Hilding Hagberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hilding Hagberg

Hilding Hagberg

Mandatperiod
19331964
Valkrets Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets (19331952)
Stockholms stads valkrets (19531964)

Ämbetsperiod
19511964
Företrädare Sven Linderot
Efterträdare C.-H. Hermansson

Född 28 oktober 1899
Gällivare, Norrbottens län[1]
Död 17 december 1993 (94 år)
Luleå, Norrbottens län
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Sveriges kommunistiska parti (1917-1977)
Övrig politisk
anknytning
Arbetarpartiet kommunisterna (1977-1993)

Karl Hilding Hagberg, född 28 oktober 1899 i Gällivare[1], död 17 december 1993 i Luleå, var en svensk politiker och tidningsman. Hagberg var ledamot av Sveriges riksdags andra kammare 1933–64 samt partiordförande i Sveriges kommunistiska parti (nuvarande Vänsterpartiet) 1951–64.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hilding Hagberg föddes i Gällivare, Norrbottens län.[1] Han kom som 14-åring till Kiruna där han arbetade i gruvorna och engagerade sig fackligt och politiskt.[2] Han gick med i Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (mellan 1921 och 1967 Sveriges kommunistiska parti, SKP) 1917, samma år som partiet grundades.[3] 1930 blev Hagberg invald i partiets politbyrå, och var bl.a. ordförande för partikongressen 1933 samt en del av den svenska delegationen till Kominterns sjunde kongress i Moskva 1935.[4] 1930–47 var Hagberg chefredaktör för Norrskensflamman i Luleå, och 1943–58 var han politisk redaktör för partiets huvudorgan Ny Dag. Han hade en stark förankring bland norrbottenskommunisterna, där han också hade kommunala uppdrag, bl.a. som ledamot av Kiruna kommunfullmäktige 1926–30, Luleå kyrkofullmäktige 1931–34 och Norrbottens läns landsting 1934–40.[5]

Hagberg valdes 1951 till partiordförande i SKP efter Sven Linderot, och var känd för sin Moskvatrogna hållning. Han försvarade bland annat Sovjetunionens militära ingripande i samband med Ungernrevolten 1956, nedskjutningen av den svenska DC3:an över Östersjön 1952, byggandet av Berlinmuren, utvisningen av den sovjetiske författaren Aleksandr Solzjenitsyn samt ingreppen mot fackföreningen Solidaritet i Polen. I inrikespolitiken stödde han nästan alltid Socialdemokraterna mot borgerliga blockbildningar i riksdagen.[2]

Vid 1964 års partikongress efterträddes Hagberg som partiordförande av C.-H. Hermansson. Han drog sig efter detta tillbaka till en pensionärstillvaro i Malexander. Där skrev han bland annat boken Röd bok om en svart tid, som behandlar SKP:s historia under andra världskriget. Han lämnade dock inte politiken helt. Sedan SKP (då under namnet Vänsterpartiet kommunisterna, VPK) fördömt Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 och gått tillbaka stort i valet samma år, krävde Hagberg Hermanssons avgång som partiordförande. Hagberg ansåg att partiet skulle återgå till den Moskvatrogna, marxist–leninistiska linjen.[2]

1972 flyttade Hagberg tillbaka till Luleå och började åter regelbundet medverka i Norrskensflamman. Han blev en förgrundsfigur i norrbottenskommunisternas kamp mot Hermansson och Lars Werner och deras tidning Ny Dag.[2]

Vid partisplittringen 1977, då en grupp Moskvatrogna bröt sig ur och bildade Arbetarpartiet kommunisterna (APK), gick Hagberg över till APK. Under 1980-talet utgavs Hagbergs skrift Socialismen i tiden i tre band på APK:s bokförlag Fram.

I augusti 1993 lämnade Hagberg APK.[6] Avhoppet följde på avslöjandet samma år om att partiet under flera år mottagit minst 13 miljoner kronor i kontanter från det sovjetiska kommunistpartiet.[6] Hagberg angav även som skäl till avhoppet att han ansåg att partiet befann sig på "sönderfallets botten" och saknade framtid i svensk politik.[6]

År 1995 utgavs Hagbergs memoarer Jag är och förblir kommunist postumt på Carlssons bokförlag. Sonen Harry Hagberg var chefredaktör för Norrskensflamman och partisekreterare i Arbetarpartiet kommunisterna.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Småbönderna och krisen. Luleå: Norrbottens kommunistiska partidistrikt. 1932. Libris länk 
  • RFO visar arbetarna den revolutionära utvägen ur krisen : Kilbompartiet ett bihang till reformismen : Hilding Hagbergs vidräkning med renegaterna Olsson, Dahlén och Thun. Stockholm: Arbetarkultur. 1932. Libris länk 
  • Nya klasslagar istället för bröd : kommunisternas vidräkning med borgare och socilademokrater vid riksdagens behandling av förslaget om undantagslagar mot arbetarrörelsen. Stockholm. 1933. Libris länk 
  • Kommunisterna och socialdemokraternas regeringsprogram : inlägg i remissdebatten 1933 i riksdagens andra kammare. Stockholm: Arbetarkultur. 1933. Libris länk 
  • Vem plundrar bönderna? : vad vill kommunisterna?. Stockholm: Arbetarkultur. 1934. Libris länk 
  • Den enda utvägen ur kris och nöd : kommunistiska partiets representant Hilding Hagbergs tal i remissdebatten 1934. Stockholm: Arbetarkultur. 1934. Libris länk 
  • Mer vapen åt reaktionen? : kritisk granskning av Försvarskommissionens betänkande. Stockholm: Arbetarkultur. 1935. Libris länk 
  • 3 års kohandel : kampskrift mot klassamarbetspolitiken : ett kommunistiskt aktionsprogram. Stockholm: Arbetarkultur. 1935. Libris länk 
  • Kommunisterna och demokratin : Kommunistiska partiets svar till undantagslagstiftarna och demokratins fiender, framfört vid riksdagens remissdebatt om den s. k. statsfientliga propagandan. Stockholm: Arbetarkultur. 1936. Libris länk 
  • Herremakt eller folkvälde? : skapa arbetarmajoritet i riksdagen!. Stockholm: Arbetarkultur. 1936. Libris länk 
  • Arbete!. Luleå: Norrskenet. 1936. Libris länk 
  • Arbetarpolitik i riksdagen : kommunistiska motioner samt inlägg i årets remissdebatt. Stockholm: Arbetarkultur. 1936. Libris länk 
  • Statstjänare se upp! : motion N:r 320 i statstjänarnas lönefråga. Stockholm: Arbetarkulturs tryckeri. 1936. Libris länk  - Medförfattare: Johan Herman Brädefors.
  • Vad vi gjort och vad vi ämnar göra. Riksdagspolitik. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris länk 
  • Sverges utrikespolitik. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris länk 
  • Rättvisa åt Norrbotten!. Luleå: Norrskenet. 1938. Libris länk 
  • Realpolitik : kommunisternas arbete i riksdagen. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris länk 
  • Ingen reformpaus! : tal vid remissdebatten i riksdagens andra kammare 1938. Stockholm: Arbetarkultur. 1938. Libris länk 
  • Krig eller fred? : remissdebatten 1940. Stockholm: Arbetarkultur. 1940. Libris länk  - Medförfattare: knut Senander.
  • Igelkotten äter folket ur huset. Stockholm: Arbetarkultur. 1940. Libris länk 
  • Demokratins självmord : Sven Linderots och Hilding Hagbergs anklagelsetal : riksdagen mot reaktionens anlopp. Stockholm: Arbetarkultur. 1940. Libris länk 
  • Det stora vanvettet : Hilding Hagbergs tal i remissdebatten 1941. Stockholm: Arbetarkultur. 1941. Libris länk 
  • Front mot "nyordningen" : tal i riksdagen den 23 okt. 1941. Stockholm: Tr.-ab. Västermalm. 1941. Libris länk 
  • Folket plundras : kommentar till regeringens, arbetsköparnas och LO-ledarnas propaganda för standardsänkning. Stockholm: Arbetarkultur. 1941. Libris länk 
  • Svensk skattepolitik : inlägg av LO:s andre ordf. Gunnar Andersson och riksdagsman Hilding Hagberg vid diskussion anordnad av Götaverkens arbetares verkstadsklubb. Stockholm: Arbetarkultur. 1941. Libris länk 
  • Lönestopp, prisstopp, inflation. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 10. Stockholm: Arbetarkultur. 1942. Libris länk 
  • Hilding Hagbergs tal i remissdebatten den 17 jan. [1942]. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 2. Stockholm: Arbetarkultur. 1942. Libris länk 
  • Arvfiender?. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 4. Stockholm: Arbetarkultur. 1942. Libris länk 
  • Friheten, demokratin, socialismen. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 13. Stockholm: Arbetarkultur. 1943. Libris länk 
  • Duellen Wigforss - Hagberg : om den ekonomiska politiken under och efter kriget. Stockholm: Tiden. 1944. Libris länk  - Medförattare: Ernst Wigfors.
  • Samling kring efterkrigsprogrammet : koncentrerat referat av Sven Linderots och Hilding Hagbergs tal i remissdebatten. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 24. Stockholm: Arbetarkultur. 1946. Libris länk 
  • Atombomben och freden. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 43. Stockholm: Arbetarkultur. 1948. Libris länk 
  • Marshallplanen, västblocket och Sverge. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 39. Stockholm: Arbetarkultur. 1948. Libris länk 
  • Kommunisterna visar vägen. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 44. Stockholm: Arbetarkultur. 1949. Libris länk  - Medförfattare: Knut Senander och Gunnar Öhman.
  • Korea och sedan?. Stockholm: [Arbetarkultur]. 1950. Libris länk 
  • Det gäller ditt liv!. Dagspolitik, 99-2041406-9 ; 50. Stockholm: Arbetarkultur. 1950. Libris länk 
  • Svaret på förtalskampanjen mot kommunisterna. Dagspolitik ; 55. Stockholm: Arbetarkultur. 1952. Libris länk  - Medförfatrtare: Gustav Johansson.
  • Det behövs en ny politik. Stockholm: Arbetsrkultur. 1952. Libris länk 
  • Vår linje : nationell frihet, fred, demokrati : inför SKP :s 9 kongress 3-6 april 1953. Stockholm. 1953. Libris länk 
  • Vad beslutade vår kongress? : [SKP:s 16. kongress]. Stockholm: Arbetarkultur. 1953. Libris länk 
  • Till val med kommunisterna. Aktuella frågor / Arbetarkultur, 99-0853005-4 ; 4. Stockholm: Arbetarkultur. 1954. Libris länk 
  • ÖB-planen och neutraliteten. Stockholm: Arbetarkultur. 1955. Libris länk 
  • Räntehöjningen, priser och löner. Stockholm: Arbetarkultur. 1955. Libris länk 
  • Folket skall bestämma : inledning på Sveriges kommunistiska partis 17:e kongress 28 december 1955. Stockholm: Arbetarkultur. 1956. Libris länk 
  • Arbetarseger! : varför?. Stockholm: Sveriges kommunistiska parti. 1956. Libris länk 
  • Nya tider, nya uppgifter. Stockholm: Arbetarkultur. 1958. Libris länk 
  • Skatten tar för mycket : kommunisternas alternativ i skattefrågan. Stockholm: utg. 1959. Libris länk 
  • Verksamhet och uppgifter. Stockholm: utg. 1963. Libris länk 
  • Röd bok om svart tid. Boc-serien, 99-0117341-8. Staffanstorp: Cavefors. 1966. Libris länk 
  • I Marx-Lenins anda. Staffanstorp: Cavefors. 1968. Libris länk 
  • Socialismen i tiden. 1-3. Göteborg: Fram. 1982-1986. Libris länk 
  • Jag är och förblir kommunist : minnen. Stockholm: Carlsson. 1995. Libris länk. ISBN 91-7203-014-3 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Hagberg, Karl Hilding”, Sveriges befolkning 1980 (CD-ROM), Stockholm: Sveriges släktforskarförbund, ISBN 91-87676-37-0 
  2. ^ [a b c d] Ljungberg, Dick (19 december 1993), ”Hilding Hagberg död”, Dagens Nyheter 
  3. ^ H Hagberg talar 1 maj, TT (publicerad i Dagens Nyheter), 28 april 1992 
  4. ^ Lazić, Branko M.; Milorad Drachkovitch (1986). Biographical Dictionary of the Comintern. sid. 164–165 
  5. ^ ”Hilding Hagberg”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hilding-hagberg. Läst 21 januari 2017. 
  6. ^ [a b c] Hilding Hagberg lämnar APK, TT (publicerad i Dagens Nyheter), 5 augusti 1993 

Övriga[redigera | redigera wikitext]

  • Muschik, Alexander (2005). Die beiden deutschen Staaten und das neutrale Schweden: eine Dreiecksbeziehung im Schatten der offenen Deutschlandfrage 1949-1972. Nordische Geschichte ; 1. Münster: Lit. Libris länk. ISBN 3-8258-9044-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Sven Linderot
Partiordförande i Sveriges kommunistiska parti
1951–1964
Efterträdare:
C.-H. Hermansson