Heinrich Wuttke
| Heinrich Wuttke | |
 | |
| Född | 12 februari 1818[1][2] Brzeg, Polen |
|---|---|
| Död | 14 juni 1876[1][2] (58 år) Leipzig[3] |
| Medborgare i | Schlesien och Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Universitetet i Wrocław  |
| Sysselsättning | Historiker[3], politiker, universitetslärare, författare[4] |
| Befattning | |
| Ledamot av parlamentet i Frankfurt | |
| Arbetsgivare | Leipzigs universitet |
| Barn | Robert Wuttke (f. 1859) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johann Karl Heinrich Wuttke, född 12 februari 1818 i Brieg i Schlesien, död 14 juni 1876 i Leipzig, var en tysk historiker.
Wuttke, som var son till borgmästaren i Brieg, blev 1841 privatdocent vid Leipzigs universitet, där hans livfulla föreläsningar i historia och dess hjälpvetenskaper samlade en stor lärjungeskara omkring honom och där han 1848 utnämndes till ordinarie professor.
Wuttke deltog med passion i det politiska livet; han uppträdde med sitt arbete Polen und Deutsche (andra upplagan 1847) emot panslavismen, var 1848 medlem av Vorparlamentet och tyska parlamentet, där han hörde till stortyska partiet samt uppträdde med skärpa emot Preussens hegemoni och de åsikter, som segrade 1866.
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- König Friedrichs des Großen Besitzergreifung von Schlesien und die Entwickelung der öffentlichen Verhältnisse in diesem Lande bis zum Jahr 1740 (två band, 1842-43)
- Die deutschen Zeitschriften und die Entstehung der öffentlichen Meinung (1866; tredje upplagan 1875)
- Geschichte der Schrift und des Schriftthums (I, 1872)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Wuttke, Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Heinrich Wuttke, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]