Herman Palm

Från Wikipedia
Herman Palm (1863–1942)

Carl Herman Palm, född 18 maj 1863 i Norra Kyrketorps socken, död 24 november 1942 i Kungsbacka[1], var en svensk präst, redaktör och tonsättare. Han var kusin till Carl Ulrik Palm.

Biografi

Palm blev teologie kandidat vid Uppsala universitet 1902. Efter att ha avlagt organistexamen 1897 verkade han som organist vid Uppsala domkyrka 1898-1904, och som lärare i liturgisk sång vid Uppsala universitet 1904-11. Från 1911 var han kyrkoherde i Sånga och Skå. Som tonsättare framträdde Palm med solosånger, barnvisor och manskvartetter. Han utgav dessutom smärre kyrkomusikaliskt orienterade uppsatser som Om Harald Vallerius och redaktionen av 1697 års svenska psalmbok (1904) och Om folktonen i den lutherska församlingssången (1910). Tillsammans med O. Sandberg och andra utgav han en samling kyrkliga a cappellakörer, Musica sacra (1915-16).[2]

Palm verkade bland annat som fängelsepräst vid Långholmens centralfängelse under en följd av år. I sina kontakter med fångar samlade han material om knackspråket, det hemliga språk som fångarna använde mellan sig.

Palm redigerade tidskriften Kult och konst tillsammans med Richard Norén och Johnny Roosval.

Bibliografi

Verk

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Herman Palm, Svensk Filmdatabas, läst 25 oktober 2011
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1189 

Externa länkar