Jämtlands fältjägarregemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

För åren 1998–2000, se Fältjägarbrigaden (nya).
Jämtlands fältjägarregemente
(I 5)
Jämtlands fältjägarregemente vapen.svg
Vapen för Jämtlands fältjägarregemente tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namnJämtlands fältjägarregemente
Datum1670–1997, 2000–2004
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
EfterföljareFältjägargruppen [a]
Ingående delarJämtlands försvarsområde [b]
Fältjägarbrigaden [c]
Fältjägarbrigaden (nya) [d]
Jämtlands infanteribataljon [e]
Norrlands trängbataljon [f]
Del avOperativa insatsledningen [g]
HögkvarterÖstersunds garnison
FörläggningsortÖstersund
ÖvningsplatsDagsådalens skjutfält, Grytans skjutfält, Torråsens övningsområde
SmeknamnFältjägarna
Valspråk"För Sveriges ära, för Sveriges makt, över berg, över dal, skallar Jämtlands jakt"
FärgerBlått     
Marsch"Erzherzog Albrecht Marsch" (Schneider) [h]
Årsdagar20 september [i]
DekorationerJämtfältjägregMSM [j]
SegernamnNowy Dwór (1655)
Befälhavare
RegementschefPer-Eric Gustavsson [k]
Framstående befälhavareAnders Brännström [l]
Gustaf Adolf von Siegroth [m]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/1960AM.090977-I 5 (02).jpg

Jämtlands fältjägarregemente (I 5) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1670–1997 och 2000–2004. Förbandsledningen var förlagd i Östersunds garnison i Östersund.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente som sattes upp 1646 i det nyligen erövrade landskapet Jämtland. Dock rekryterades soldaterna mestadels från de gamla svenska landskapen Ångermanland och Medelpad. Regementet kallades också Thomas Gärffelts regemente efter den första befälhavaren. Regementet lades ner år 1661 då de rekryterade landskapen hade flyttats över till flottan. Några kompanier fanns kvar fram till 1670, då de uppgick i det nya Jämtlands regemente till fots (eller Anders Plantings regemente). Detta regemente kom från 1682 att vapenövas på Frösö läger. Från och med 1689 hette regementet Jämtlands dragonregemente, men var oberidet. I landskapet fanns dock ytterligare ett kompani, Jämtlands kavallerikompani, vilket var beridet och Norrlands enda kavalleri. Kompaniet organiserades senare till Norrlands dragonregemente.

I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. När Jämtlands fältjägarregemente bildades angavs det som det tjugoandra i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.[6] År 1770 antog regementet namnet Jämtlands infanteriregemente.

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 23 Jämtlands fältjägarregemente.[7] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.[8] År 1820 antogs namnet Jämtlands fältjägarregemente. Åren 1853–1892 gick regementet under namnet Jämtlands fältjägarkår.

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Jämtlands fältjägarregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 23. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[9]

I och med genomförandet av 1925 års försvarsbeslut bröts väsentliga delar av det tidigare rangordningssystemet sönder. Detta skedde genom att truppförband med höga stamnummer flyttades in i låga nummer som blivit vakanta efter avvecklade eller sammanslagna regementen och därvid även fick tillgodoräkna rang i enlighet med platsen i nummerserien.[10] Jämtlands fältjägarregemente som hade ett högt stamnummer, övertog från den 1 januari 1928 det nummer som Andra livgrenadjärregementet tidigare innehaft, det vill säga I 5.

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, bildades A-förband och B-förband. A-förbanden var regementen som hade ansvaret för ett försvarsområde och med det blev ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet tillfördes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Detta medförde att Norrlands artilleriregemente som ingick i Östersunds försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), medan Jämtlands fältjägarregemente (I 5) sammanslogs den 1 juli 1974 med Östersunds försvarsområde (Fo 22), vilket namnändrades samtidigt till Jämtlands försvarsområde och bildade försvarsområdesregementet I 5/Fo 22, ett så kallat A-förband.[11]

I början av 1980-talet fortsatte rationaliseringen inom fredsorganisationen, vilket fick arméledningen att föreslå ett försök med att pröva en fullständig samordning av en garnison. Garnisonerna i Sollefteå och Östersund utsågs som försöksgarnisoner. Den 1 juli 1983 inleddes försöksverksamheten vid Östersunds armégarnison (ÖAG), där verksamheten leddes av en garnisonschef. Det innebar att cheferna för Jämtlands fältjägarregemente (I 5) och Norrlands artilleriregemente (A 4) och underställdes chefen för Östersunds armégarnison, som även var tillika försvarsområdesbefälhavare för Jämtlands försvarsområde (Fo 22). Från den 1 oktober 1984 tillkom Arméns tekniska skola (ATS). Med den nya organisationen samlades all verksamhet utom utbildning under garnisonschefens direkta ledning. Det innebar att infanterister och artillerister blev anställda vid Östersunds armégarnison med garnisonschefen som chef, istället för vid något att garnisonens förband. Cheferna för Jämtlands fältjägarregemente och Norrlands artilleriregemente kom endast att ansvara för befäls-, grund- och repetitionsutbildning. Genom försöksorganisationen började dock de ingående förbanden att förlora sin identitet, då organisationen ansågs var för stor och otymplig. Något som påverkade förmågan att vidmakthålla och utveckla sina specialiteter inom respektive truppslag. År 1986 föreslog därför arméchefen att försöken skulle avbrytas, dock var regeringen av en annan åsikt och försöken drevs vidare fram till den 30 juni 1990.[12] Från den 1 juli 1990 inrättades Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Norrlands artilleriregemente (A 4) och Jämtlands försvarsområde (Fo 22) som självständiga förband.[13]

Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att Fältjägarbrigaden skulle avskiljas från regementet, detta med bakgrund till att regeringen ville att Försvarsmaktens grundorganisation skulle spegla krigsorganisationen. Brigaden avskiljdes från regementet den 1 juli 1994, och blev ett kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N). Från samma datum införlivades försvarsområdesstaben i regementet.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten att försvarsområdesstaben vid regementet samt Fältjägarbrigaden (NB 5) skulle avvecklas. Den socialdemokratiska regeringen, med stöd av Centerpartiet, föreslog istället en avveckling av Lapplandsbrigaden (NB 20). Ur försvarsekonomiska och försvarspolitiska skäl vägde de båda alternativen jämnt mot varandra. Regeringens skäl till att bibehålla brigaden i Östersund var möjligheterna till att vidmakthålla och utveckla en allsidig och rationell försvarsmaktsgarnison med såväl flyg- som arméförband. Dock var regeringen enig med Försvarsmaktens förslag om ny försvarsområdesindelning, vilket innebar att försvarsområdesstaberna i Kalix, Kiruna och Östersund skulle avvecklas. Försvarsområdesstaben vid Jämtlands fältjägarregemente avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.[14] Från den 1 januari 1998 kom Jämtlands försvarsområde (Fo 22) att integreras i Västernorrlands försvarsområde (Fo 23) under namnet Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde (Fo 23). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Jämtlands försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Jämtlandsgruppen. Från samma datum kom kvarvarande delar vid regementet att uppgå i den krigsorganiserade Fältjägarbrigaden (NB 5), vilken antog namnet Jämtlands fältjägarregemente och Fältjägarbrigaden (NB 5).

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen för riksdagen en kraftig reducering av arméförband vilket bland annat innebar att av tretton brigadförband inom armén skulle endast sex förband kvarstå för utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade bataljoner. Vidare ansågs att de skulle vara relativt jämnt geografiskt fördelade över landet. I mellersta Norrland föreslog regeringen i sin proposition att Fältjägarbrigaden skulle kvarstå till förmån framför Ångermanlandsbrigaden (NB 21). Sollefteå garnison ansågs ha lika goda infrastrukturella och övningsbetingelser som inom Östersunds garnison. Dock ansåg regeringen att förutsättningarna för en fortsatt utveckling av garnisonen i Östersund var bättre än Sollefteå. Till Östersunds fördel vägde de övriga förband som låg inom garnisonen, Jämtlands flygflottilj (F 4), Arméns tekniska skola och Motorskolan. Att omlokalisera Arméns tekniska skola till annan ort bedömdes av regeringen inte vara ekonomiskt försvarbart. Skolorna ansågs skulle kunna personal- och kompetensförsörjas med hjälp av att det kvarstod en brigad i Östersund. Vidare pekade regeringen att det borde vara lättare för personalen i Sollefteå att flytta till Östersund än till exempelvis Boden vilket skulle minska en eventuell kompetensförlust inom armén.

I samma försvarsbeslut stod det klart klart att en av de två trängkårerna, Göta trängkår (T 2) eller Norrlands trängkår (T 3), skulle avvecklas. Regeringen ansåg att trängkåren i Skövde hade bäst förutsättningar att utvecklas till en försvarsmaktsgemensam huvudenhet för underhållstjänst. Regeringen föreslog även en avveckling av Västernorrlands regemente (I 21) samt Ångermanlandsbrigaden (NB 21) vilket då skulle lämna Norrlands trängkår ensamt inom Sollefteå garnison. Till Göta trängkårs fördel ansåg regeringen närheten inom Skövde garnison till mekaniserade förband, militärområdesverkstaden, mekanikerskola samt närhet till Försvarsmedicincentrum samt flera större sjukhus. Dock ansåg regeringen att det borde finnas underhållsutbildning med vinterutbildning i norra Sverige vilken då skulle förläggas till Östersunds garnison och samlokaliseras med Arméns tekniska skola (ATS) och Motorskolan (MS).[15] Norrlands trängkår avvecklades den 30 juni 2000 som självständigt förband. Från den 1 juli 2000 antog Fältjägarbrigaden namnet Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Det nya regementet kom att bestå av två utbildningsbataljoner: Jämtlands infanteribataljon från Fältjägarbrigaden (Infbat/I 5) samt Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) från avvecklade Norrlands trängkår.[2]

Genom försvarsbeslutet 2004 kom riksdagen bland annat att besluta om en avveckling av Jämtlands fältjägarregemente. Inför försvarsbeslutet ställdes regementet mot Södra skånska regementet (P 7), Södermanlands regemente (P 10) och Gotlands regemente (P 18), där regeringen var angelägen om att skapa rationella produktionsförutsättningar och en långsiktigt hållbar organisationsstruktur. Den nya organisationen skulle svara mot de krav som den nya strukturen med insatsförband och utvecklings- och kompetensresurser ställer. Samtliga regementen utbildade mekaniserade förband och hade goda produktionsförhållanden samt goda verkstadsresurser. Regeringen ville att Försvarsmakten skulle utvecklas till ett insatsförsvar, med en större tonvikt på internationalisering, något som kom att medföra att regeringen föreslog en avveckling av bland annat Jämtlands fältjägarregemente. Kvar av de tre regementena blev Södra skånska regementet, vilket regeringen ansåg ha den mest fördelaktiga lokaliseringen med närhet till ett övningsfält som var av central betydelse för Försvarsmakten. Regeringen fäste även stor vikt vid att ha ett militärt utbildningsförband med markstridsinriktning i Skåneregionen, med korta avstånd både till Öresundsbron och Barsebäcksverket.[16]

Den 31 december 2004 avvecklades regementet, från och med 1 januari 2005 övergick regementet till en avvecklingsorganisation fram till dess att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006. Den 8 april 2005 genomfördes den sista stora mucken, då 463 värnpliktiga muckade från de tre kompanierna Bergs-, Hallens- och Fredrikshofskompani, då de gick ut genom grindarna för sista gången.[17] Den ceremoniella avvecklingen skedde den 8 april 2005 och den 17 juni 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de förband och skolor i Östersunds garnison som berördes av försvarsbeslutet Ceremonin hölls på Österängsparken i Östersund.[18] Avvecklingen av regementet samt garnisonen skulle vara helt genomförd senast den 30 juni 2006 men kom att vara helt slutförd den 31 augusti 2006.

Den 14 maj 2019 överlämnade försvarsberedningen sin slutrapport till regeringen, där man inför försvarsbeslutet 2020 föreslog hur det det militära försvaret skulle utvecklas åren 2021–2025. Försvarsberedningen föreslog bland annat att två nya regementen skulle etableras för utbildning av territoriella förband. Som förslag till var dessa skulle förläggas föreslogs Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund.[19]

I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2021 till regeringen, föreslog Försvarsmakten återhållsamhet med att upprätta nya organisationsenheter, det på grund av stora investeringskostnader och långa ledtider gällande miljötillståndsprövning.[20] Den 7 juli 2020 meddelade regeringen att man begärde in kompletterande budgetunderlag för 2021 från Försvarsmakten. I uppdraget skulle Försvarsmakten justera budgetunderlaget för 2021, där bland annat genom militärstrategiska motiv som regeringen vill återetablera ett regemente till Östersund.[21] Den 17 juli 2020 svarade Försvarsmakten på regeringens uppdrag, där man gällande grundorganisationen föreslog att inrätta Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i Östersund. Vilket man beräknade under perioden 2023–2030 skulle tynga anslagsposten "Förbandsverksamhet och beredskap" med cirka 1.200 miljoner kronor. Någon större analys av de potentiella skjutfältens förutsättningar och miljötillstånd för att möjliggöra relevanta utbildningsförutsättningar hade Försvarsmakten inte kunnat genomföra på grund av regeringens givna tidsförhållanden. Dock avsåg Försvarsmakten att inför budgetunderlaget för 2022 redovisa ett fördjupat beslutsunderlag gällande etablering av en organisationsenhet i Östersund för utbildning av en till två lokalförsvarsskyttebataljoner.[22]

Inför försvarsbeslutet 2020 presenterade regeringen den 12 oktober 2020 en överenskommelse, om att från 2022 återetablera Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå, med ett utbildningsdetachementet i Östersund. Regeringen angav att en återetablering i Sollefteå var av vikt för skyddet av förbindelserna till Trondheim, vilket bland annat berör amerikanska marinkårens förutplacerade utrustning i Trøndelag. Utbildningsdetachementet som regeringen föreslog att förlägga till Östersund namngavs som Jämtlands fältjägarkår och skulle motsvara en bataljon. Både i såväl Sollefteå som Östersund kommer grundutbildningen av totalförsvarspliktiga ske. Det är mot bakgrund av regeringen ansåg att det strategiska omvärldsläget medger att även i fredstid förstärka den militära närvaron i Östersund, med bland annat utbildning av värnpliktiga.[23] [24] Senast den 1 mars 2021 skulle Försvarsmakten redovisa myndighetens planering till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) över återinrättandet av Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå, med utbildningsdetachementet Jämtlands fältjägarkår i Östersund.[25]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Åren 2000–2005 var regementets uppgift att utbilda mekaniserade infanteri- och spaningsförband, underhålls-, sjukvårds- och trafikförband. De mekaniserade infanteriförbanden utbildades på Livkompaniet, Bergs kompani, Hallens kompani och Hammerdals kompani. Underhålls-, sjukvårds- och trafikförband utbildades på Fredrikshofs kompani och Remsle kompani.

Internationell verksamhet[redigera | redigera wikitext]

  • BA99: oktober–december 1999 i Bosnien under SFOR-befäl
  • KS02: maj–oktober 2000 i Kosovo under KFOR-befäl
  • KS08: juni–december 2003 i Kosovo under KFOR-befäl
  • KS11: december 2004-juni 2005 i Kosovo under KFOR-befäl

Utbildningskompanier[redigera | redigera wikitext]

1689(?)

  1. Livkompaniet
  2. Överstelöjtnantens kompani
  3. Majorens kompani
  4. Brunflo kompani
  5. Hallens kompani
  6. Revsunds kompani
  7. Ovikens kompani
  8. Bergs kompani
  9. Lits kompani

1853

  1. Livkompaniet
  2. Bergs kompani
  3. Revsunds kompani
  4. Hammerdals kompani

2004

  1. Offerdals kompani
  2. Alsen kompani
  3. Livkompaniet
  4. Bergs kompani
  5. Hallens kompani
  6. Hammerdals kompani
  7. Remsle kompani (från Norrlands trängkår)
  8. Fredrikshofs kompani (från Norrlands trängkår)

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Genom 1901 års härordning fastställdes att tillgång till trupp skulle regleras genom allmän värnplikt, vilket bland annat resulterade i att infanteriregementena utökades med en bataljon och kom att omfatta tre infanteribataljoner. I samband med krigsutbrottet 1914 fastställdes försvarsbeslutet 1914, vilket bland annat medförde att linjeregementet I 23 organiserades och mobiliserades. I likhet med övriga infanteriregementen skulle också ett reservregemente sättas upp, dock kom dessa aldrig att mobiliseras. Vidare infördes en brigadorganisation inom armén, där två infanteriregementen bildade en brigad. I 14 tillsammans med I 23 bildade 11. infanteribrigaden, ingående i VI. arméfördelningen. Genom försvarsbeslutet 1925 reducerades försvaret kraftigt. Bland annat så utgick reservregementena samt att antalet arméfördelningar reduceras med två. Vidare reducerades samtliga infanteriregementen med en bataljon och kom att från den 1 januari 1928 bestå av två infanteribataljoner. De tidigare linjeregemente ersattes samtidigt med begreppet fältregemente. Som en följd av försvarsnedskärningarna under slutet av 1920-talet, kunde regementet vid krigsutbrottet 1939 endast mönstra två bataljoner, dock var dessa inte helt fulltaliga eller rustade. I den nya organisationen kom regementet underställas chefen för Norra arméfördelningen. Genom försvarsbeslutet 1942 stärktes dock försvarets krigsorganisation, vilket bland annat medförde att infanteriregementena tillfördes en tredje bataljon, samt att i stort sett samtliga kom att sätta upp två fältregementen. Dels det ordinarie regementet, men sen ett helt nytt som blev ett så kallat dubbleringsregemente. Dubbleringsregementet erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Det vill säga fältregementetna numrerades som i Jämtlands fältjägarregementes fall, I 5 och I 35. Det fredstida regementet betecknades som I 5 depå, för att särskilja det från krigsförbanden.[26] Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementena att omorganiseras till brigader. Genom försvarsbeslutet 1958 avvecklades en av brigaderna och genom försvarsbeslutet 1992 avskildes den återstående brigaden från regementet. Efter försvarsbeslutet 2000 kom regementet att bestå av två utbildningsbataljoner, vilka överfördes till regementet från Fältjägarbrigaden (NB 5) och Norrlands trängkår (T 3).

11. infanteribrigaden[redigera | redigera wikitext]

11. infanteribrigaden var en infanteribrigad inom VI. arméfördelningen som verkade åren 1915–1927 och bestod av Hälsinge regemente och Jämtlands fältjägarregemente.

Fältjägarbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Fältjägarbrigaden (IB 25) bildades 1949 genom att fältregementet Jämtlands fältjägarregemente (I 5) omorganiserades till brigad. Brigaden kom endast att organiseras efter förbandstypen IB 49, innan den avvecklades 1958 genom försvarsbeslutet 1958. År 1988 övertog Härjedalsbrigaden namnet Fältjägarbrigaden.

Härjedalsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Härjedalsbrigaden (IB 35) bildades 1949 genom att fältregementet Härjedalens regemente (I 35) omorganiserades till brigad. År 1958 blev brigaden ensam vid Jämtlands fältjägarregemente, då IB 25 avvecklades. IB 35 kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, NB 63, NB 85 och NB 2000. År 1963 omorganiserades brigaden till en norrlandsbrigad, i samband med det antog brigaden namnet Jämtlandsbrigaden (NB 35). År 1988 övertog brigaden namnet Fältjägarbrigaden. Den 1 juli 1994 kom Fältjägarbrigaden att avskiljas från regementet och blev ett kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N), under det nya namnet Fältjägarbrigaden (NB 5). Brigaden avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.

Jämtlands försvarsområde[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands försvarsområde (Fo 22) bildades den 1 oktober 1942 och hade sin stab lokaliserad till Östersunds garnison. Det omfattade geografiskt hela Jämtlands län. I samband med OLLI-reformen den 1 juli 1974 fick Jämtlands försvarsområde gemensam stab med Jämtlands fältjägarregemente. Åren 1983–1990 var försvarsområdesstaben underställd chefen för Östersunds armégarnison (ÖAG). Åren 1990–1994 var försvarsområdesstaben en självständig enhet. Från den 1 juli 1994 var staben återigen en del av regementet. Genom försvarsbeslutet 1996 upplöstes och avvecklades försvarsområdesstaben den 31 december 1997. Från den 1 januari 1998 integrerades försvarsområdet i Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde, vilket leddes från Sollefteå garnison. [27]

Jämtlands infanteribataljon[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands infanteribataljon (Infbat/I 5) bildades den 1 juli 2000 och var åren 2000–2004 en av regementets två grundutbildningsbataljoner. Bataljonen har sitt ursprung ur Fältjägarbrigaden (NB 5). Officiellt bildades bataljonen den 1 november 2000, då regementschefen översten Anders Brännström vid en ceremoni på Fältjägarregementets kaserngård överlämnade Fältjägarbrigadens fana till bataljonschefen överstelöjtnant Johan Fölstad. Fältjägarbrigadens fana kom att föras av bataljonen vid högtidliga och officiella sammanhang.[28]

Jämtlands infanteribataljon bestod av fyra kompanier: Livkompaniet, Bergs kompani, Hallens kompani och Hammerdals kompani, vilka hade sitt ursprung från Jämtlands fältjägarregemente. Bataljonen utbildade soldater och befäl till Försvarsmaktens mekaniserade insatsbataljoner samt för brigadlednings- och spaningskompanier vilket inkluderade ett mekaniserat kompani 90, lednings-/granatkastarkompani, trosskompani, spaningskompani 90 och ett brigadledningskompani.[28] I samband med försvarsbeslutet 2004 avvecklades bataljonen och istället kom den subarktiska utbildning inom armén att koncentreras till Norrbottens regemente. Avvecklingen av bataljonen genomfördes tillsammans med övriga förband i Östersund den 8 april 2005.[28]

Norrlands trängbataljon[redigera | redigera wikitext]

Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) bildades den 1 juli 2000 och har sitt ursprung ur Norrlands trängkår (T 3). Åren 2000–2004 var bataljonen en av regementets två grundutbildningsbataljoner och var förlagd i kasern 3, vilken nyinvigdes den 29 augusti 2001 och överlämnades under en ceremoni till bataljonschefen.[29] Officiellt bildades bataljonen den 1 november 2000, då regementschefen översten Anders Brännström vid en ceremoni på Fältjägarregementets kaserngård överlämnade Norrlands trängkårs fana till bataljonschefen. Norrlands trängkårs fana kom att föras av bataljonen vid högtidliga och officiella sammanhang.[30]

Norrlands trängbataljon bestod av fyra kompanier: Offerdals kompani, Alsen kompani, Fredrikshofs kompani och Remsle kompani. Offerdals kompani och Alsen kompani är kompaninamn från Jämtlands fältjägarregemente, vilka minner om de två jämtländska socknarna Alsens socken och Offerdals socken. Fredrikshofs kompani och Remsle kompani har sina ursprung från Norrlands trängkår och minner om kårens tid vid Fredrikshovs slott i Stockholm åren 1894–1898 samt tiden i stadsdelen Remsle i Sollefteå åren 1898–1992.[30] I samband med försvarsbeslutet 2004 avvecklades bataljonen. Istället kom all underhållsutbildning inom armén att koncentreras till Trängregementet i Skövde. Avvecklingen av bataljonen genomfördes tillsammans med övriga förband i Östersund den 8 april 2005.[30]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Mellan den 21 december 1687 och den 15 augusti 1926 vapenövades regementet vid sin mötesplats vid Frösö läger. Den 7 oktober 1905 flyttades regementets stamskolor till Gamla skolan (Västra skolan) vid Rådhusgatan 44. Hösten 1910 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernetablissemang vid Fältjägargränd 13.[5] Kasernerna ritades av Erik Josephson, och uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissemang.[31] Den 8 april 1911 högtidlighöll regementet inflyttningen till Östersund genom en inflyttningsceremoni.[5] Efter att riksdagen beslutade att regementet skulle avvecklas, kom Vasallen den 1 augusti 2005 att tillträdda som ägare över kasernområdet. Avvecklingsorganisationen upphörde den 31 augusti 2006, då även kasernområdet lämnades.[32]

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Åren 1687–1926 hade regementet sin övningsplats vid Frösö läger, vilket även var regementets mötesplats.[5] Regementet kom senare att övas vid bland annat Dagsådalens skjutfält och Grytans skjutfält. Förvaltningen av Grytans skjutfält låg på Norrlands artilleriregemente (A 4). Efter att Norrlands artilleriregemente avvecklades 1997, övertogs förvaltningsansvaret av Jämtlands fältjägarregemente.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet har fört ett flertal fanor under sin aktiva tid. Den 16 september 1902 överlämnade chefen för VI. arméfördelningen Casten Warberg fanor till regementets två bataljoner. Fanorna troppades den 24 augusti 1996, då kung Carl XVI Gustaf överlämnade en ny fana till regementet. Efter att regementet avvecklades den 31 december 1997 kom fanan att föras gemensamt av Fältjägarbrigaden (NB 5) och Jämtlandsgruppen. Den 1 november 2000 överlämnades fanan till Jämtlands infanteribataljon. Vid sidan om fanan kom även regementet genom Norrlands trängbataljon föra Norrlands trängkårs standar.[2]

Regementets högtidsdag var 20 september, som minne till Slaget vid Nowy Dwór den 20 september 1655.[2] Segernamnet delas med Norrlands dragonregemente och senare Arméns jägarbataljon.[33]

I och med försvarsbeslutet 2004 avvecklades Jämtlands fältjägarregemente den 8 april 2005. Dess arv och traditioner övergick till Fältjägargruppen, tidigare benämnd Jämtlandsgruppen, som flyttade ut till lokaler på den avvecklade flygflottiljen Jämtlands flygflottilj (F 4) på Frösön. Sedan den 1 januari 2006 är Fältjägargruppen en del av Norrbottens regemente (I 19) i Boden och sedan 2013 förs regementets traditioner av Fältjägarbataljonen (14. hvbataljonen)

I samband med avvecklingen regementet instiftades 2005 Jämtlands fältjägarremente och Östersunds garnisons minnesmedalj i silver (JämtfältjägregMSM).[34]

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Fälttåg och krig som regementet kom att delta i.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1687–1997 samt åren 2000–2005. Åren 1983–1990 var regementet en del av Östersunds armégarnison (ÖAG). För åren 1998–2000, se Fältjägarbrigaden.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl. Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente 1646-01-16 1660-??-??
Kungl. Jämtlands regemente till fot 1670-??-?? 1689-??-??
Kungl. Jämtlands dragonregemente 1689-??-?? 1770-??-??
Kungl. Jämtlands infanteriregemente 1770-??-?? 1820-02-07
Kungl. Jämtlands fältjägarregemente 1820-02-08 1853-05-24
Kungl. Jämtlands fältjägarkår 1853-05-25 1892-12-31
Kungl. Jämtlands fältjägarregemente 1893-01-01 1974-12-31
Jämtlands fältjägarregemente 1975-01-01 1997-12-31
Jämtlands fältjägarregemente 2000-07-01 2004-12-31
Avvecklingsorganisation 2005-01-01 2006-08-31
Beteckningar
№ 23 1816-03-26 1914-09-30
I 23 1914-10-01 1927-12-31
I 5 1928-01-01 1974-06-30
I 5/Fo 22 1974-07-01 1983-06-30
I 5 1990-07-01 1994-06-30
I 5/Fo 22 1994-07-01 1997-12-31
I 5 2000-07-01 2004-12-31
AO I 5 2005-01-01 2006-08-31
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Frösö läger (F) 1682-??-?? 1911-09-30
Cronstads skans (D) 1713-??-?? 1815-??-??
Östersunds garnison (F) 1911-10-01 2006-08-31
Grytans skjutfält (Ö) 1998-01-01 2006-01-01
Dagsådalens skjutfält (Ö) 1943-??-?? 2006-01-01
Torråsens övningsområde (Ö) 19??-??-?? 2006-01-01

Kända personer som gjort värnplikt på I 5[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fältjägargruppen är arvtagare, men bildades redan 2000.
  2. ^ Åren 1974–1983 och 1994–1997 försvarsområdesstaben en del av regementet.
  3. ^ Åren 1949–1958 var brigaden en del av regementet.
  4. ^ Åren 1949–1983 och 1990–1994 var brigaden en del av regementet.
  5. ^ Åren 2000–2004 var bataljonen en del av regementet.
  6. ^ Åren 2000–2004 var bataljonen en del av regementet.
  7. ^ Åren 1833–1847 var regementet underställd chefen för 6. militärdistriktet, åren 1847–1888 chefen för 5. militärdistriktet, åren 1889–1893 chefen för 6. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 6. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för VI. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Norra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för II. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för II. militärområdet, åren 1966–1983 chefen för Nedre Norrlands militärområde, åren 1983–1990 chefen för Östersunds armégarnison, åren 1990–1993 chefen för Nedre Norrlands militärområde, åren 1993–1997 chefen för Norra militärområdet, åren 2000–2004 chefen för Operativa insatsledningen.
  8. ^ Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes av Fältjägarbrigaden åren 1997–2000, och av Fältjägargruppen från 2005.[1]
  9. ^ Årsdagen av Slaget vid Nowy Dwór 1655.
  10. ^ Minnesmedalj i silver instiftad 2005.
  11. ^ Gustavsson blev sista chefen för regementet.
  12. ^ Regementschef åren 2000-2003
  13. ^ Regementschef åren 1770-1770

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 69
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 105-107
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 271-272
  4. ^ Holmberg (1993), s. 9
  5. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 15
  6. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  7. ^ von Konow (1987), s. 19
  8. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  9. ^ von Konow (1987), s. 18
  10. ^ von Konow (1987), s. 31
  11. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 11 juli 2016. 
  12. ^ Hagblom (1993), s. 49-51
  13. ^ Holmberg (1993), s. 48
  14. ^ ”1996/97:4”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 13 december 2016. 
  15. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 11 maj 2016. 
  16. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 13 augusti 2016. 
  17. ^ ”Muck för sista gänget på I 5”. Arkiverad från originalet den 6 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050506024545/http://www.i5.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=27729. Läst 27 september 2020. 
  18. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:43”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forsvarsmaktens-grundorganisation_GS0343/html. Läst 14 maj 2018. 
  19. ^ ”Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/departementsserien/varnkraft---inriktningen-av-sakerhetspolitiken_H7B48. Läst 17 februari 2021. 
  20. ^ ”Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/contentassets/2df78e607c87458fb3bd19b9dcb75bec/fm2019-20164.6-bilaga-1-fm-underlag-forsvarspol-prop.pdf. Läst 18 juli 2020. 
  21. ^ ”Uppdrag till Försvarsmakten att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021”. regeringen.se. https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2020/07/uppdrag-till-forsvarsmakten-att-inkomma-med-kompletterande-budgetunderlag-for-2021/. Läst 12 juli 2020. 
  22. ^ ”Försvarsmaktens kompletterande budgetunderlag för 2021”. regeringen.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2021/fm2019-9956.33-fm-bu21k-bilaga-1.pdf. Läst 18 juli 2020. 
  23. ^ ”Överenskommelse om förstärkningar av Försvarsmaktens grundorganisation”. regeringen.se. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/overenskommelse-om-forstarkningar-av-forsvarsmaktens-grundorganisation/. Läst 12 oktober 2020. 
  24. ^ ”Regeringens proposition 2020/21:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvaret-2021-2025_H80330. Läst 27 oktober 2020. 
  25. ^ ”Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten”. esv.se. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=21217. Läst 17 februari 2018. 
  26. ^ Björck (1996), s. 301
  27. ^ Holmberg (1993), s. 76
  28. ^ [a b c] ”Jämtlands Infanteribataljon”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2003. https://web.archive.org/web/20030810221610/http://www.i5.mil.se/article.php?id=2978. Läst 17 december 2016. 
  29. ^ ”Kasern 3 invigs”. Arkiverad från originalet den 19 december 2001. https://web.archive.org/web/20011219085859/http://www.i5.mil.se/index.php?c=news&id=3854. Läst 27 september 2020. 
  30. ^ [a b c] ”Norrlands Trängbataljon”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2003. https://web.archive.org/web/20030810221657/http://www.i5.mil.se/article.php?id=2971. Läst 17 december 2016. 
  31. ^ Berg (2004), s. 121
  32. ^ ”Årsredovisning 2008/bilaga-2”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2008/bilaga-2-arsredovisning-2008.pdf. Läst 23 maj 2018. 
  33. ^ Braunstein (2003), s. 143-146
  34. ^ ”JämtfältjägregMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={53EC2052-04F4-4ACF-A9CA-EAB3F237C757}&listmode=0&medal={149C7529-1E7C-4190-B826-4B8C894960A5}. Läst 16 december 2016. 
  35. ^ [a b] Gustafsson, Ingvar, red (2003). Jämtlands fältjägarregemente. Regementet, bygden och staden. Band 3. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. sid. 364. ISBN 91-6311-475-5 .
  36. ^ [a b] Salomonsson, Claes (17 januari 2000). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008. 
  37. ^ Thunberg, Karin (17 april 2005). ”En officer och ett vresarsle”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_413563.svd. Läst 29 september 2008. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Almgren, Carl Eric; Rosell, Lennart, red (1966). Kungl. Jämtlands fältjägarregementes historia. Östersund: Wisénska bokh. Libris 8198028 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2001). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 1. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 8397161. ISBN 91-631-1473-9 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2002). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 2. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 8578939. ISBN 91-631-1474-7 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2003). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 3. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 8913878. ISBN 91-631-1475-5 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2006). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 4. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 10287600. ISBN 91-631-9051-6 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar; Hjelm, Gunnar; Westerberg, Lennart, red (1997). Östersunds/Jämtlands försvarsområde: en minnesskrift. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 2453665 
  • Lund, Gustaf, red (1961). Kungl. Jämtlands fältjägarregemente: 1911-1961. Fältjägaren, 0533-0262 ; 32. Östersund: Utg. Libris 1357046 
  • Westerberg, Lennart; Fornwall Sture, red (1971). Kungl. Jämtlands fältjägarregemente: historik, traditioner, officersmäss. [Östersund]: [Regementsofficerskåren]. Libris 1856617 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 375-378. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Östersunds/Jämtlands försvarsområde: en minnesskrift. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. 1997. Libris 2453665 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]