Första livgrenadjärregementet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Första livgrenadjärregementet
(I 4)
Great coat of arms of Sweden (without mantle).svg
Officiellt namn Kungl. Första livgrenadjärregementet
Datum 1816-1927
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Livgrenadjärregementet (det äldre)
Efterföljare Livgrenadjärregementet (det yngre)
Del av 2. militärdistriktet (1833–1901)
II. arméfördelningen (1902–1927)
Högkvarter Linköpings garnison
Förläggningsort Linköping
Motto Inget
Färger Vitt     
Marsch "Ryska grenadjärregementets 'Konungen av Preussen' marsch" (Schubert)[1]
Segernamn Lützen (1632)
Leipzig (1642)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Walkiala (1790)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1906 AM.101370.jpg

Första livgrenadjärregementet (I 4), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1816–1927. Förbandet var förlagda till Linköpings garnison i Linköping.[2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Första livgrenadjärregementet bildades I samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet (det äldre) delades 1816 i två delar, Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5). Regementets historik sträcker sig till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente.

År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade Livgrenadjärregementet. Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision

I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5) återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (det yngre) (I 4). Förbandsbeteckning I 5 som blev ledig i rullorna, kom då att övertas av Jämtlands fältjägarregemente.[5]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Kompanier[redigera | redigera wikitext]

  1. Livkompaniet
  2. Stångebro kompani
  3. Kinds kompani
  4. Östanstångs kompani
  5. Ombergs kompani
  6. Vreta Klosters kompani
  7. Motala kompani
  8. Ydre kompani

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Både Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet delade på samma mötesplats vid Malmen utanför Linköping. År 1922 förlades båda regementen till ett nyuppfört tvilling kasernetablissemang i Linköping. Etablissemanget uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissemang.[6]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementets är fana är vitt pryd med stora riksvapnet, dock utan mantel samt serafimerkadjan. Istället för serafimerkadjan är ett svärd placerat under riksvapnet. Svärdet är tecknet för Sveriges högsta krigsutmärkelse, se Svärdsorden. I varje hörn av fanan snedställd lågande röd granat, vilket även är regementets igenkänningstecken. År 1882 och 1901 justerades fanan, då regementets segernamn tillfördes fanan.[2]

Från den 1 januari 1928 kom traditionsansvaret över regementet föras vidare av Livgrenadjärregementet. Från den 1 juli 1994 även av Livgrenadjärbrigaden, fram till att regementet och brigaden avvecklades den 31 december 1997.[2]

Marsch[redigera | redigera wikitext]

Åren 1845–1870 samt 1893–1927 hade regementet marschen "Ryska grenadjärregementets 'Konungen av Preussen' marsch" (Schubert), åren 1870–1883 var den "Wiener Rekruten-Marsch" (Stolz), och åren 1883–1893 "Napoleonmarsch" (Parlow).[1]

Uniform[redigera | redigera wikitext]

Manskapet uniform var mörkblå. Kragen var av rött kläde med två knapphål i vitt redgarn. Fasta axelklaffar i mörkblått kläde med en vit flammande granat på mitten. Ärmuppslag med klaffar i rött kläde och tre knapphål i vitt redgarn. Vit passpoal på ärmuppslag och fållklaffar men ej framtill. Enradig knapprad om åtta stora knappar, släta i silver.[7]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Sekund- och regementschefer verksamma vid regementet åren 1816–1927. Sekundchef var en titel som användes fram till den 31 december 1974 vid de regementen som ingick i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper. Åren 1816–1818 var kronprinsen regementschef. Åren 1818–1927 var H M Konungen regementschef.[3]

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Sekundchefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1816–1832: C M Strömfelt
  • 1832–1845: S von Post
  • 1845–1848: C L von Hohenhausen
  • 1848–1852: D M Klingspor
  • 1852–1854: M Ahnström
  • 1854–1858: J M Björnstjerna
  • 1858–1871: C H Mörner
  • 1871–1879: A G Örn
  • 1879–1890: C A M Lagerfelt
  • 1890–1898: P H W Reuterswärd
  • 1898–1906: Per Henrik Edvard Brändström
  • 1906–1914: Ernst Herman Daniel Vilhelm von Bornstedt
  • 1914–1919: Carl Gustaf Valdemar Hammarskjöld
  • 1919–1927: Kunt Otto Hjalmar Säfwenberg

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Första livgrenadjärregementet 1816-10-01 1927-12-31
Beteckningar
I 4 1816-10-01 1927-12-31
Förläggningsorter och övningsfält
Malmen (F) 1816-10-01 1922-10-??
Linköpings garnison (F) 1922-10-?? 1927-12-31

Kända personer som gjort värnplikt på I 4[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 200
  2. ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 35-36
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 259
  4. ^ Holmberg (1993), s. 8
  5. ^ Holmberg (1993), s. 15
  6. ^ Berg (2004), s. 458-459
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 april 2013. https://web.archive.org/web/20130401015920/http://jacobjohansson.se/uniformer/m1886/i4/. Läst 11 januari 2013. 
  8. ^ Lundström, Erik. ”Socialdemokrater vi minns!”. S-info.se. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130183331/http://s-info.se/page/default.asp?id=1717. Läst 24 januari 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 100-120. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Petri, Gustaf (1926). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 1, Östgötafänikorna till och med år 1618. Stockholm: Norstedt. Libris 54108 
  • Petri, Gustaf; Westman, Erik (1928). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 2, Östgöta regemente till fot 1619-1679. Stockholm: Norstedt. Libris 54109 
  • Petri, Gustaf (1958). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 3, Östgöta infanteriregemente under Karl XI och Karl XII. Stockholm: Norstedt. Libris 54110 
  • Petri, Gustaf; Levin, Herman (1962). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 4, Regementets öden från Stora nordiska krigets slut fram till 1928. Stockholm: Norstedt. Libris 54111 
  • Petri, Gustaf; Kugelberg, Arvid (1930). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 5, Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar 1619-1927. Stockholm: Norstedt. Libris 54112 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]