Herman Gesellius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Herman Gesellius, 1890
Unionsgatan 30, Helsingfors

Herman Ernst Henrik Gesellius, född 16 januari 1874 i Helsingfors, död 24 mars 1916 i Kyrkslätt, var en finländsk arkitekt. Han var med och grundade arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinen år 1896 och bidrog tillsammans med Armas Lindgren och Eliel Saarinen till genombrottet för finländsk arkitektur.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gesellius tog studentexamen på Svenska normal­lyceum i Helsingfors. Hans far var grosshandlarn Herman Otto Gesellius som hade flyttat från Parchim i Mecklenburg till Helsingfors 1862. Systern Louise gifte sig med Eliel Saarinen. Efter studenten arbetade Gesellius vid Nobels fabriker i S:t Petersburg innan han började studera.[2] Gesellius slutförde sina studier vid Polytekniska institutet (senare Tekniska högskolan, idag Aalto-universitetet) i Helsingfors 1897. Han grundade 1896 tillsammans med Armas Lindgren och Eliel Saarinen arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinen vilken fick ett avgörande inflytande på finländsk nationalromantisk byggnadskonst vid början av 1900-talet. Stilen var tung och blockartad och har fått sitt främsta uttryck i Finlands nationalmuseum, Helsingfors. De tre firade stora framgångar i Finland och internationellt.[3]

1898 deltog de i en arkitekturtävling för Finlands paviljong på världsutställningen i Paris år 1900. De vann tävlingen med sitt nationalromantiska bidrag. Den slottslika paviljongen som var dekorerad med nationalromantiska motiv och Akseli Gallen-Kallelas fresker fick en enorm uppmärksamhet. Konstruktionen blev en vägvisare för den nationalromantiska inriktningen och beställningar strömmade in till arkitektbyrån. Arkitekttrions gemensamma arbeten hör till de bästa nationalromantiska arbetena i Finland. Bland dessa finns försäkringsbolaget Pohjolas kontor (1901) och Finlands nationalmuseum (1905-1910) i Helsingfors, Suur-Merijoki herrgård i Viborgs landskommun (1904, förstördes i kriget), samt deras gemensamma ateljé Hvitträsk (1902) i Kyrkslätt. Byrån planerade också flera bostadshus i Helsingfors samt utvecklade nationalromantiska inredningar, speciellt för Suur-Merijoki och Hvitträsk, som i dag är museum. Arkitekttrion splittrades år 1905.[4]

Gesellius mest kända verk är Wuorios hus i Helsingfors (Unionsgatan 30) vilket han ritade 1908–1909 och avslutades av Lindgren 1913–1914.

Gesellius produktion var ganska liten eftersom han dog relativt ung i strupcancer 1916.[5] Han är begravd i Hvitträsk.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.blf.fi/artikel.php?id=3374
  2. ^ http://www.blf.fi/artikel.php?id=3374
  3. ^ Armas Lindgren, Publicerad i Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden (2009). Första webbpublicering i december 2014.
  4. ^ http://www.mfa.fi/architect?apid=3830
  5. ^ http://www.kansallismuseo.fi/sv/hvittrask/gls/herman-gesellius

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]