Jämtlands fältjägarregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För åren 1998–2000, se Fältjägarbrigaden (nya).
Jämtlands fältjägarregemente
(I 5)
Jämtlands fältjägarregemente vapen.svg
Vapensköld för Jämtlands fältjägarregemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Jämtlands fältjägarregemente
Datum 1670–1983,
1990–1997,
2000–2005
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Ingående delar Fältjägarbrigaden (1949–1958)
Härjedalsbrigaden (1949–1963)
Jämtlandsbrigaden (1963–1988)
Fältjägarbrigaden (1988–1994)
Jämtlands infanteribataljon (2000–2005)
Norrlands trängbataljon (2000–2005)
Del av Nedre Norrlands militärområde (1942–1993)
Östersunds armégarnison (1993–1990)
Nedre Norrlands militärområde (1990–1993)
Norra militärområdet (1993–1997)
Arméns taktiska stab (2000–2005)
Högkvarter Östersunds garnison
Förläggningsort Östersund
Övningsplats Utö skjutfält
Härads skjutfält
Smeknamn Fältjägarna
Motto "För Sveriges ära, för Sveriges makt, över berg, över dal, skallar Jämtlands jakt"
Färger Blått     
Marsch "Erzherzog Albrecht Marsch" (Schneider) [1]
Årsdagar 20 september
Dekorationer JämtfältjägregMSM (2005)
Segernamn Nowy Dwór (1655)
Befälhavare
Framstående befälhavare Anders Brännström (1998-2003)
Gustaf Adolf von Siegroth (1770-1770)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960 AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/1960 AM.090977-I 5 (02).jpg

Jämtlands fältjägarregemente (I 5), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1670–1983, 1990–1997 och 2000–2005. Förbandet var förlagt inom Östersunds garnison i Östersund.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente som sattes upp 1646 i det nyligen erövrade landskapet Jämtland. Dock rekryterades soldaterna mestadels från de gamla svenska landskapen Ångermanland och Medelpad. Regementet kallades också Thomas Gärffelts regemente efter den första befälhavaren.

Regementet lades ner år 1661 då den rekryterade landskapen hade flyttats över till flottan. Några kompanier fanns kvar fram till 1670, då de uppgick i det nya Jämtlands regemente till fot (eller Anders Plantings regemente). Detta regemente kom från 1682 att vapenövas på Frösö läger. Från och med 1689 hette regementet Jämtlands dragonregemente, men var oberidet. I landskapet fanns dock ytterligare ett kompani, Jämtlands kavallerikompani, vilket var beridet och Norrlands enda kavalleri. Kompaniet organiserades senare till Norrlands dragonregemente.

År 1770 antog regementet namnet Jämtlands infanteriregemente, och 1820 antogs namnet Jämtlands fältjägarregemente. Åren 1853–1892 gick regementet under namnet Jämtlands fältjägarkår. Jämtlands fältjägarregemente var beläget i Östersund och gavs 1816 beteckningen I 23 (Infanteriregemente 23). Den 1 januari 1928 övertog regementet beteckningen I 5. En beteckning som blev ledig i samband med att Första- och Andra livgrenadjärregementet sammanslog till ett regemente.

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde, och med det blev ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet tillfördes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Detta medförde att Norrlands artilleriregemente som ingick i Östersunds försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), medan Jämtlands fältjägarregemente (I 5) sammanslogs den 1 juli 1974 med Östersunds försvarsområde (Fo 22), vilket namnändrades samtidigt till Jämtlands försvarsområde, och bildade försvarsområdesregementet I 5/Fo 22, ett så kallat A-förband.[6]

Den 1 juli 1983 uppgick regementet i Östersunds armégarnison (ÖAG), vilken var en försöksorganisation bestående av Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Försvarsområdesstaben (Fo 22) och Jämtlandsbrigaden (NB 35). Från den 1 oktober 1984 tillkom Arméns tekniska skola (ATS). Den 30 juni 1990 upplöstes försöksorganisation, och Jämtlands fältjägarregemente blev från den 1 juli 1990 åter ett självständigt förband. Försvarsområdesstaben kom dock att bilda egen myndighet.[7]

Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att Fältjägarbrigaden skulle avskiljas från regementet, detta med bakgrund till att regeringen ville att Försvarsmaktens grundorganisation skulle spegla krigsorganisatio­nen. Brigaden avskiljdes från regementet den 1 juli 1994, och blev ett kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N). Från samma datum införlivades försvarsområdesstaben i regementet.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog Försvarsmakten att försvarsområdesstaben vid regementet samt Fältjägarbrigaden (NB 5) skulle avvecklas. Den socialdemokratiska regeringen, med stöd av Centerpartiet, föreslog istället en avveckling av Lapplandsbrigaden (NB 20). Ur försvarsekonomiska och försvarspolitiska skäl vägde de båda alternativen jämt mot varandra. Regeringens skäl till att bibehålla brigaden i Östersund var möjligheterna till att vidmakthålla och utveckla en allsidig och rationell försvarsmaktsgarnison med såväl flyg- som arméförband. Dock var regeringen enig med Försvarsmaktens förslag om ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att försvarsområdesstaberna i Kalix, Kiruna och Östersund skulle avvecklas. Försvarsområdesstaben vid Jämtlands fältjägarregemente avvecklades den 31 december 1997. Vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.[8]

Från den 1 januari 1998 kom Jämtlands försvarsområde (Fo 22) att integreras i Västernorrlands försvarsområde (Fo 23), under namnet Västernorrlands och Jämtlands försvarsområde (Fo 23). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Jämtlands försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Jämtlandsgruppen. Från samma datum kom kvarvarande delar vid regementet kom att uppgå i den krigstid organiserade Fältjägarbrigaden (NB 5), vilken antog namnet Jämtlands fältjägarregemente och Fältjägarbrigaden (NB 5).

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen för riksdagen en kraftig reducering av arméförband. Vilket bland annat innebar att av de tretton brigadförband inom armén, skulle endast sex arméförband kvarstå för utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade bataljoner. Vidare ansågs att de skulle vara relativt jämnt geografiskt fördelade över landet. I mellersta Norrland föreslog regeringen i sin proposition att Fältjägarbrigaden skulle kvarstå till förmån framför Ångermanlandsbrigaden (NB 21). Sollefteå garnison ansågs ha goda infrastrukturella betingelserna liksom övningsbetingelserna som inom Östersunds garnison. Dock ansåg regeringen att förutsättningarna för en fortsatt utveckling av garnisonen i Östersund var bättre än Sollefteå. Till Östersunds fördel vägde de övriga förband som låg inom garnisonen, Jämtlands flygflottilj (F 4), Arméns tekniska skola och Motorskolan. Att omlokalisera Arméns tekniska skola till annan ort, bedömdes av regeringen att det inte var ekonomiskt försvarbart. Skolorna ansågs skulle kunna personal- och kompetensförsörjas med hjälp av att det kvarstod en brigad i Östersund. Vidare pekade regeringen att det borde på grund av avståndet lättare för personalen i Sollefteå att flytta till Östersund än till exempelvis Boden. Vilket skulle minska en eventuell kompetensförlust inom armén.

Vidare samma försvarsbeslut stod det klart klart att en av de två trångkårerna, Göta trängkår (T 2) och Norrlands trängkår (T 3), skulle avvecklas. Regeringen ansåg att trängkåren i Skövde hade bäst förutsättningar till att utvecklas till en försvarsmaktsgemensam huvudenhet för underhållstjänst. Detta dels på grund av att regeringen även föreslog en avveckling av Västernorrlands regemente (I 21) samt Ångermanlandsbrigaden (NB 21). Vilket då skulle lämna Norrlands trängkår ensamt inom Sollefteå garnison. Till Göta trängkårs fördel ansåg regeringen närheten inom Skövde garnison till mekaniserade förband, militärområdesverkstaden, mekanikerskola samt närhet till Försvarsmedicincentrum samt ett flertal större sjukhus. Dock ansåg regeringen att det borde finnas underhållsutbildning med vinterutbildning i norra Sverige. Vilken då skulle förläggas till Östersunds garnison och samlokaliserades med Arméns tekniska skola (ATS) och Motorskolan (MS).[9] Norrlands trängkår avvecklades den 30 juni 2000 som självständigt förband.

Från den 1 juli 2000 antog Fältjägarbrigaden namnet Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Det nya regementet kom att bestå av två utbildningsbataljoner. Jämtlands infanteribataljon från Fältjägarbrigaden (Infbat/I 5) samt Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) från avvecklade Norrlands trängkår.[2]

Genom försvarsbeslutet 2004 kom riksdagen bland annat att besluta om en avveckling av Jämtlands fältjägarregemente. Inför försvarsbeslutet ställdes regementet mot Södra skånska regementet (P 7) Södermanlands regemente (P 18) och Gotlands regemente (P 18), där regeringen var angelägna med att skapa rationella produktionsförutsättningar, och en långsiktigt hållbar organisationsstruktur. Den nya organisationen skulle svara mot de krav som den nya strukturen med insatsförband och utvecklings- och kompetensresurser ställer. Samtliga regemente utbildade mekaniserade förband, och hade goda produktionsförhållanden samt goda verkstadsresurser. Regeringen ville att Försvarsmakten skulle utvecklas till ett insatsförsvar, med en större tonvikt på internationalisering. Något som kom att medföra att regeringen föreslog en avveckling av bland annat Jämtlands fältjägarregemente. Kvar av de tre regementena blev Södra skånska regementet, vilka regeringen ansåg geografiskt ha den bästa fördelaktiga lokalisering, med närheten till ett övningsfält som var av central betydelse för Försvarsmakten. Regeringen fäste även stor vikt av att ha ett militärt utbildningsförband med markstridsinriktning i Skåneregionen, med korta avstånd både till Öresundsbron och Barsebäcksverket.[10]

Den 31 december 2004 avvecklades regementet, och från den 1 januari 2005 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation. Den officiella avvecklingen genomfördes i Östersund den 8 april 2005. Avvecklingen av regementet samt garnisonen skulle vara helt genomförd senast den 31 augusti 2006.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Åren 2000–2005 var regementets uppgift att utbilda mekaniserade infanteri- och spaningsförband, samt underhålls-, sjukvårds- och trafikförband. De mekaniserade infanteriförbanden utbildades genom kompanierna Livkompaniet, Bergs kompani, Hallens kompani och Hammerdals kompani. Underhålls-, sjukvårds- och trafikförband utbildades genom kompanierna Fredrikshofs kompani och Remsle kompani.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två fältregementen, vilka genom försvarsbeslutet 1948 omorganiserades till infanteribrigader. Genom försvarsbeslutet 1958 avvecklades en av brigaderna, och genom försvarsbeslutet 1996 avskildes den återstående brigaden från regementet. Efter försvarsbeslutet 2000 kom regementet att bestå av två utbildningsbataljoner, vilka överfördes till regementet från Fältjägarbrigaden (NB 5) och Norrlands trängkår (T 3).

Fältjägarbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Fältjägarbrigaden (IB 25) bildades 1949 genom att fältregementet Jämtlands fältjägarregemente (I 5) omorganiserades till brigad. Brigaden kom endast att organiseras efter förbandstypen IB 49, innan den avvecklades 1958 genom försvarsbeslutet 1958. År 1988 övertog Härjedalsbrigaden namnet Fältjägarbrigaden.

Härjedalsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Härjedalsbrigaden (IB 35) bildades 1949 genom att fältregementet Härjedalens regemente (I 35) omorganiserades till brigad. År 1958 blev brigaden ensam vid Jämtlands fältjägarregemente, då IB 25 avvecklades. IB 35 kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, NB 63, NB 85 och NB 2000. År 1963 omorganiserades brigaden till en norrlandsbrigad, i samband med det antog brigaden namnet Jämtlandsbrigaden (NB 35). År 1988 övertog brigaden namnet Fältjägarbrigaden. Den 1 juli 1994 kom Fältjägarbrigaden att avskiljas från regementet och blev ett kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N), under det nya namnet Fältjägarbrigaden (NB 5). Brigaden avvecklades den 30 juni 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000.

Jämtlands infanteribataljon[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands infanteribataljon (Infbat/I 5) bildades den 1 juli 2000, och har var en av regementets två grundutbildningsbataljoner. Bataljonen har sitt ursprung ur Fältjägarbrigaden (NB 5). Officiellt bildades bataljonen den 1 november 2000, då regementschefen översten Anders Brännström, vid en ceremoni på fältjägarregementets kaserngård, överlämnade Fältjägarbrigadens fana till bataljonschefen överstelöjtnant Johan Fölstad. Fältjägarbrigadens fana kom att föras av bataljonen vid högtidliga och officiella sammanhang.[11]

Jämtlands infanteribataljon, bestod av fyra kompanier, Livkompaniet, Bergs kompani, Hallens kompani och Hammerdals kompani, vilka hade sitt ursprung från Jämtlands fältjägarregemente. Bataljonen utbildade soldater och befäl till Försvarsmaktens mekaniserade insatsbataljoner samt för brigadlednings- och spaningskompanier. Vilket inkluderade ett Mekaniserat kompani 90, Lednings-/granatkastarkompani, Trosskompani, Spaningskompani 90 och ett Brigadledningskompani.[11]

I samband med försvarsbeslutet 2004 avvecklades bataljonen. Och istället kom den subarktiska utbildning inom armén att koncentreras till Norrbottens regemente. Avvecklingen av bataljonen genomfördes tillsammans med övriga förband i Östersund den 8 april 2005.[11]

Norrlands trängbataljon[redigera | redigera wikitext]

Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) bildades den 1 juli 2000, och har var en av regementets två grundutbildningsbataljoner. Bataljonen har sitt ursprung ur Norrlands trängkår (T 3). Officiellt bildades bataljonen den 1 november 2000, då regementschefen översten Anders Brännström, vid en ceremoni på fältjägarregementets kaserngård, överlämnade Norrlands trängkårs fana till bataljonschefen. Norrlands trängkårs fana kom att föras av bataljonen vid högtidliga och officiella sammanhang.[12]

Norrlands trängbataljon, bestod av fyra kompanier, Offerdals kompani, Alsen kompani, Fredrikshofs kompani och Remsle kompani. Offerdals kompani, Alsen kompani är kompaninamn från Jämtlands fältjägarregemente, vilka minner om de två jämtländska socknarna Alsens socken och Offerdals socken. Fredrikshofs kompani och Remsle kompani har sina ursprung från Norrlands trängkår, och vilka minner om kårens tid vid Fredrikshovs slott i Stockholm åren 1894–1898, samt tiden i stadsdelen Remsle i Sollefteå åren 1898–1992.[12]

I samband med försvarsbeslutet 2004 avvecklades bataljonen. Istället kom all underhållsutbildning inom armén att koncentreras till Trängregementet i Skövde. Avvecklingen av bataljonen genomfördes tillsammans med övriga förband i Östersund den 8 april 2005.[12]

Utbildningskompanier[redigera | redigera wikitext]

1689(?)

  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Brunflo kompani
  • Hallens kompani
  • Revsunds kompani
  • Ovikens kompani
  • Bergs kompani
  • Lits kompani

1853

  • Livkompaniet
  • Bergs kompani
  • Revsunds kompani
  • Hammerdals kompani

2004

  • Offerdals kompani
  • Alsen kompani
  • Livkompaniet
  • Bergs kompani
  • Hallens kompani
  • Hammerdals kompani
  • Remsle kompani (från Norrlands trängkår)
  • Fredrikshofs kompani (från Norrlands trängkår)

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Mellan den 21 december 1687 och den 15 augusti 1926 vapenövades regementet vid sin mötesplats vid Frösö läger. Den 7 oktober 1905 flyttades regementets stamskolor till Gamla skolan (Västra skolan) vid Rådhusgatan 44. Hösten 1910 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernetablissemang vid Fältjägargränd 13.[5] Kasernerna ritades av Erik Josephson, och uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissemang.[13] Den 8 april 1911 högtidlighöll regementet inflyttningen till Östersund genom en inflyttningsceremoni.[5] Efter att regementet avvecklades och påbörjade sin avveckling kom kasernområdet att lämnas den 31 augusti 2006.

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Åren 1687–1926 hade regementet sin övningsplats vid Frösö läger, vilket även var regementets mötesplats.[5] Regementet kom senare att övas vid bland annat Grytans skjutfält. Förvaltningen av skjutfältet låg på Norrlands artilleriregemente (A 4). Efter att Norrlands artilleriregemente avvecklades 1997, övertogs förvaltningsansvaret av Jämtlands fältjägarregemente.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet har fört ett flertal fanor under sin aktiva tid. Den 16 september 1902 överlämnade chefen för VI. arméfördelningen Casten Warberg fanor till regementets två bataljoner. Fanorna troppades den 24 augusti 1996, då kung Carl XVI Gustaf överlämnade en ny fana till regementet. Efter att regementet avvecklades den 31 december 1997, kom fanan att föras gemensamt av Fältjägarbrigaden (NB 5) och Jämtlandsgruppen. Den 1 november 2000 överlämnades regementet fanan till Jämtlands infanteribataljon. Vid sidan om fanan kom även regementet genom Norrlands trängbataljon föra Norrlands trängkårs standar.[2]

Regementets högtidsdag var 20 september, som minne till Slaget vid Nowy Dwór den 20 september 1655.[2] Segernamnet delas med Norrlands dragonregemente och senare Arméns jägarbataljon.[14]

I och med försvarsbeslutet 2004 avvecklades Jämtlands fältjägarregemente den 8 april 2005. Dess arv och traditioner övergick till Fältjägargruppen, tidigare benämnd Jämtlandsgruppen, som flyttade ut till lokaler på den avvecklade flygflottiljen Jämtlands flygflottilj (F 4) på Frösön. Sedan den 1 januari 2006 är Fältjägargruppen en del av Norrbottens regemente (I 19) i Boden. Och sedan 2013 förs regementets traditioner av Fältjägarbataljonen (14. hvbataljonen)

I samband med avvecklingen regementet instiftades 2005 Jämtlands fältjägarremente och Östersunds garnisons minnesmedalj i silver (JämtfältjägregMSM).[15]

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Fälttåg och krig som regementet kom att delta i.

Internationella insatser[redigera | redigera wikitext]

  • BA99: oktober–december 1999 i Bosnien under SFOR-befäl
  • KS02: maj–oktober 2000 i Kosovo under KFOR-befäl
  • KS08: juni–december 2003 i Kosovo under KFOR-befäl
  • KS11: december 2004-juni 2005 i Kosovo under KFOR-befäl

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1687–1997 samt åren 2000–2005. Åren 1983–1990 var regementet en del av Östersunds armégarnison (ÖAG). För åren 1998–2000, se Fältjägarbrigaden.[3]

Namn, beteckning och garnison[redigera | redigera wikitext]

Namn
Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente 1646-01-16 1660
Jämtlands regemente till fot 1670 1689
Jämtlands dragonregemente 1689 1770
Jämtlands infanteriregemente 1770 1820-02-07
Jämtlands fältjägarregemente 1820-02-08 1853-05-24
Jämtlands fältjägarkår 1853-05-25 1892-12-31
Jämtlands fältjägarregemente 1893-01-01 1997-12-31
Jämtlands fältjägarregemente 2000-07-01 2004-12-31
Avvecklingsorganisation 2005-01-01 2006-08-31
Beteckningar
I 23 1816 1927-12-31
I 5 1928-01-01 1974-06-30
I 5/Fo 22 1974-07-01 1983-06-30
I 5 1990-07-01 1994-06-30
I 5/Fo 22 1994-07-01 1997-12-31
I 5 2000-07-01 2004-12-31
AO I 5 2005-01-01 2006-08-31
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Frösö läger (F) 1682 1911-09-30
Cronstads skans (D) 1713 1815
Östersund (F) 1911-10-01 2006-08-31
Grytans skjutfält (Ö) 19?? 2004-12-31

Kända personer som gjort värnplikt på I 5[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 203
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2005), s. 105-107
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 271-272
  4. ^ Holmberg (1993), s. 9
  5. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 15
  6. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 11 juli 2016. 
  7. ^ Holmberg (1993), s. 48
  8. ^ ”1996/97:4”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 13 december 2016. 
  9. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 11 maj 2016. 
  10. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 13 augusti 2016. 
  11. ^ [a b c] ”Jämtlands Infanteribataljon”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20030810221610/http://www.i5.mil.se/article.php?id=2978. Läst 17 december 2016. 
  12. ^ [a b c] ”Norrlands Trängbataljon”. web.archive.org. http://web.archive.org/web/20030810221657/http://www.i5.mil.se/article.php?id=2971. Läst 17 december 2016. 
  13. ^ Berg (2004), s. 121
  14. ^ Braunstein (2005), s. 143-146
  15. ^ ”JämtfältjägregMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={53EC2052-04F4-4ACF-A9CA-EAB3F237C757}&listmode=0&medal={149C7529-1E7C-4190-B826-4B8C894960A5}. Läst 16 december 2016. 
  16. ^ [a b] Salomonsson, Claes (17 januari 200). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008. 
  17. ^ Thunberg, Karin (17 april 2005). ”En officer och ett vresarsle”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_413563.svd. Läst 29 september 2008. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Almgren, Carl Eric; Rosell, Lennart, red (1966). Kungl. Jämtlands fältjägarregementes historia. Östersund: Wisénska bokh. Libris 8198028 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2001). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 1. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 8397161. ISBN 91-631-1473-9 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2002). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 2. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 8578939. ISBN 91-631-1474-7 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2003). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 3. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 8913878. ISBN 91-631-1475-5 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar, red (2006). Jämtlands fältjägarregemente: regementet, bygden och staden. Bd 4. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 10287600. ISBN 91-631-9051-6 (inb.) 
  • Gustafsson, Ingvar; Hjelm, Gunnar; Westerberg, Lennart, red (1997). Östersunds/Jämtlands försvarsområde: en minnesskrift. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. Libris 2453665 
  • Lund, Gustaf, red (1961). Kungl. Jämtlands fältjägarregemente: 1911-1961. Fältjägaren, 0533-0262 ; 32. Östersund: Utg. Libris 1357046 
  • Westerberg, Lennart; Fornwall Sture, red (1971). Kungl. Jämtlands fältjägarregemente: historik, traditioner, officersmäss. [Östersund]: [Regementsofficerskåren]. Libris 1856617 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 375-378. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Östersunds/Jämtlands försvarsområde: en minnesskrift. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. 1997. Libris 2453665 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]