Förbundsrådet (Tyskland)

Från Wikipedia
Förbundsrådet
Bundesrat
Förbundsrådets emblem
Typ
UtformningÖverhus
Ledning
PresidentPeter Tschentscher (SPD)
sedan 1 november 2022
Struktur
Antal platser69
Politiska grupperCDU/CSU
SPD
FDP
Die Linke
De gröna
Mötesplats
Bundesrat Chamber.jpg
Preußisches Herrenhaus, Berlin
Webbplats
bundesrat.de

Förbundsrådet (på tyska: Bundesrat) är ett av de fem federala statsorganen i Förbundsrepubliken Tyskland.

Förbundsrepubliken Tysklands statsskick
Coat of arms of Germany, depicting the black eagle.
Denna artikel ingår i en artikelserie
Konstitution
Grundlagen
Lagstiftande makt
Förbundsdagen
Förbundsrådet
Revisionsverket
Ombudsman
Verkställande makt
Förbundspresidenten
Förbundsregeringen
Förbundskanslern
Ministrar
Domstolsväsen
Författningsdomstolen
Förvaltningsdomstolen
Regioner
Förbundsländer
Lantdagar
Delstatsregeringar
Landkreise
Kommunalförbund
Kommuner
Direkt demokrati
Folkomröstningar
Folkinitiativ
Politiska partier
CDU, CSU, FDP, GRÜNE, LINKE,
SPD, AfD
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Tysklands författningssamling

De övriga fyra organen utöver förbundsrådet är förbundspresidenten (Bundespräsident), förbundsdagen (Bundestag), förbundsregeringen (Bundesregierung) och förbundsförfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Förbundsrådet kan ses som överhuset i ett tvåkammarparlament där förbundsdagen utgör underhuset, men till skillnad från många liknande institutioner i andra länder väljs förbundsrådets ledamöter varken direkt av landets befolkning eller av någon form av folkvald elektorsförsamling (till exempel delstatsparlament) utan av förbundsländernas regeringar.

Förbundsrådet, som för närvarande omfattar 69 ledamöter, behandlar bland annat frågor rörande Europeiska unionen; vidare måste förbundsrådet godkänna alla lagändringar som berör förbundsländernas intressen samt grundlagsändringar. Även alla andra lagändringar måste godkännas av förbundsrådet, ehuru de andra lagändringarna kan överröstas av förbundsdagen (om mer än två tredjedelar av förbundsrådets ledamöter har röstat mot ett lagförslag, kan det antas om minst två tredjedelar av förbundsdagsledamöterna röstar för).

Det tyska förbundsrådet har sina lokaler i det f.d. preussiska parlamentets Herrenhaus (överhus) i Berlin.

Förbundsrådet företräder i alla beslut förbundsländerna och varje förbundsland måste rösta som en enhet; vanligen sker detta genom att varje förbundslands Stimmführer (’röstledare’, som vanligen är förbundslandets ministerpresident) – som är den enda representant ett förbundslands regering behöver utse till förbundsrådet, även om de får ha så många ledamöter som de har röster – avger sitt förbundslands alla röster. Då många förbundsländers regeringar är koalitioner, kan en dylik regering vara inbördes oense i en fråga; i så fall lägger förbundslandet vanligtvis ner sina röster – vilket i praktiken innebär nejröst, eftersom en hemställan måste antas med absolut majoritet (minst 35 jaröster).

Ledamöterna representerar respektive förbundsland och tillhör vanligtvis sitt förbundslands regering, vilken utser förbundslandets representanter och kan ersätta dem när den vill. Antalet röster för varje förbundsland bestäms av förbundslandets folkmängd. Förbundsrådets sammansättning kan ändras flera gånger om året på grund av att val till förbundsländernas parlament äger rum vid olika tidpunkter.

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Förbundsrådets ordförande eller talman, förbundsrådspresidenten (der Bundesratspräsident), är formellt det fjärde högsta politiska ämbetet i Tyskland och ordföranden vikarierar vid behov för förbundspresidenten. Ordföranden övertar även presidentens funktioner som statschef i händelse av att förbundspresidenten avgår eller avlider före mandatperiodens slut, till dess att en ny förbundsförsamling kan sammankallas för att välja en ny förbundspresident.

Detta undantagsfall inträffade 2010, då Bremens borgmästare och regeringschef Jens Böhrnsen (SPD), som vid tillfället var förbundsrådets ordförande, temporärt övertog förbundspresident Horst Köhlers uppgifter efter dennes förtida avgång, och 2012, då Bayerns ministerpresident Horst Seehofer (CSU) var rådets ordförande när Christian Wulff avgick som förbundspresident.

Uppdraget brukar enligt en överenskommelse mellan förbundsländerna cirkulera mellan förbundsländernas ministerpresidenter, från det folkrikaste (Nordrhein-Westfalen) till det folkfattigaste förbundslandets (Bremen), för ett år i taget med början 1 november varje år.

Mandatfördelning[redigera | redigera wikitext]

Förbundsrådets politiska sammansättning.
Politisk sammansättning och röstfördelning efter förbundsland
Förbundsland Folkmängd
31 dec 2021[1]
Röster Partier i
förbundslandets
regering
Nästa förväntade
lantdagsval
Ordförande [a]
Baden-Württemberg Baden-Württemberg 11 124 642 6  █ █ █ █ █ █ De gröna, CDU 2026  2029
Bayern Bayern 13 176 989 6  █ █ █ █ █ █ CSU, Freie Wähler 2023[Uppdatering behövs]  2028
Berlin Berlin 3 677 472 4  █ █ █ █ SPD, De gröna, Vänstern 2023[Uppdatering behövs]  2034
Brandenburg Brandenburg 2 537 868 4  █ █ █ █ SPD, CDU, De gröna 2024  2036
Bremen Bremen 676 463 3  █ █ █ SPD, De gröna, Vänstern 2023[Uppdatering behövs]  2026
Hamburg Hamburg 1 853 935 3  █ █ █ SPD, De gröna 2025  2023
Hessen Hessen 6 295 017 5  █ █ █ █ █ CDU, De gröna 2023[Uppdatering behövs]  2031
Mecklenburg-Vorpommern Mecklenburg-Vorpommern 1 611 160 3  █ █ █ SPD, Vänstern 2026  2024
Niedersachsen Niedersachsen 8 027 031 6  █ █ █ █ █ █ SPD, De gröna 2027  2030
Nordrhein-Westfalen Nordrhein-Westfalen 17 924 591 6  █ █ █ █ █ █ CDU, De gröna 2027  2027
Rheinland-Pfalz Rheinland-Pfalz 4 106 485 4  █ █ █ █ SPD, De gröna, FDP 2026  2033
Saarland Saarland 982 348 3  █ █ █ SPD 2027  2025
Sachsen Sachsen 4 043 002 4  █ █ █ █ CDU, De Gröna, SPD 2024  2032
Sachsen-Anhalt Sachsen-Anhalt 2 169 253 4  █ █ █ █ CDU, SPD, FDP 2026  2037
Schleswig-Holstein Schleswig-Holstein 2 922 005 4  █ █ █ █ CDU, De gröna 2027  2035
Thüringen Thüringen 2 108 863 4  █ █ █ █ Vänstern, SPD, De gröna 2024  2038
sammanlagt 83 237 124 69
  1. ^ Året då större delen av förbundslandets ordförandeperiod äger rum.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]