Jeanna Oterdahl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jeanna Oterdahl
Jeanna Oterdahl 1918
Jeanna Oterdahl 1918
Född 9 augusti 1879
Uddevalla, Sverige Sverige
Död 27 juli 1965 (85 år)
Yrke Lärare
Författare
Föredragshållare
Poet
Nationalitet Sverige Svenska
Språk Svenska
Verksam 1900-talet

Jeanna Louise Oterdahl, född 9 augusti 1879 i Uddevalla, död 27 juli 1965, var en svensk författare, lärare vid Mathilda Halls flickskola i Göteborg 1901–1935 och föredragshållare. En av gästföreläsarna på Kvinnliga Medborgarskolan i Fogelstad.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jeanna Oterdahl var dotter till kapten Philip Oterdahl och Eva Frögren.[1] Efter lärarinneexamen 1901 var Oterdahl anställd vid Mathilda Halls skola i Göteborg men ägnade sig samtidigt åt ett omfattande författarskap. Hennes romaner och noveller präglade av en innerlig kristendom fick en stor spridning. Bland skönlitteraturen märks Ett gammalt borgarhem (1915, 7:e upplagan 1926), Inger Skram (1919, 7:e upplagan 1932), Brittsommar (1922, 5:e upplagan 1923) och Skolflickor (1924, 7:e upplagan 1929). Hennes visor och sagor för barn blev också mycket uppskattade däribland Blommornas bok (1905, flera senare upplagor) och Dags visor (1911). Tillsammans med Hilding Celander gav hon ut läseboksserien Saga och sanning (1918-25) och Nordisk läsning (1931).[2]

Som lyriker framträdde hon 1918 med Några dikter (7:e upplagan 1929), varav några senare togs med i Svenska psalmboken. Flera av henne religiösa betraktelser för ungdom fick även en vidsträckt användning.[2]

Jeanna Oterdahl var aktiv i kväkarrörelsen och diktade (1910) psalm 502 v. 1–2 "O du som ser, o du som vet" i 1921 års psalmbok (Wallins). I 1937 års psalmbok hade denna psalm nr. 527 där också nr 516 "När Jesusbarnet låg en gång" (1909) finns medtagen. Bägge psalmerna finns medtagna i den Den svenska psalmboken 1986. Den förstnämnda med nr. 227 och den andra med nr 117.

"När Jesusbarnet låg en gång" är text till Martin Luthers melodi från 1539, medan "O du som ser, o du som vet" är tonsatt av Torsten Wall (1902-1970), tonsättare och kyrkomusiker i Karlskrona. I Tempeltoner finns O du som ser, o du som vet med i ett sångarrangemang, av Adina Wærn för tre sångstämmor: två sopraner och en alt. Många av Oterdahls verser för barn har sjungits av barn under hela 1900-talet, såsom Kantareller vilken inleds med Har du sett herr Kantarell, bor i enebacken?. Även den kända julsången När det lider mot jul, mest känd som "Det strålar en stjärna", har hon skrivit.

Texterna omfattas av upphovsrätt som innehas av Vännernas samfund Kväkarna i Stockholm.

I nr. 7 Skrifter utgivna Modersmålslärarnas förening "H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr" skrev Jeanna Oterdahl inledning och ordförklaringar.

Oterdahl fick motta Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1951, med följande motivering: "Jeanna Oterdahl är pedagog, författarinna, sagoberätterska, psalmdiktare. Som lärarinna i Göteborg har hon öppnat litteraturens skattkammare för många generationer av unga flickor. Många av hennes barnvisor har blivit klassiska. Det finns knappast en skolklass, som inte sjungit någon av visorna i hennes »Blommomas bok», t. ex. »Har du sett herr kantarell» eller »Solen är vår gudmor, ja, ja, ja». Jeanna Oterdahl är framför allt ungdomens författarinna och har länge varit en av de mest lästa i deras bokvärld. De unga läsarna börjar med »Det röda huset» och sedan kommer de, »Ett gammalt borgarhem», »Världen växer», »Inger Skram» m. fl. Som lärarinna och författarinna har Jeanna Oterdahl satt djupa spår efter sig i Göteborg och inom svenskt kulturliv. Som föreläsare inom ideella föreningar av olika slag har hon ytterligare haft tillfälle att påverka människorna. Jag har nöjet att överlämna stadens förtjänsttecken."[3]

Jeanna Oterdahl är begravd i familjegrav på Östra kyrkogården i Göteborg.[4] Hon var ogift.[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Dikter (1915)
  • Inger Skram: roman (Lindblad 1919)
  • Brittsommar: Noveller (J A Lindblads förlag 1922)
  • Grekiska sagor (Bonniers 1927)
  • En av oss (Lindblad 1927)
  • Helga Vilhelmina (Trilogins första del, rev. utgåva 1984) (Lindblad 1933)
  • Världen växer (Lindblad 1936, utkom 1961 med titeln "Världen växer för Helga Vilhelmina)
  • Vårdträdet, (Lindblad 1938, utkom 1962 med titeln "Ut i livet, Helga Vilhelmina")
  • Dikter (Medens förlag 1942)
  • Bukett i november (Lindblad 1949)
  • Från en utsiktspunkt (Diakonistyrelsens bokförlag 1960)

Barnböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Solhult med teckningar av Ottilia Adelborg, Wilhelm Billes Bokförlags AB, 1901.
  • Blommornas bok med teckningar av Elsa Beskow, Wilhelm Billes Bokförlags AB, 1905.
  • Sagor och visor, med teckningar av Brita Ellström (Lindblad 1910)
  • Trollspöet: sagor, ill. av Gisela Trapp (Folkskolans barntidn 1915)
  • Den lilla drottningen: en historia i åtta små kapitel, ill. av Annicka Öman (Lindblad 1917)
  • Backsippor: sagor, ill. av Aina Stenberg-MasOlle (Folkskolans barntidn. 1917)
  • Lille bror Staffan: sagor och berättelser, ill. av Annicka Lindeberg-Öman (Folkskolans barntidnings förl. 1920)
  • Den bergtagnas dotter: sagor, ill. av Brita Ellström (Folkskolans barntidning 1922)
  • Lövängen (Lindblad 1926)
  • Prinsessorna och narren: sagor, ill. av A. T. Byberg (Folkskolans barntidn. 1927)
  • Skolkamrater: läsebok för andra skolåret, med teckningar av Helge Artelius (Albert Bonniers förlag 1929)
  • Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel (Bonniers 1930)
  • Legender och sagor (Bonniers 1931)
  • Joakim, den lille urmakaren: gamla sagor i ny dräkt, med 26 illustrationer av Eva Andersson (Lindblad 1946)
  • De fem pärlorna och andra sagor (Lindblad 1957)
  • Kajsa reser till Solköping, illustr. Birgitta Nordenskjöld (Rabén & Sjögren 1958)
  • Kajsa och nyckelbarnet, illustr. Birgitta Nordenskjöld (Rabén & Sjögren 1959)
  • Kajsa, Annika och Toni, illustr. Birgitta Nordenskjöld (Rabén & Sjögren 1961)
  • Franciskus, Guds lille spelman ill. av Kaj Beckman (Diakonistyr. 1963)
  • Albert Schweitzer - pojken som inte kunde döda, med illustrationer av Kaj Beckman, Diakonistyrelsens bokförlag, 1965.

Ungdomsböcker[redigera | redigera wikitext]

  • Det röda huset (Skoglunds ungdomsböcker 1907)
  • Ett gammalt borgarhem (Skoglund 1913)
  • Den signade dag (J A Lindblads förlag 1918)
  • Vardagsvägar (J A Lindblads förlag 1921)
  • Trädet som växer (J A Lindblads förlag 1924)
  • Skolflickor (J A Lindblads förlag 1924)
  • Vårsådd (J A Lindblads förlag 1928)
  • "Ute blåser sommarvind ...": en historia berättad för ungdom (Lindblad 1932)
  • Jag hör hans röst (J A Lindblads förlag 1939)
  • Jag ser hans spår (J A Lindblads förlag 1939)
  • Tidiga vårdagar (J A Lindblads förlag 1958)

Barnvisor[redigera | redigera wikitext]

Psalmer och sångtexter[redigera | redigera wikitext]

Biografier[redigera | redigera wikitext]

  • Jeanna Oterdahl. Liv och verk. Toijer-Nilsson, Ying, Rabén & Sjögren, 1996.
  • Att bryta egen väg. Jeanna Oterdahl i föredrag och författarskap. Stolt, Gunvor, diss. Litteraturvetenskapliga inst. Uppsala universitet, 2002.
  • Hon var resande i bildning. Artikel i SvD 16 april 2002, Toijer-Nilsson, Ying.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1880, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet/SVAR (2010).
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1022 
  3. ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
  4. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
  • Läs mer om Jeanna Oterdahl som barn- och ungdomsförfattare i "De skrev för barn", utgiven av BTJ 1983, ISBN 91-7018-226-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]