Hadrosaurider

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hadrosaurider
Stratigrafisk utbredning: Yngre krita
Skelett av släktet Prosaurolophus på Royal Ontario Museum.
Skelett av släktet ProsaurolophusRoyal Ontario Museum.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Infraklass Härskarödlor
Archosauria
Överordning Dinosaurier
Dinosauria
Ordning Fågelhöftade dinosaurier
†Ornithischia
Underordning Ornithopoder
†Ornithopoda
Infraordning Iguanodonter
†Iguanodontia
Överfamilj Hadrosauroider
†Hadrosauroidea
Familj Hadrosaurider
†Hadrosauridae
Vetenskapligt namn
§ Hadrosauridae
Auktor Cope, 1869
Underfamiljer
Hitta fler artiklar om djur med

Hadrosauridae (också kända som "anknäbbsdinosaurier", på grund av munnens form) var en stor familj med växtätande dinosaurier som levde under mellersta till yngre Kritaperioden. De tros ha härstammat från iguanodonterna från yngre jura/äldre krita och hade ungefär samma kroppsbyggnad. Hadrosaurierna är kända från rika utbud av olika fossil, och har hittats i Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika och Antarktis.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Hadrosauriderna utmärkes av sina platta näbbar, liknande en den hos en anka. Längre bak i munnen satt stora uppsättningar med hundratals små tänder som användes till att effektivt tugga och mala födan. Många Hadrosaurider är också kända för att de hade olika benkammar eller horn på huvudet. Det har diskuterats forskare emellan huruvida Hadrosauriderna rörde sig på alla fyra eller gick på bakbenen.[1] Det är dock möjligt att de kunde växla mellan fyrfotsgång och att stå på bakbenen, till skillnad från till exempel sauropoderna, som var utpräglade fyrfotadjur. Detta möjliggjordes för hadrosaurierna därför att de hade inälvorna mellan bakbenen i stället för mellan fram- och bakbenen, som sauropoderna. Hadrosauriderna hade också långa, kraftiga svansar som kan ha fäst stora muskler, och fungerat som vapen mot fiender.

Hadrosauriderna var ganska stora djur. Kroppslängder på 9 meter eller mer var inte ovanligt, och vissa släkten, såsom den asiatiska Shantungosaurus, kunde bli cirka 15 meter.

Livscykel.[redigera | redigera wikitext]

Skelett av en ung Hypacrosaurus.

Det rika utbudet av olika fossil efter olika Hadrosaurider har givit forskarna inblickar i ontogenin och fortplantningsprocessen hos dessa djur.

Hadrosauriderna växte mycket fort, och tros också ha blivit könsmogna vid relativt tidig ålder, speciellt jämfört med de stora köttätarna som var samtida med Hadrosauriderna, såsom Tyrannosaurider. En studie av Cooper och Horner på skelett hos släktet Hypacrosaurus visar att Hadrosauriderna växte och blev könsmogen mycket fortare än samtida predatorer.[2] Hypacrosaurus tros också ha blivit könsmogen innan den var fullvuxen; detta gjorde det möjligt för dem att hinna föröka sig. Detta har betraktats som ett exempel på R-K-selektion, vilket innebär att organismer reproducerar sig snabbt för att hålla populationen i takt med hög dödlighet.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Hadrosauriderna delas in i två underfamiljer. Dessa är lambeosaurinerna (Lambeosaurinae), som var mindre klumpiga och hade stora kammar eller rör på huvudet, och hadrosaurinerna (Hadrosaurinae), vilka var stora och saknade kammar och rör på huvudet.

Släkten[redigera | redigera wikitext]

Familj Hadrosauridae

Underfamilj Hadrosaurinae

Lambeosaurinae

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Galton P.M (1979), "The posture of hadrosaurian dinosaurs",Journal of Paleontology, 44(3): sid. 464-473.
  2. ^ Horner J.R, Lee A.H, Cooper L.N & Taper M.L, "Relative growth rates of predator and prey dinosaurs reflect effects of predation". Proceedings of the Royal Society B (22 november 2008) 275: sid. 2609-2615.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]