[2]

För att väva damast finns särskilda damastvävstolar. De är som regel både högre och längre än vanliga vävstolar. För jacquardvävning finns särskilda jacquardvävstolar. Jacquard är en väv med ett dekorativt mönster som är alltför komplicerat att vävas på en vanlig solvskaftvävstol. Jacqauardvävstolen är en speciell vävstol, där mönsterbildningen styrs av hålkort och de är som regel mekaniskt styrda och skötta, men även manuella jacquardvävstolar existerar. Mönsterbilden i väven skapas genom att färgen i varp och vävtrådar framhävs genom det sätt som inslaget sker, och detta samtidigt bildar den färdiga textilen. Främsta skillnaden mot den traditionella vävstolen är att varje enskild varptråd kan styras oberoende av de andra. Upp till 1792 varptrådar kan på så sätt styras helt separat från övriga trådars rörelser upp och ned. Grunddragen är densamma, med varpbom och tygbom och däremellan anordningar för skaften och slagbom.

Varpbommen sitter längst bak, och på den rullas varpen upp (ett arbetsmoment kallat bomning), i vilken man sedan skyttlar inslagstråden. Först träs varptråden genom solven som genom förmedling av skaftkäppar är förbundna med tramporna och reglerar vilka varptrådar som höjs och sänks vid vävningen. Sedan träs varptråden genom vävskeden som sitter i slagbommen och knyts fast i en käpp som är förankrad till tygbommen, som sitter närmast vävaren.

Ombyggda golvvävstolar som försågs med harnesk och dragutrustning kallas för simpelvävstolar, och de användes för att lära ut damastvävning i en förenklad variant. Huvuddragen i mönsterböckerna och utbildningarna var att lära ut den förenklade simpelvävningen. Simpelvävstolarna användes av holländarna och de vävstolarna utvecklades och försågs med mekanisk mönsterstyrning.

Efsingar kallas ändarna på varpen vilken är upprullad på varpbommen.

Många vävstolar har en bänk för vävaren att sitta på, fast förankrad i vävstolen. I andra fall sitter vävaren på en lös stol eller bänk av vad slag som helst.

Några vanliga typer av vävstolar[redigera | redigera wikitext]

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Ålderdomliga i Skåne förekommande benämningar är fotspor för tramporna och fotsporträ för den balk längst bak i vävstolen, där tramporna är upphängda. [3]

Vävstolar i andra länder[redigera | redigera wikitext]

Internationellt sett ser vävstolar väldigt olika ut.

Vävstolars konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Vävstolen”. 100 innovationer. Tekniska museet. http://www.100innovationer.com/svensk/innovationerna/innovationer/vavstolen.280.html. Läst 9 maj 2018. 
  2. ^ Hemslöjd, Anna-Maja Nylén, s. 122.
  3. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Geebers, Lund 1867 (faksimilutgåva Malmö 1962), sida 161 [1]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar för tillverkare[redigera | redigera wikitext]