Hilda Sachs
| Hilda Sachs | |
 | |
| Född | 13 mars 1857[1][2] Sankt Olofs församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 26 januari 1935[1][3][2] (77 år) Engelbrekts församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Språkvetare, kvinnosakspolitiker[1], journalist[1], översättare[1], författare[1] |
| Redigera Wikidata | |
Hilda Gustafva Sachs, född Engström 13 mars 1857 i Norrköping, död 26 februari 1935, var en svensk journalist, översättare och författare.
Hilda Sachs studerade vid Högre lärarinneseminariet 1878-1881 och var först verksam som lärare. Hon blev journalist efter makens död 1893. Hon var reporter för bland annat Dagens Nyheter, Nya Dagligt Allehanda, Svenska Dagbladet och Stockholmsbladet mellan 1895 och 1920. Hon var utrikeskorrespondent i Paris för DN 1895-1898 och NDA 1897-1898 och i Rom för SvD 1908-1910. Hon var 1899 delegat för NDA vid journalistkongressen i Rom, och som sådan den första av sitt kön med ett sådant uppdrag.
Hon var 1902 en av grundarna av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och tillhörde dess styrelse 1912-1921. Hon bevistade och rapporterade från de flesta internationella rösträttskongresserna. Hon var styrelsemedlem i Kvinnornas diskussionsklubb 1910-1912 och i arbetsutskottet inom Svenska kvinnors medborgarförbund 1921-1935.
Hon var dotter till handlanden Johan Gustaf Engström och Gustafva Augusta Gustafsson och gifte sig 1886 med blomsterhandlaren Carl Fredrik Sachs.
Skrifter (urval)
- Dikter (under pseudonymen Iris, Fritze, 1894)
- Evig sommar: en kärlekshistoria (Bonnier, 1900)
- Marta (Bonnier, 1901)
- Den besegrade lyckan (Ljus, 1907)
- Kvinnornas rösträtt: svar till herr Adolf Hallgren (Björck & Börjesson, 1907, 16 s.)
- Den svarta domen: männens skuld och kvinnornas straff (Wahlström & Widstrand, 1912)
- Kvinnoporträtt (Tiden, 1918)
Översättningar (urval)
- Karl Larsen: Sexton år (Seksten Aar) (Ljus, 1902)
- George Sand: Lucrezia Floriani (Ljus, 1905)
- Honoré de Balzac: Kvinnan på trettio år (La femme de trente ans) (Björck & Börjesson, 1906)
- Camille Flammarion: Urania (Björck & Börjesson, 1907)
- Émile Zola: Ett blad ur kärlekens bok (Une page d'amour) (Björck & Börjesson, 1908)
- Peter Krapotkin: Eröfringen af brödet (La conquête du pain) (Björck & Börjesson, 1908)
- Alice Zimmern: Kvinnornas rösträtt i skilda länder (Women's suffrage in many lands) (Ljus, 1911) Länk till fulltext
Källor
- ^ [a b c d e f g h] Ellinor Melander, Hilda G Sachs, s. 206, läst: 10 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18570313 Sachs f. Engström, Hilda Gustava, läst: 19 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sachs, HILDA GUSTAVA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 mars 2017.[källa från Wikidata]
- "Föregångskvinnor och pionjärer" på Göteborgs universitets hemsida
- "Hilda G Sachs" av Ellinor Melander i Svenskt biografiskt lexikon, bd 31 (2000-2002), s. 206
- "Hilda Sachs, 1857–1935" av Ellinor Melander i Svenskt översättarlexikon
Litteratur
- Ellinor Melander: "Hilda Sachs som utrikeskorrespondent: Paris 1895-98 och Rom 1908-10". I Presshistorisk årsbok, årg. 18 (2001), s. 75-93
- Ellinor Melander: "Kvinnoporträtt: Hilda Sachs och rösträtten i Afton-tidningen". I Presshistorisk årsbok, årg. 24 (2007), s. 73-98
- Ellinor Melander: ""Frisinnad och omutligt modig" - Hilda Sachs - engagerad journalist och kvinnokämpe". I antologin Empati och engagemang: en kvinnolinje i svensk journalistik (2008), s. 64-75
- Ellinor Melander: "Bland tidningsmän och kvinnosakskvinnor: Hilda Sachs 1891-95". I Presshistorisk årsbok, 2011, s. 53-74
|