Hilda Sachs

Från Wikipedia
Hilda Sachs
Född13 mars 1857[1][2]
Sankt Olofs församling[1], Sverige
Död26 januari 1935[1][3][2] (77 år)
Engelbrekts församling[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningSpråkvetare, kvinnosakspolitiker[1], journalist[1], översättare[1], författare[1]
Redigera Wikidata

Hilda Gustafva Sachs, född Engström 13 mars 1857 i Sankt Olofs församling i Norrköping, död 26 februari 1935 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk journalist, översättare och författare. Hon var mor till Torvald Sachs.

Hilda Sachs studerade vid Högre lärarinneseminariet 1878–1881 och var först verksam som ämneslärare. Hon blev journalist efter makens död 1893. Hon var reporter för bland annat Dagens Nyheter, Nya Dagligt Allehanda, Svenska Dagbladet och Stockholmsbladet mellan 1895 och 1920. Hon var utrikeskorrespondent i Paris för Dagens Nyheter 1895–1898 och Nya Dagligt Allehanda 1897–1898 och i Rom för Svenska Dagbladet 1908–1910. Hon var 1899 delegat för Nya Dagligt Allehanda vid journalistkongressen i Rom och som sådan den första av sitt kön med ett sådant uppdrag.

Hon var 1902 en av grundarna av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och tillhörde dess styrelse 1912–1921. Hon bevistade och rapporterade från de flesta internationella rösträttskongresserna. Hon var styrelsemedlem i Kvinnornas diskussionsklubb 1910–1912 och i arbetsutskottet inom Svenska kvinnors medborgarförbund 1921–1935.

Hon var dotter till handlanden Johan Gustaf Engström och Gustafva Augusta Gustafsson samt gifte sig 1886 med Carl Fredrik Sachs som hade en stor blomsterhandel i Stockholm. Efter dennes död blev hon god vän med Hinke Bergegren, vilket senare utvecklades till ett kärleksförhållande.

Skrifter (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Dikter (under pseudonymen Iris, Fritze, 1894)
  • Evig sommar: en kärlekshistoria (Bonnier, 1900)
  • Marta (Bonnier, 1901)
  • Den besegrade lyckan (Ljus, 1907)
  • Kvinnornas rösträtt: svar till herr Adolf Hallgren (Björck & Börjesson, 1907, 16 s.)
  • Den svarta domen: männens skuld och kvinnornas straff (Wahlström & Widstrand, 1912)
  • Kvinnoporträtt (Tiden, 1918)

Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Ellinor Melander, Hilda G Sachs, s. 206, läst: 10 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18570313 Sachs f. Engström, Hilda Gustava, läst: 19 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sachs, HILDA GUSTAVA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 mars 2017.[källa från Wikidata]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ellinor Melander: "Hilda Sachs som utrikeskorrespondent: Paris 1895-98 och Rom 1908-10". I Presshistorisk årsbok, årg. 18 (2001), s. 75-93
  • Ellinor Melander: "Kvinnoporträtt: Hilda Sachs och rösträtten i Afton-tidningen". I Presshistorisk årsbok, årg. 24 (2007), s. 73-98
  • Ellinor Melander: ""Frisinnad och omutligt modig" - Hilda Sachs - engagerad journalist och kvinnokämpe". I antologin Empati och engagemang: en kvinnolinje i svensk journalistik (2008), s. 64-75
  • Ellinor Melander: "Bland tidningsmän och kvinnosakskvinnor: Hilda Sachs 1891-95". I Presshistorisk årsbok, 2011, s. 53-74
  • Melander, Ellinor: Hilda G Sachs i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
  • Melander, Ellinor : Hilda Gustafva Sachs i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (2000-2002) CC-BY

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilda_Sachs&oldid=53930407”