Socioekonomisk indelning

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Högre tjänstemän)

Socioekonomisk indelning är det sätt som samhällsstatistiker indelar ett lands befolkning i socioekonomiska grupper vilket kan sägas vara statistikens närmaste motsvarighet till samhällsklasser.

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

NRS[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste socioekonomiska indelningen i Storbritannien kallas NRS social grade och är baserat på huvudinkomsttagarens huvudyrke.

Grad Samhällsklass Yrken Andel av den brittiska befolkningen (NRS 2012-13)
A övre medelklass Högre företagsledande, administrativa eller akademiska yrken. 4 %
B medelklass Företagsledande, administrativa eller akademiska yrken på mellannivå. 22 %
C1 lägre medelklass Arbetsledande eller kontorsarbetande yrken samt företagsledande, administrativa eller akademiska yrken på lägre nivå. 27 %
C2 kvalificerad arbetarklass Kvalificerade yrkesarbetare 22 %
D arbetarklass Lågkvalificerade arbetare och arbetare i sysselsättningar som inte kräver yrkeserfarenhet. 16 %
E icke-sysselsatta Tillfällighetsarbetare, pensionärer och andra som är i behov av försörjningsstöd. 9 %

Graderna grupperas ofta som ABC1 (medelklass) och C2DE (arbetarklass). Överklassen ingår inte i detta schema; den utgör cirka 2 % av Storbritanniens befolkning.[1]

NS-SEC[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningarna använder man sedan 2001 National Statistics Socio-Economic Classification.

Grupp Beskrivning Motsvarighet i NRS
1 Högre företagsledande och akademiska yrken A
2 Lägre företagsledande och akademiska yrken B
3 Yrken på mellannivå C1, C2
4 Småföretagare och egenföretagare (ej akademiker) C1, C2
5 Lägre arbetsledande och tekniska yrken C1, C2
6 Halvrutinyrken D
7 Rutinyrken D
8 Aldrig arbetat eller långtidsarbetslösa E

Källa:[2] [3] [4]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Statistiska centralbyrån delar in befolkningen i Sverige i socioekonomiska grupper enligt systemet Socioekonomisk indelning (SEI).[5]

Översiktlig indelning[redigera | redigera wikitext]

Den grova uppdelningen är i:

Arbetare[redigera | redigera wikitext]

  • Arbetare i yrken som normalt organiserade inom LO.
  • Arbetare kan antingen vara varuproducerande eller tjänsteproducerande. (Viktigt att notera eftersom det inte stämmer med en annan populär definition där arbetare producerar varor och tjänsteman tjänster.)
  • Vidare skiljer man mellan facklärda och ej facklärda arbetare.[6]

Tjänstemän[redigera | redigera wikitext]

Arbetare i yrken som normalt organiserade inom TCO eller SACO. Man skiljer mellan:

  • Lägre tjänstemän
  • Tjänstemän på mellannivå
  • Högre tjänstemän
  • Ledande befattningar

Vidare skiljer man mellan om tjänstemannen har personalansvar eller inte.[6]

Lägre tjänstemän[redigera | redigera wikitext]

Hit räknas tjänstemän som arbetar inom yrken som (tidigare) normalt inte krävt 3-årig gymnasieutbildning.[7]. Ex Abonnemangsförsäljare, Ackordsuträknare, Allmänkontorist, Adresserare, Anmälningsmottagare, Annonsmottagare och Arkivarbetare.[6]

Tjänstemän på mellannivå[redigera | redigera wikitext]

Täcker breda grupper varav många kräver högskoleutbildningar som inte fanns (eller inte låg under högskolan) för 40 år sen. Så som högskoleingenjör, sjuksköterska och förskollärare. Andra exempel Account manager, Art Director, Administrativ chef på ett mindre företag, Affärsföreståndare för 5-9 anställda, Aktieförvaltare, Allmänreporter, Arbetsförmedlare och Avdelningschef på en bank. ("Kategorisering har utgått från yrken där det normal krävs tre men ej sex års utbildning efter grundskola." enligt SCB [7].

Högre tjänstemän[redigera | redigera wikitext]

Hit räknas tjänstemän som arbetar inom yrken som normalt kräver en mastersexamen. Ex civilekonom, apotekare, läkare, advokat, affärsjurist, agronom, aktieanalytiker, gymnasielärare (allmänna ämnen), akustisk designer, civilingenjör, amanuens och analytisk kemist.[6]

Företagare[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer mellan:

  • Fria yrkesutövare med akademikeryrken,
  • lantbrukare
  • övriga företagare.

Vidare skiljer man mellan hur stort företaget är.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Glover, Julian (20 oktober 2007). ”Riven by class and no social mobility - Britain in 2007”. London: The Guardian. http://www.guardian.co.uk/uk/2007/oct/20/britishidentity.socialexclusion. Läst 17 oktober 2009. 
  2. ^ The National Statistics Socio-economic Classification (NS-SEC rebased on the SOC2010)
  3. ^ Rose, D. and O'Reilly, K. (eds) (1997) Constructing Classes: Towards a New Social Classification for the UK. Swindon: ESRC/ONS.
  4. ^ Rose, D. and O'Reilly, K. (1998) The ESRC Review of Government Social Classifications: Final Report. London: The Stationery Office.
  5. ^ Socioekonomisk indelning (SEI) Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. 2015-08-07.
  6. ^ [a b c d e f] Socioekonomisk indelning (SEI) 1982. Mis 1982:4, SCB 2015-08-07.
  7. ^ [a b] http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Forsta_Statistik/Klassifikationer/_Dokument/SEI-MIS.pdf