TT Nyhetsbyrån

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
TT länkar hit, för andra betydelser, se TT (olika betydelser)
TT Nyhetsbyrån
TTlogo stående b
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Mats Johansson (ordförande) Jonas Eriksson (vd och chefredaktör)
Bransch Nyheter
Produkter Nyhetsförmedling, bildarkiv och fotografering, info- och nyhetsgrafik, videoproduktion- och arkiv samt featureproduktion
Antal anställda 408[1]
Historia
Grundat 1921
Ekonomi
Omsättning 670 miljoner SEK
Struktur
Dotterbolag TT-gruppen: TT Kompetens, WiseGuide,
Övrigt
Webbplats www.tt.se

TT Nyhetsbyrån - historiskt Tidningarnas Telegrambyrå AB eller i kortform fortfarande TT - är en nationell nyhetsbyrå i Sverige. TT bildades 1921 av en grupp storstadstidningar som tog över telegrambyrån De förenade byråerna (DFB), tidigare Svenska Telegrambyrån. År 1922 uppgick även Presstelegrambolaget i TT.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidningarnas Telegrambyrå (TT) startade 1921, och sände sitt första telegram den 1 januari 1922[2]. Telegrammet lästes i hög röst in i en telefonlur med extra stor muntratt och togs emot av en stenograf på tidningen i andra änden. När stenografen på den andra tidningen hade uppfattat hela telegrammet ringdes nästa tidning upp. Ungefär tio år senare uppfanns teleprintern och tidningarna kunde föra TT:s texter rätt in i sina sättmaskiner. Under 1960-talet kom de första datorerna, och idag är en stor del av journalistiken och nyhetsrapporteringen och förmedlingen beroende av modern informations- och kommunikationsteknologi. Under 1999 blev även TT Spektra en del av TT-Gruppen som är namnet på dagens TT-koncern. De levererade nöjesnyheter, tv-information och annat feature-material. TT-Gruppen har under senare år även börjat arbeta med nyhetsgrafik, och man äger sedan Svenska Grafikbyrån, som förser både massmedier och andra kunder med till exempel kartor och webbanpassade animationer. Året innan (2007) köpte TT-Gruppen den stora bildbyrån Scanpix[2].

I en stor omorganisation 2013 blev Tidningarnas Telegrambyrå, Scanpix, TT Spektra och Svenska Grafikbyrån tillsammans TT Nyhetsbyrån. TT Nyhetsbyrån äger även 66 procent av omvärldsbevakningsföretaget Retriever. Våren 2015 startade TT Nyhetsbyrån pressmeddelandetjänsten Via TT.

Radio[redigera | redigera wikitext]

Radiotjänst inledde sina sändningar nyårsdagen 1925 fick det nybildade radiobolaget inte producera egna nyhetssändningar. Tidningarna fruktade att de skulle konkurreras ut om nyhetsförmedlingen släpptes fri i ett snabbare medium med stor genomslagskraft. Därför fick TT, som ägdes av pressen, ansvar för att sammanställa och sända nyheter i det nya massmediet. Den första sändningen av "Senaste nyheter från Tidningarnas Telegrambyrå" skedde den 5 mars 1924[3]. De båda företagen Tidningarnas Telegrambyrå och Radiotjänst hade inledningsvis mycket starka kopplingar. TT-chefen Gustaf Reuterswärd blev Radiotjänsts förste vd, samtidigt som han hade samma tjänst hos TT. Med tiden uppluckrades TT:s nyhetsmonopol, men TT fortsatte att sända radionyheter i SR/Radiotjänst även långt efter det att Sveriges Radio började byggda en egen nyhetsverksamhet. Bland annat låg under många år TT-nyheterna som en inledande nyhetssammanfattning till de längre SR-producerade sändningarna från Dagens Eko.

TT hade en viktig funktion och samlade svenska folket kring radioapparaterna under andra världskriget och dess dramatiska slutskede. Sändningarna skedde från TT:s egna lokaler på Klara Västra Kyrkogata. År 1959 flyttade redaktionen och studion till de översta våningarna i Sveavägen 17, det nordligaste höghuset vid Hötorget. Nästa flytt skedde 1984 då TT flyttade till Pressens hus i före detta S:t Eriks BryggeriKungsholmstorg. År 2006 flyttade nyhetsbyrån till nya redaktionslokaler vid Slussen[2].

Några kända TT-röster var Uno Stenholm, Staffan Rosén, Berndt Aulin och Kaj Karlholm. Astrid Kindstrand orsakade en lyssnarstorm som den första kvinnliga nyhetsläsaren 1938. Bland de journalister som har arbetat på TT:s radioredaktion finns även Staffan Dopping. TT-sändningarna i Sveriges Radio upphörde 1995, men telegrambyrån fortsatte att sända radionyheter i de kommersiella radiostationerna i Sverige och i Ålands Radio till årsskiftet 2006–2007, då även de sändningarna upphörde.

Arbetsmetod[redigera | redigera wikitext]

TT Nyhetsbyrån fungerar idag som en stor dagstidning; reportrar och fotografer samlar information som redigeras till artiklar. Därefter sprids materialet till TT Nyhetsbyråns abonnenter inom svensk dagspress, radio och television och även till andra kunder. På TT arbetar cirka 100 journalister. Byrån har redaktioner i Stockholm, Göteborg, Malmö och Bryssel. TT Nyhetsbyråns reportrar befinner sig också ofta utanför redaktionen, särskilt för att kunna bevaka utrikeshändelser eller rapportera om sportnyheter. Utlandsnyheterna grundas på TT Nyhetsbyråns egna korrespondenter, internationella nyhetsbyråer (exempelvis Reuters och AFP) samt de nordiska ländernas nyhetsbyråer.

Produkter[redigera | redigera wikitext]

Nyhetstjänster[redigera | redigera wikitext]

TT Nyhetsbyrån förmedlar nyheter i text, bild, video och grafik och produkterna styckvis eller som abonnemang. TT erbjuder också bevakningstjänster, så som PM och Löp, där abonnenter kan få förhandsinformation om vad som kommer på nyhetsagendan samt nyhetsarkiv, som innehåller alla TT:s alla nyheter sedan 1984.

Via TT[redigera | redigera wikitext]

Via TT är en plattform för att skicka pressmeddelanden till Sveriges journalister och mediepåverkare. Via TT lanserades våren 2015 och plattformen är utvecklad tillsammans med de nordiska byråerna NTB, Ritzau och STT. Via TT ägs till 100 procent av TT Nyhetsbyrån.

TT-Kalendern[redigera | redigera wikitext]

TT-kalendern är TT Nyhetsbyråns planeringsverktyg som innehåller evenemang som är relevanta ur nyhetsperspektiv; allt från festivaler, presskonferenser till årsstämmor, årsdagar och sporthändelser.

Omvärldsbevakning[redigera | redigera wikitext]

Företag, myndigheter och organisationer abonnerar på TT:s nyheter som en del av sin omvärldsbevakning.

Bildarkiv[redigera | redigera wikitext]

TT Nyhetsbyråns bildarkiv innehåller mer än 46 miljoner bilder från fotografins födelse till i dag. I arkivet finns redaktionella bilder men också kreativa bilder och illustrations - och genrebilder. TT Nyhetsbyråns kollektion Bildhuset består av livsstilsbilder med skandinavisk känsla, och många svenska namnkunniga fotografer bidrar regelbundet till kollektionen. På TT arbetar nio heltidsanställda fotografer med nyhets-och uppdragsfotografering men TT har även ett stort internationellt nätverk med byråer och fotografer som bidrar till arkivet.

Grafik[redigera | redigera wikitext]

TT Nyhetsbyrån har egna grafiker och illustratörer som arbetar med nyhets- eller informationsgrafik för medier och andra uppdragsgivare.

Övriga produkter[redigera | redigera wikitext]

Färdiga sidor och feature

Tv-och radiotablåer. TT Nyhetsbyrån producerar i stort sett samtliga Tv-och radiotablåer- och tidningar i Sverige

Trav-och tips

Börs och fonder

Väderprognoser

Marknad[redigera | redigera wikitext]

Texter från TT Nyhetsbyrån utgör en viktig källa i många stora svenska redaktioners nyhetsbevakning. Viktigare nyheter når även nyhetsbyråer i övriga Norden, och Reuters och andra byråjättars kontor i Stockholm som för dessa vidare ut i världen. Hösten 2005 förlorade TT Dagens Nyheter som kund. Hösten 2006 var DN dock tillbaka.

Ägarstruktur[redigera | redigera wikitext]

Ägare Andel[4]
Aftonbladet 20 %
Svenska Dagbladet 10 %
Stampen 10 %
Expressen 10 %
Dagens Nyheter 10 %
Sydsvenska Dagbladet 10 %
NT Media 10 %
VLT AB 5 %
Upsala Nya Tidning 5 %
Pres(s)gruppen 5 %
MittMedia Förvaltnings AB 5 %

TT Nyhetsbyrån är ett aktiebolag som ägs av Aftonbladet (20 procent), Dagens Nyheter, Expressen, Stampen, Svenska Dagbladet, NT Media och Sydsvenska Dagbladet (10 procent vardera) samt MittMedia Förvaltnings AB, Pres(s)gruppen, Upsala Nya Tidning, VLT AB och (5 procent vardera)[4]. Verkställande direktör och chefredaktör fram till 2003 var Ebba Lindsö. Hon efterträddes i april 2003 av Raoul Grünthal, vilken 2006 slutade för att bli verkställande direktör för Svenska Dagbladet men kvarstår som styrelseordförande[4]. Han efterträddes av Thomas Peterssohn, som fram till 2006 var chefredaktör för Affärsvärlden. Februari 2012 var Jonas Eriksson VD och chefredaktör[5].

Kooperativ ägarstruktur fram till 1999[redigera | redigera wikitext]

TT hade fram till 1999[2] en så kallad kooperativ modell där nyhetsbyrån ägs av dess klienter (ägarklienter). Alla svenska medier ägde då TT gemensamt och var samtidigt kunder[2]. Fördelarna med denna organisationsmodell är att delägarna även gör sina nyheter tillgängliga till kollektivet, stordriftsfördelar genom att ägarna slipper replikera de gemensamma funktionerna, att små tidningar kan få en ökad marknad för sina reportage, att de olika intressena kan leda till en mer neutral nyhetsrapportering eftersom materialet ska passa en bredare läsarkrets samt att ägarklienterna får tillgång till fler nyhetskällor än de skulle få om de agerade individuellt. Dessutom är medlemmarna ekonomiskt starkare som kollektiv än om de agerar individuellt för att till exempel kunna investera i ny teknik.

Nackdelarna med den kooperativa modellen är att den tenderar att utvecklas till ett öppet monopol där eventuella konkurrerande organisationer ser större fördel i att gå med i kooperativet snarare än att konkurrera, vilket i sin tur leder till att kooperativet ses som den enda källan för nyheter. Problemet kan förvärras än mer i marknader där ägandet av medierna domineras av ett fåtal aktörer, i slutändan kan det bli deras intressen som styr verksamheten. Dessa öppna monopol är också illa förberedda för en avreglerad och konkurrensutsatt marknad.[6]

Uppgift[redigera | redigera wikitext]

I en debattartikel i Aftonbladet har den förre ordföranden i TT Anders H Pers beskrivit TT:s främsta uppgift som ”att skriva så opartiskt och klargörande att nattredaktörer från Norrbotten till Skåne kan lita på texterna och med gott journalistiskt samvete skicka dem vidare till läsarna”. Enligt Anders H Pers så är TT för många av de mindre tidningarna den viktigaste nyhetskällan; dessa har oftast inte råd att hålla sig med egna specialister som kan komplettera TT-texter med egen sakkunskap och egna kontakter.[7]

Dominerande ställning[redigera | redigera wikitext]

Liksom många andra internationella nyhetsbyråer har TT Nyhetsbyrån en dominerande ställning på den inhemska nyhetsmarknaden, vilket kan få som konsekvens att eventuella fel och brister i rapporteringen får stort genomslag i inhemska media (jämför med Australian Associated Press). Dessutom kan det resultera i en ensidig och onyanserad mediebevakning.[8] Ett exempel är ett misstag i ett TT-telegram som fick till följd att fyra dagstidningar blev stämda för grovt förtal sedan TT felaktigt offentliggjort namnet på en man som friats i en mordrättegång.

Byråns dominerande ställning har också medfört att dess skrivregler TT-språket har fått stort genomslag.

Konkurrens[redigera | redigera wikitext]

Konkurrensverket har i ett beslut meddelat att verket inte anser att TT:s dominerande ställning är ett hot mot konkurrensen på den fria marknaden eller ett missbruk av densamma.[9] Inte heller omstruktureringen, varunder ägarna bytte namn från Grundstenen till TT Intressenter AB, ansågs erfordra ett ingripande ifrån myndigheten.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ " allabolag.se, läst 2015-05-07
  2. ^ [a b c d e] "TT:s historia". TT.se, 24 oktober 2011. Läst 2012-03-14.
  3. ^ Hört och sett : radio och television 1925-1974, Nils-Olof Franzén, Per-Martin Hamberg, Philip von Krusenstierna, Sveriges radio, Stockholm 1974 ISBN 91-522-1333-1, s. 316
  4. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet styr
  5. ^ "Vd och chefredaktör". TT.se. Läst 2012-03-14.
  6. ^ Boyd-Barrett, Oliver (februari 2000). ”National and International News Agencies: Issues of Crisis and Realignment” (på engelska). International Communication Gazette. http://gaz.sagepub.com/cgi/content/abstract/62/1/5. Läst 10 oktober 2011. 
  7. ^ Svärdkrona, Zendry (14 augusti 2005). ”Gaza – eldprov för medierna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article10645043.ab. Läst 11 oktober 2011. 
  8. ^ Stroehlein, Andrew (14 januari 2000). ”Weaknesses of the Czech Media – An over-reliance on a single news source” (på engelska). Central Europe Review. http://www.ce-review.org/00/2/stroehlein2.html#too_much_ctk. Läst 11 oktober 2011. 
  9. ^ ”Icke-ingripandebesked – allmän nyhetstjänst (BESLUT, Dnr 822/1999)”. Konkurrensverket. 8 mars 2000. http://www.kkv.se/beslut/99-0822.htm. Läst 11 oktober 2011. 
  10. ^ ”Företagsförvärv – allmän nyhetstjänst (BESLUT, Dnr 282/1999)”. Konkurrensverket. 15 april 1999. http://www.kkv.se/beslut/99-0282.htm. Läst 11 oktober 2011. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Tidningarnas telegrambyrå: [in officio veritatis] : en bilderbok 1922-2002. Stockholm: Tidningarnas telegrambyrå. 2002. Libris 8866152 
  • Karlholm, Kaj, red (1967). Tidningarnas telegrambyrå. [Stockholm]. Libris 11940734 
  • Ragnarsson, Björn (1954). Tidningarnas telegrambyrå: utveckling, organisation och ställning i samhället. Stockholm. Libris 2445174 
  • Winqvist, Timus F. (1961). En skrift om TT och dess föregångare: [svensk nyhetsbyråverksamhet 95 år - 40 år i pressens händer] : utgiven till TT:s 40-årsdag 1 januari 1962. Stockholm: TT. Libris 880766 
  • TT:s övergång till singularisformerna. Stockholm: Tidningarnas telegrambyrå. 1945. Libris 11487165 
  • Hadenius, Stig (1971). Nyheter från TT: studier i 50 års nyhetsförmedling. Ekonomi och samhälle, 99-0119059-2. Stockholm: Bonnier. Libris 20939 
  • Den centrala nyhetsförmedlingen i Sverige 100 år. TT-nytt ; 1966: extranr. Stockholm: [Tidningarnas telegrambyrå]. 1966. Libris 11487062 
  • 100 bilder: livet på TT 1921-1970. Stockholm: Tidningarnas telegrambyrå. 1989. Libris 897487 
  • Vedin, John-Bertil; Pall, Arne, red (1972). När TT fyllde 50 år: jubileumskrönika i ord och bild. Stockholm: TT. Libris 2145856 
  • Killander-Braun, Lisa (1992). TT:s bild av USA:s invasion i Panama i december 1989. Skriftserien - Journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, 1100-9896 ; 1992:3. Stockholm: Univ., JMK. Libris 1306611 
  • Czarniawska, Barbara (2009). Den tysta fabriken: om tillverkning av nyheter på TT (1. uppl.). Malmö: Liber. Libris 11369567. ISBN 978-91-47-09055-6 
  • Elgemyr, Göran (1984). ”"Skall rundradion få parasitera på pressen eller ej?": relationerna mellan pressen, TT och ljudradion 1922-1970”. Presshistorisk årsbok (Stockholm : Föreningen Pressarkivets vänner, 1984-) "1984 (1),": sid. 51-83 : ill.. ISSN 0282-020X. ISSN 0282-020X ISSN 0282-020X.  Libris 2883362
  • Erixon, Dick; Pandolfi, Anne (1994). Med nej på dagordningen. Rapport från Näringslivets mediainstitut, 1100-570X ; [19]94:15. Stockholm: Näringslivets mediainstitut. Libris 1908522 
  • Winqvist, Timus Fredric (nnnn). En skrift om TT och dess föregångare: svensk nyhetsbyråverksamhet 95 år : 40 år i pressens händer. [Stockholm]. Libris 11634044 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]