Halsbandskråka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Halsbandskråka
Status i världen: Nära hotad[1]
20090908厦门-白颈鸦.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråkfåglar
Corvidae
SläkteCorvus
ArtHalsbandskråka
C. torquatus
Vetenskapligt namn
§ Corvus torquatus
AuktorLesson, 1831
Utbredning
Corvus torquatus map.jpg
Synonymer
Corvus pectoralis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Halsbandskråka[2] (Corvus torquatus) är en hotad östasiatisk fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Halsbandskråkan är en stor (54 cm) glansigt svart och vit kråkfågel med kraftig näbb. Konstrasterande vit nacke och vitt bröst band som formar ett halsband skiljer den från alla andra kråkfåglar utom klippkajan. Denna är dock mycket mindre och har bland annat mer utbrett vitt på undersidan. Lätena är hesare än kråkans. Det vanligaste är ett ljudligt och ofta upprepat "kaaarr", men även olika klickande och knarrande läten hörs.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Halsbandskråkan förekommer i låglänta delar av centrala, östra och sydöstra Kina, från södra Gansu och Shaanxi österut till Liaoning, Hebei och Shandong och vidare söderut till Sichuan, Yunnan, Hainan, Guangdong och Fujian.[5] Den ses även i Vietnam i låglänta östra Tonkin söderut till centrala Annam.[5] Arten är stannfågel i södra delarna av utbredningsområdet, men många individer i norr flyttar söderut till mildare kustnära områden.[5] Tidigare förekom den även på Taiwan, men endast tre observationer har gjorts de senaste decennierna, den senaste 1987.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Halsbandskråkan ses i slättlandskap, odlade fält, flodbäddar, byar och små städer, ibland i blandade flockar med stornäbbad kråka. Den är en allätare, men är asätare i mycket mindre omfattning än både svartkråka och stornäbbad kråka. Fågeln inleder häckning i början av april i södra Kina med flygga ungar observerade i slutet av mars. Den antas bilda monogama långvariga par.[5][4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar numera denna art som sårbar (VU) efter nya uppgifter som visar på att den minskar relativt kraftigt i antal. Fågeln hotas av jordbrukets intensifiering, framför allt användningen av bekämpningsmedel som minskar födotillgången, men även förföljelse. Världspopulationen uppskattas till högst 10.000 vuxna individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det råder delade meningar vilket av de vetenskapliga artnamnen torquatus och pectoralis som har prioritet. De flesta taxonomiska auktoriteter använder idag det förra, medan exempelvis IUCN använder pectoralis.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Corvus pectoralis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] MacKinnon, John & Karen Phillipps (2000) A Field Guide to the Birds of China, Oxford University Press, Oxford.
  5. ^ [a b c d] Madge, S. (2019). Collared Crow (Corvus pectoralis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60802 5 januari 2019).
  6. ^ Leader, P.J.; Stanton, D.J.; Lewthwaite, R.W.; Martinez, J. 2016. A review of the distributuion and population of the Collared Crow Corvus torquatus. Forktail 32: 41-53.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]