Hilding Hagberg

Från Wikipedia
Hilding Hagberg

Hilding Hagberg, cirka 1960.
Mandatperiod
1933–1964
Valkrets Västerbottens län och Norrbottens län (1933–1952)
Stockholms stad (1953–1964)
Tid i befattningen
1951–1964
Företrädare Sven Linderot
Efterträdare C.-H. Hermansson
Född Karl Hilding Hagberg
28 oktober 1899
Gällivare, Norrbottens län[1]
Död 17 december 1993 (94 år)
Luleå, Norrbottens län
Gravplats Örnäskyrkogården[2]
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Sveriges kommunistiska parti (1917–1977)
Övrig politisk
anknytning 		Arbetarpartiet kommunisterna (1977–1993)
Hilding Hagberg.

Karl Hilding Hagberg, född 28 oktober 1899 i Gällivare,[1] död 17 december 1993 i Luleå, var en svensk politiker och tidningsman. Hagberg var ledamot av Sveriges riksdags andra kammare 1933–1964 samt partiordförande i Sveriges kommunistiska parti (nuvarande Vänsterpartiet) 1951–1964.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hilding Hagberg föddes i Gällivare, Norrbottens län.[1] Han kom som 14-åring till Kiruna där han arbetade i gruvorna och engagerade sig fackligt och politiskt.[3] Han gick med i Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (mellan 1921 och 1967 Sveriges kommunistiska parti, SKP) 1917, samma år som partiet grundades.[4] 1930 blev Hagberg invald i partiets politbyrå, och var bl.a. ordförande för partikongressen 1933 samt en del av den svenska delegationen till Kominterns sjunde kongress i Moskva 1935.[5] 1930–1947 var Hagberg chefredaktör för Norrskensflamman i Luleå, och 1943–1958 var han politisk redaktör för partiets huvudorgan Ny Dag. Han hade en stark förankring bland norrbottenskommunisterna, där han också hade kommunala uppdrag, bl.a. som ledamot av Kiruna kommunfullmäktige 1926–1930, Luleå kyrkofullmäktige 1931–1934 och Norrbottens läns landsting 1934–1940.[6]

Hagberg valdes 1951 till partiordförande i SKP efter Sven Linderot, och var känd för sin Moskvatrogna hållning. Han försvarade bland annat Sovjetunionens militära ingripande i samband med Ungernrevolten 1956, nedskjutningen av den svenska DC3:an över Östersjön 1952, byggandet av Berlinmuren, utvisningen av den sovjetiske författaren Aleksandr Solzjenitsyn samt ingreppen mot fackföreningen Solidaritet i Polen. I inrikespolitiken stödde han nästan alltid Socialdemokraterna mot borgerliga blockbildningar i riksdagen.[3]

Vid 1964 års partikongress efterträddes Hagberg som partiordförande av C.-H. Hermansson. Han drog sig efter detta tillbaka till en pensionärstillvaro i Malexander. Där skrev han bland annat boken Röd bok om en svart tid, som behandlar SKP:s historia under andra världskriget. Han lämnade dock inte politiken helt. Sedan SKP (då under namnet Vänsterpartiet kommunisterna, VPK) fördömt Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 och gått tillbaka stort i valet samma år, krävde Hagberg Hermanssons avgång som partiordförande. Hagberg ansåg att partiet skulle återgå till den Moskvatrogna, marxist–leninistiska linjen.[3]

1972 flyttade Hagberg tillbaka till Luleå och började åter regelbundet medverka i Norrskensflamman. Han blev en förgrundsfigur i norrbottenskommunisternas kamp mot Hermansson och Lars Werner och deras tidning Ny Dag.[3]

Vid partisplittringen 1977, då en grupp Moskvatrogna bröt sig ur och bildade Arbetarpartiet kommunisterna (APK), gick Hagberg över till APK. Under 1980-talet utgavs Hagbergs skrift Socialismen i tiden i tre band på APK:s bokförlag Fram.

I augusti 1993 lämnade Hagberg APK.[7] Avhoppet följde på avslöjandet samma år om att partiet under flera år mottagit minst 13 miljoner kronor i kontanter från det sovjetiska kommunistpartiet.[7] Hagberg angav även som skäl till avhoppet att han ansåg att partiet befann sig på "sönderfallets botten" och saknade framtid i svensk politik.[7]

År 1995 utgavs Hagbergs memoarer Jag är och förblir kommunist postumt på Carlssons bokförlag. Sonen Harry Hagberg var chefredaktör för Norrskensflamman och partisekreterare i Arbetarpartiet kommunisterna.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Småbönderna och krisen. Luleå: Norrbottens kommunistiska partidistrikt. 1932. Libris 1355125 
  • RFO visar arbetarna den revolutionära utvägen ur krisen : Kilbompartiet ett bihang till reformismen : Hilding Hagbergs vidräkning med renegaterna Olsson, Dahlén och Thun. Stockholm: Arbetarkultur. 1932. Libris 1355123 
  • Nya klasslagar istället för bröd : kommunisternas vidräkning med borgare och socilademokrater vid riksdagens behandling av förslaget om undantagslagar mot arbetarrörelsen. Stockholm. 1933. Libris 2683775 
  • Kommunisterna och socialdemokraternas regeringsprogram : inlägg i remissdebatten 1933 i riksdagens andra kammare. Stockholm: Arbetarkultur. 1933. Libris 1355121 
  • Vem plundrar bönderna? : vad vill kommunisterna?. Stockholm: Arbetarkultur. 1934. Libris 1355126 
  • Den enda utvägen ur kris och nöd : kommunistiska partiets representant Hilding Hagbergs tal i remissdebatten 1934. Stockholm: Arbetarkultur. 1934. Libris 1355120 
  • Mer vapen åt reaktionen? : kritisk granskning av Försvarskommissionens betänkande. Stockholm: Arbetarkultur. 1935. Libris 1355122 
  • 3 års kohandel : kampskrift mot klassamarbetspolitiken : ett kommunistiskt aktionsprogram. Stockholm: Arbetarkultur. 1935. Libris 1355124 
  • Kommunisterna och demokratin : Kommunistiska partiets svar till undantagslagstiftarna och demokratins fiender, framfört vid riksdagens remissdebatt om den s. k. statsfientliga propagandan. Stockholm: Arbetarkultur. 1936. Libris 1370900 
  • Herremakt eller folkvälde? : skapa arbetarmajoritet i riksdagen!. Stockholm: Arbetarkultur. 1936. Libris 1370897 
  • Arbete!. Luleå: Norrskenet. 1936. Libris 1370896 
  • Arbetarpolitik i riksdagen : kommunistiska motioner samt inlägg i årets remissdebatt. Stockholm: Arbetarkultur. 1936. Libris 1370895 
  • Statstjänare se upp! : motion N:r 320 i statstjänarnas lönefråga. Stockholm: Arbetarkulturs tryckeri. 1936. Libris 19473151  - Medförfattare: Johan Herman Brädefors.
  • Vad vi gjort och vad vi ämnar göra. Riksdagspolitik. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris 1370904 
  • Sverges utrikespolitik. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris 1370903 
  • Rättvisa åt Norrbotten!. Luleå: Norrskenet. 1938. Libris 1370902 
  • Realpolitik : kommunisternas arbete i riksdagen. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris 1370901 
  • Ingen reformpaus! : tal vid remissdebatten i riksdagens andra kammare 1938. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris 1370899 
  • Krig eller fred? : remissdebatten 1940. Stockholm: Arbetarkultur. 1940. Libris 1370905  - Medförfattare: knut Senander.
  • Igelkotten äter folket ur huset. Stockholm: Arbetarkultur. 1940. Libris 1370898 
  • Demokratins självmord : Sven Linderots och Hilding Hagbergs anklagelsetal : riksdagen mot reaktionens anlopp. Stockholm: Arbetarkultur. 1940. Libris 1377815 
  • Det stora vanvettet : Hilding Hagbergs tal i remissdebatten 1941. Stockholm: Arbetarkultur. 1941. Libris 1398931 
  • Front mot "nyordningen" : tal i riksdagen den 23 okt. 1941. Stockholm: Tr.-ab. Västermalm. 1941. Libris 1398929 
  • Folket plundras : kommentar till regeringens, arbetsköparnas och LO-ledarnas propaganda för standardsänkning. Stockholm: Arbetarkultur. 1941. Libris 1398928 
  • Svensk skattepolitik : inlägg av LO:s andre ordf. Gunnar Andersson och riksdagsman Hilding Hagberg vid diskussion anordnad av Götaverkens arbetares verkstadsklubb. Stockholm: Arbetarkultur. 1941. Libris 2976443 
  • Lönestopp, prisstopp, inflation. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 10. Stockholm: Arbetarkultur. 1942. Libris 1394149 
  • Hilding Hagbergs tal i remissdebatten den 17 jan. [1942]. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 2. Stockholm: Arbetarkultur. 1942. Libris 1394141 
  • Arvfiender?. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 4. Stockholm: Arbetarkultur. 1942. Libris 1394143 
  • Friheten, demokratin, socialismen. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 13. Stockholm: Arbetarkultur. 1943. Libris 1394152 
  • Duellen Wigforss - Hagberg : om den ekonomiska politiken under och efter kriget. Stockholm: Tiden. 1944. Libris 1204661  - Medförfattare: Ernst Wigfors.
  • Samling kring efterkrigsprogrammet : koncentrerat referat av Sven Linderots och Hilding Hagbergs tal i remissdebatten. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 24. Stockholm: Arbetarkultur. 1946. Libris 1394163 
  • Atombomben och freden. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 43. Stockholm: Arbetarkultur. 1948. Libris 1394182 
  • Marshallplanen, västblocket och Sverge. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 39. Stockholm: Arbetarkultur. 1948. Libris 1394178 
  • Kommunisterna visar vägen. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 44. Stockholm: Arbetarkultur. 1949. Libris 1394183  - Medförfattare: Knut Senander och Gunnar Öhman.
  • Korea och sedan?. Stockholm: [Arbetarkultur]. 1950. Libris 1398930 
  • Det gäller ditt liv!. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 50. Stockholm: Arbetarkultur. 1950. Libris 1394189 
  • Svaret på förtalskampanjen mot kommunisterna. Dagspolitik ; 55. Stockholm: Arbetarkultur. 1952. Libris 1493141  - Medförfattare: Gustav Johansson.
  • Det behövs en ny politik. Stockholm: Arbetsrkultur. 1952. Libris 3214906 
  • Vår linje : nationell frihet, fred, demokrati  : inför SKP :s 9 kongress 3-6 april 1953. Stockholm. 1953. Libris 2683777 
  • Vad beslutade vår kongress? : [SKP:s 16. kongress]. Stockholm: Arbetarkultur. 1953. Libris 1452173 
  • Till val med kommunisterna. Aktuella frågor / Arbetarkultur, 99-0853005-4 ; 4. Stockholm: Arbetarkultur. 1954. Libris 829688 
  • ÖB-planen och neutraliteten. Stockholm: Arbetarkultur. 1955. Libris 1452175 
  • Räntehöjningen, priser och löner. Stockholm: Arbetarkultur. 1955. Libris 1452172 
  • Folket skall bestämma : inledning på Sveriges kommunistiska partis 17:e kongress 28 december 1955. Stockholm: Arbetarkultur. 1956. Libris 3214445 
  • Arbetarseger! : varför?. Stockholm: Sveriges kommunistiska parti. 1956. Libris 3214833 
  • Nya tider, nya uppgifter. Stockholm: Arbetarkultur. 1958. Libris 723013 
  • Skatten tar för mycket : kommunisternas alternativ i skattefrågan. Stockholm: utg. 1959. Libris 726367 
  • Verksamhet och uppgifter. Stockholm: utg. 1963. Libris 757390 
  • Röd bok om svart tid. Boc-serien, 99-0117341-8. Staffanstorp: Cavefors. 1966. Libris 8081141 
  • I Marx-Lenins anda. Staffanstorp: Cavefors. 1968. Libris 757389 
  • Socialismen i tiden. 1-3. Göteborg: Fram. 1982–1986. Libris 398147 
  • Jag är och förblir kommunist : minnen. Stockholm: Carlsson. 1995. Libris 7622004. ISBN 91-7203-014-3 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Hagberg, Karl Hilding”, Sveriges befolkning 1980 (CD-ROM), Stockholm: Sveriges släktforskarförbund, ISBN 91-87676-37-0 
  2. ^ Svenskagravar.se, Hagberg, Karl Hilding, läs online, läst: 20 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Ljungberg, Dick (19 december 1993), ”Hilding Hagberg död”, Dagens Nyheter 
  4. ^ H Hagberg talar 1 maj, TT (publicerad i Dagens Nyheter), 28 april 1992 
  5. ^ Lazić, Branko M.; Milorad Drachkovitch (1986). Biographical Dictionary of the Comintern. sid. 164–165. Läst 25 juli 2018 
  6. ^ ”Hilding Hagberg”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hilding-hagberg. Läst 21 januari 2017. 
  7. ^ [a b c] Hilding Hagberg lämnar APK, TT (publicerad i Dagens Nyheter), 5 augusti 1993 

Övriga[redigera | redigera wikitext]

  • Muschik, Alexander (2005). Die beiden deutschen Staaten und das neutrale Schweden: eine Dreiecksbeziehung im Schatten der offenen Deutschlandfrage 1949–1972. Nordische Geschichte ; 1. Münster: Lit. Libris 10122420. ISBN 3-8258-9044-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Sven Linderot 		Partiordförande i Sveriges kommunistiska parti
1951–1964 		Efterträdare:
C.-H. Hermansson
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilding_Hagberg&oldid=54089376”