Helkroppsvibration

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Helkroppsvibrationer (HKV) kan definieras som mekaniska svängningar/skakningar som överförs till kroppen, via fötter, stjärt och rygg.

Perception, komfort och hälsopåverkan[redigera | redigera wikitext]

Undersökningar har visat att helkroppsvibrationer dels kan ge trötthet i muskulaturen, dels en ökad belastning i diskstrukturen, diskbråck och mikrofrakturer i kotornas ändplatta. De allra flesta studier på området visar att det finns ett samband mellan helkroppsvibrationer och rapporterade ländryggsbesvär (inklusive diskbråck). Det finns också skadefall där till exempel snöskoterpassagerare respektive bussresenärer har drabbats av kotkompressionsfraktur efter ett enstaka men mycket kraftigt gupp.

En systematisk kunskapsöversikt har visat att långvarigt sittande i sig inte innebar ökad risk för ländryggssmärta eller ischias. Däremot innebär långvarigt sittande i kombination med exponering för helkroppsvibration och ogynnsamma arbetsställningar ökad risk för både ländryggsbesvär och ischias[1].

Både HKV och hand-arm vibration har visats påverka risken för hjärtinfarkt. Studier av bl a 14 000 arbetare i svenska gruvor indikerar att vibrationsexponering ger högre risk för hjärtinfarkt än vad buller respektive dammpartiklar (se även PM10) ger[2].

Kortvarig exponering för skakande vibrationer kan ha en alarmerande - stimulerande effekt. Långvarig exponering medför utmattning. Gungande vibrationer skapar trötthet; jämför effekten av babyns vagga och gammelmorfars gungstol.

Exponering för långsamma svängningsrörelser, vid frekvens 0.1 - 0.63 Hz, kan Rörelsesjuka (åksjuka) uppstå. Många människor upplever mest åksjukebesvär av rörelser vid ca 0.2 Hz. En anledning till detta är att människans balanssinne har svårt att särskilja mellan 0.2 Hz krängning (rollvibration) och lutningsförändring.

Självpålagd vibration[redigera | redigera wikitext]

Självpålagd vibration kan vara både ofarlig (såvida den inte innehåller kraftiga stötar som kan ge mekanisk kroppsskada) och rent av stimulerande. Ofrivillig exponering för samma vibration kan vara obehaglig och vid långvarig exponering leda till stressrelaterad ohälsa.

Vibrationsträning[redigera | redigera wikitext]

En speciell form av s.k. självpålagd HKV är vibrationsträning.

Exponering i arbetslivet[redigera | redigera wikitext]

Yrkesgrupper som är särskilt utsatta för helkroppsvibration är till exempel truck- och lastbilsförare och viss flygpersonal (helikopterförare). Genom AFS 2005:15 [3] finns numera regler för högsta tillåtna yrkesmässiga exponering av helkroppsvibration. Föreskriften skiljer på Insatsvärde och Exponeringsgräns (Gränsvärde). Särskilt känsliga personer, så som gravida kvinnor och deras ofödda foster, kan drabbas även vid tämligen låga / kortvariga exponeringar [4]. Helkroppsvibration på tåg beror bl a av orunda vagnshjul och ojämna spår. Helkroppsvibration i vägfordon beror bl a av vägojämnhet och fordonets fart, fjädringssystemets typ och skick[5]. I Sverige används Profilograf mätbilar för att laserskanna vägojämnheter på belagda delar av det statliga vägnätet.

Mätning[redigera | redigera wikitext]

Mätning avser vibrationens acceleration och analyseras som effektivvärde. Särskilt avseende komfortpåverkan - som påverkas kraftigt av transienter så som gupp - beräknas diagram med glidande effektivvärde. Detta gör det möjligt att analysera de kraftigaste stötarna.

Vid hälsorisk från stötformig helkroppsvibration sker mätning enligt den relativt nya internationella standarden ISO 2631-5 (2004)[6].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Arbete och helkroppsvibrationer – hälsorisker, Arbetsmiljöverket rapport 2011:8
  2. ^ Myocardial infarction and cardiac regulation in relation to vibration
  3. ^ Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:15 Vibrationer
  4. ^ Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare
  5. ^ Helkroppsvibrationer vid färd på ojämna vägar, Vägverket publ 2000:31
  6. ^ Svensk och internationell standard SS-ISO 2631-5 (2004) Vibration och stöt - Bedömning av helkroppsvibrationers inverkan på människan - Del 5: Metod för bedömning av vibrationer med många stötar
  • Internationell standard ISO 2631-1 (1997) Mechanical vibration and shock -- Evaluation of human exposure to whole-body vibration -- Part 1: General requirements.