Herman von Hohenhausen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Målning av Herman von Hohenhausen som regementschef för Gotlands infanteriregemente (I 27).

Herman Ludvig von Hohenhausen, född 24 april 1827 i Svinnegarn, Uppsala län, död 21 december 1902 i Stockholm, var en svensk militär (överste).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

von Hohenhausen var son till statsrådet, generalmajor Carl Ludvig von Hohenhausen och Helena Charlotta Henrietta, född Posse. Hans farfar var Carl Johan von Hohenhausen och farbror Michael Silvius von Hohenhausen. von Hohenhausen blev underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet (I 4) 1848, löjtnant 1858, kapten 1863, major 1871 och överstelöjtnant vid Hälsinge regemente (I 14) 1878. Han blev chef för 1. Infanterivolontärskolan i Karlsborg 1878, chef Jämtlands fältjägarregemente (I 23) 1879, blev överste i armén, militärbefälhavareGotland och var chef för Gotlands nationalbeväring (från 1887 Gotlands infanteriregemente) 1884-1895.[1]

von Hohenhausen gifte sig 1857 med Gustafva Fredrika "Fredrique" Arnell (1831-1912), dotter till överste Lars Fredrik Arnell och Gustafva Catharina Johanna, född Hägerflycht.[1] Han var far till Anna Helena Gustava (1858-1912) och Ebba Sofia Constantia Elisabeth (född 1860).[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kjellander, Bo, red (2005). Gotlands nationalbeväring och regemente. Bd 2, Personer och traditioner. Stockholm: Probus. sid. 19. Libris 10002196. ISBN 91-87184-80-X 
  2. ^ Olsson, Kjell. ”Herman Ludvig von Hohenhausen”. Gotlands Militär & Gotlands Trupper. http://www.tjelvar.se/gotlandstrupper/akter-1/815.htm. Läst 11 maj 2014. [död länk]