Guangdong

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guangdong
kinesiska : 广东省?
pinyin: Guǎngdōng shěng
Rui Shi Lou.jpg
Förkortning: 粤   (pinyin: Yuè)
Typ av område: Provins
Huvudstad: Guangzhou
Yta: 179 211 km2
15:e störst i Kina
Folkmängd:* 104 303 132 (2010)
Folkrikast i Kina
Befolknings-
täthet:
582 inv./km2
BNP:* 44 736 ¥/inv.
Provins-
guvernör
:
Zhu Xiaodan
Parti-
sekreterare
:
Hu Chunhua
Officiell webbplats
Guangdongs läge i Kina.
Guangdongs läge i Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-44.aspx
Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/guangdong/

Guangdong, tidigare känd som Kwangtung, är en provins i södra Kina vid kusten till Sydkinesiska havet. Huvudstad är Guangzhou.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Provinsen har en 4 300 km lång kustlinje till Sydkinesiska havet där den gränsar till de speciella administrativa regionerna Hongkong och Macao som ligger på var sin sida om den vik i vilken Pärlfloden (Zhujiang) mynnar ut. I norr gränsar Guangdong till Guangxi, Hunan, Jiangxi och Fujian. Längst i söder ligger halvön Leizhou.

Språk och kultur[redigera | redigera wikitext]

Guangdong är en språkligt och kulturellt splittrad region och en rad olika kinesiska dialekter talas i provinsen. Den kantonesiska dialekten och kulturen dominerar i Pärlflodsdeltat i centrala Guangdong och kantonesiskan har av hävd varit det mest prestigefyllda språket i regionen, vilket även påverkat resten av Kina genom kantopopen och hongkongfilmen. Kantonesiskan skiljer sig från det nordkinesiska standardspråket lika mycket som svenska från tyska men omtalas trots detta som en kinesisk dialekt eller dialektgrupp.

Genom stor utvandring har det kantonesiska köket inte bara blivit känt i resten av Kina utan också spridit sig till resten av världen.

I prefekturerna Meizhou, Heyuan, Shaoguan och Huizhou i nordöstra delen av provinsen finns det stora grupper som talar hakka-dialekten som inte är ömsesidigt begriplig med kantonesiskan. På Leizhou-halvön samt i prefekturerna Chaozhou, Shantou, Jieyang och Shanwei vid provinsen östra kustremsa dominerar olika varianter av minnan-dialekten som är närmast besläktad med dialekterna i södra Fujian-provinsen.

Efter Folkrepubliken Kinas grundande 1949 har standardkinesiskan blivit officiellt språk och gjort stora inbrytningar i miljöer som tidigare dominerats av olika lokala dialekter. Denna process har accelererat under reformperioden efter 1979, då mandarintalande gästarbetare flyttat in i de framväxande industristäderna i Guangdong. Detta har lett till att majoritetsbefolkningen i dessa städer inte förstår den lokala dialekten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Guangdong är en av Kinas ekonomiskt viktigaste provinser och många ekonomiska reformer har prövats fram här, inte minst öppnandet av dem ekonomiska frizonerna i Shenzhen och Zhuhai. Närheten till Hongkong har också starkt bidragit till den ekonomiska utvecklingen. Provinsen är inte bara Kinas ledande exportör av varor utan också den största importören.[1]

Guangdong har arbetat sig upp inom tillverkningsindustrin från att ha koncentrats sig på textilier, leksaker och skor till mer avancerade produkter som informationsteknologi och tyngre maskinprodukter. Trots den starka grunden i tillverkningsindustrin så förväntar sig de lokala myndigheterna att tjänstesektorn kommer att stå får mer än 50 procent av BNP i provinsen år 2015 och högteknologisk tillverkning för ytterligare 20 procent.[1]

Det är främst Pärlflodens delta, med städer som Guangzhou, Huizhou, Jiangmen, and Shenzhen, som leder den ekonomiska utvecklingen, medan stora delar av landsbygden fortfarande släpar efter.[1]

Guangdong är också ett finansiellt centrum och många kinesiska företag är registrerade på börsen i Shenzhen.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det område som idag är Guangdong-provinsen införlivades relativt sent i det kinesiska imperiet och provinsens invånare betraktades länge som ociviliserade av nordkineserna. Provinsens nuvarande namn är en förkortningen av Guangnan donglu (广南东路), det vill säga de "östra områdena i de utvidgade södra territorier" som införlivats under norra Songdynastin.[2] I och med ett nya maritima handelsvägar öppnades under 1500-talet fick Guangdong tätare kontakt med västerländska handelsmän och fick gradvis en större betydelse för Kinas utrikeshandel.

Både det första och det andra opiumkriget bröt ut i Guangdong i mitten på 1800-talet, vilka ledde till att Guangzhou blev en fördragshamn och att Storbritannien upprättade en kronkoloni i Hongkong. Guangdong var också den provins som Taipingupproret utgick ifrån på 1850-talet, även om rörelsen fick sitt starkaste fotfäste i norra Kina.

I Guangdong fanns under 1920-talet ett militärt träningscentrum för Kuomintang-partiet.

Under det kinesiska inbördeskriget etablerade Kuomintang en tillfällig huvudstad i Guangzhou innan de flydde till Taiwan och provinsen var ett av de sista områden som Folkets befrielsearmé erövrade.

Ön Hainan var fram till 1980-talet en del av Guangdong innan den blev en egen provins. Under senare år har Guangdongs ekonomi blomstrat, bland annat på grund av kontakten med Hongkong. Provinsen drabbades hårt av SARS-epidemin år 2003.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Provinsen är indelad i två städer på subprovinsiell nivå samt nitton städer på prefekturnivå.

Karta # Namn Kinesiska Pinyin Administrativt säte
Guangdong prfc map.png
— Subprovinsiella städer —
9 Guangzhou 廣州市 Guǎngzhōu shì Yuexiu
21 Shenzhen 深圳市 Shēnzhèn shì Futian
— Städer på prefekturnivå
1 Qingyuan 清遠市 Qīngyuǎn shì Qingcheng
2 Shaoguan 韶關市 Sháoguān shì Zhenjiang
3 Heyuan 河源市 Héyuán shì Yuancheng
4 Meizhou 梅州市 Méizhōu shì Meijiang
5 Chaozhou 潮州市 Cháozhōu shì Fengxi
6 Zhaoqing 肇慶市 Zhàoqìng shì Duanzhou
7 Yunfu 雲浮市 Yúnfú shì Yuncheng
8 Foshan 佛山市 Fóshān shì Chancheng
10 Dongguan 東莞市 Dōngguǎn shì Dongguan
11 Huizhou 惠州市 Hùizhōu shì Huicheng
12 Shanwei 汕尾市 Shànwěi shì Chengqu
13 Jieyang 揭陽市 Jiēyáng shì Rongcheng
14 Shantou 汕頭市 Shàntóu shì Jinping
15 Zhanjiang 湛江市 Zhànjiāng shì Chikan
16 Maoming 茂名市 Màomíng shì Maonan
17 Yangjiang 陽江市 Yángjiāng shì Jiangcheng
18 Jiangmen 江門市 Jiāngmén shì Pengjiang
19 Zhongshan 中山市 Zhōngshān shì Zhongshan
20 Zhuhai 珠海市 Zhūhǎi shì Xiangzhou

Politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Politik i Guangdong

Under senare år har Guangdong blivit känt för sitt relativt tillåtande politiska klimat, på kinesiska kallat Guangdong Xianxiang.[3] Makten över Guangdong delas, precis som i andra kinesiska provinser, mellan Guangdongs folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören, och å andra sidan den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti under ledning av partisekreteraren Wang Yang. I praktiken är det partisekreteraren som har den högsta makten i provinsen.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] The China Perspective - Guangdong
  2. ^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 233.
  3. ^ Local People’s Congresses in China: Development and Transition, Young Nam Cho, Cambridge University Press