Haggajs bok

Från Wikipedia
Version från den 16 augusti 2017 kl. 02.07 av Semaphorus (Diskussion | Bidrag) (lade till Kategori:Nevi'im med Hotcat)
Profeten Haggaj på en rysk 1700-talsikon.

Haggaj (i tidigare översättningar Haggai) är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Profeten Haggaj var samtida med profeten Sakarja (cirka 520 f.Kr).

Haggajs profetiska budskap

Efter befrielsen från 70 års fångenskap i Babylon hade israeliterna återvänt till Jerusalem. I stället för att bygga upp templet koncentrerade de sig på sina egna intressen, att bygga panelade hus och skaffa sig rikedomar. På grund av deras försummelse drog Gud tillbaka sin välsignelse och gjorde bl a att skördarna slog fel.

Som en reaktion på profetens budskap satte ståthållaren Serubbabel och översteprästen Josua (inte att förväxlas med Mose efterträdare Josua) igång med att bygga upp templet som hade förstörts av babylonierna år 607 f.Kr. Haggaj betyder festlig. Han torde ha varit född i Babel kring år 520 och flyttade tillbaka till Jerusalem med Esra.[källa behövs] Haggaj har vid sidan av Esra och Nehemja betraktats som återuppbyggnades profet[förtydliga], eftersom han ansåg att folket borde återuppbygga templet. När judarna har visat sin iver till enheten i templet, förkunnar han att herren ger sin välsignelse till folket.

Budskapet är uppdelat i fyra delar, som ges kronologiskt över ett år.

Externa länkar