Kiruna

För andra betydelser, se Kiruna (olika betydelser).
Kiruna
Giron
Kiiruna/Kieruna
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Distrikt Jukkasjärvi distrikt
Höjdläge 550 m ö.h.
Koordinater 67°50′56″N 20°18′10″Ö / 67.84889°N 20.30278°Ö / 67.84889; 20.30278
Area
 - tätort 1 006 hektar (2020)[3]
 - kommun 20 553,28 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 17 513 (2020)[3]
 - kommun 22 433 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 17,4 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Grundad [4]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kiruna
Riktnummer 0980
Tätortskod T8676[5]
Beb.områdeskod 2584TC103 (1960–)[6]
Geonames 605155
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Kiruna
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Kupoltorget i Kiruna centrum med Kvarteret Ortdrivaren till höger.

Kiruna ([ˈkǐːrʉna]; nordsamiska: Giron [ˈkiron]; finska: Kiiruna [ˈkiːrunɑ]; meänkieli: Kieruna[7]) är en tätort och centralort i Kiruna kommun i nordligaste Sverige och den största tätorten i landskapet Lappland med 17 513 invånare 2020[3].

Kiruna är ett utpräglat gruvsamhälle beläget mellan de två bergen Luossavaara och Kiirunavaara, båda med stora järnmalmfyndigheter, och sydsluttningen på det tredje stadsberget Haukivaara.

Kiruna grundades år 1900, och Hjalmar Lundbohm räknas som dess grundare. Han var disponent vid gruvbolaget LKAB[8] som påbörjade brytning av järnmalm i Kiirunavaara i slutet av 1890-talet.

Sveriges enda rymdbas, Esrange, etablerades i Kiruna på 1960-talet. I Kiruna finns Institutet för rymdfysik[9] och Luleå tekniska universitets institution för rymdvetenskap.[10]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kommun fick det officiella namnet den 27 april 1900 i samband med att stadsplanen för samhället fastställdes.[11] Tidigare hade orten kallats Luossavaara, efter berget Luossavárri (Laxberget), men då invånarna ville ha ett namn som var lätt att skriva och uttala, var det långa namnet svårt för den flerspråkiga befolkningen. Gruvberget Gironvárris finska namn Kiirunavaara valdes och förkortades till "Kiruna".[källa behövs]

Både Kiirunavaara och Gironvárri betyder fjällripeberget.[12][13][14][15]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kirunas historia

Redan 1642 hittades magnetit i Masugnsbyn. Malmen i Svappavaara hittas i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från Malmberget dateras till 1660-talet. Malmfyndigheterna i Luossavaara och Kirunavaara nämns 1696 för första gången men eftersom området är mycket otillgängligt var det först när det blev möjligt att bygga en järnväg som någon brytning i större skala kunde bli aktuell. Innan dess fraktades malmen med hjälp av renslädar. Det gjorde att man inte kunde frakta nog mycket för att gå med vinst och idén lades ned till det kom järnvägar. I slutet av 1800-talet gjordes en satsning på att börja en storskalig brytning. Malmbanan började byggas med stor frenesi och malmfyndigheterna hade på några år järnvägsförbindelse till både Atlanten via Ofotenbanan till hamnen i Narvik och Bottenviken via Luleå.[16] Samhället och gruvorna växte sedan snabbt tillsammans under ledning av disponent Hjalmar Lundbohm. De allra första bostäderna var små ruckel och kåtor men Lundbohm ville inte att det nya samhället skulle växa upp till en kåkstad. När Kiruna den 23 december år 1908 blev municipalsamhälle skapades förutsättningar för framväxten av ett modernt samhälle med en strikt stadsplan (av Per Olof Hallman). Kiruna hade tidigt elektricitet och trafik med elektriska spårvagnar med 1 000 mm i spårvidd. Spårvägen i Kiruna, vilken bedrevs av LKAB, pågick under perioden 1907–1958 (underjordisk gruvspårväg fram till 1961).

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Orten låg i Jukkasjärvi socken vari vid kommunreformen 1862 genomförande i Lappland 1874 inrättades Jukkasjärvi landskommun. För orten inrättades 23 december 1908 i denna landskommun Kiruna municipalsamhälle. Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 24 oktober 1947) ombildades landskommunen med municipalsamhället till Kiruna stad som då med sina 14 000 kvadratkilometer var världens till ytan största stad och där tätortens bebyggelse utgjorde en mycket liten del. 1971 uppgick staden tillsammans med Karesuando landskommun i Kiruna kommun med Kiruna som centralort.[17]

I kyrkligt hänseende har Kiruna alltid hört till Jukkasjärvi församling.[18]

Kiruna ingick till 1948 i Jukkasjärvi tingslag, därefter till 1971 i Jukkasjärvi och Karesuando tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Gällivare domsaga.[19]

Stadsomvandlingen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kiruna stadsomvandling

Den 8 januari 2007 beslutade kommunfullmäktige att ortens centrum skall flyttas i nordvästlig riktning, till berget Luossavaaras fot vid sjön Luossajärvi. Debatten har varit lång, och egentligen skulle beslutet i frågan ha tagits den 19 december 2006 men mötte då motstånd. I det antagna förslaget ingår en järnvägstunnel genom Luossavaara, men finansieringen av den är ännu oklar.[källa behövs] Många av ortens byggnader har blivit eller kommer att bli flyttade. Orsaken är den rasrisk som orsakas av gruvbrytningen.[20] Den 19 september 2011 beslutade Kirunas kommunfullmäktige att stadens nya centrum ska förläggas öster om den nuvarande stadskärnan, mellan Jägarskolan och Tuolluvaara-området.[21] En arkitekttävling om utformningen av det nya centrumet utlystes. Den avgjordes i mars 2013.[22]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kirunas stadsdelar

År 2004 bodde cirka 27 procent av stadens befolkning i stadsdelen Lombolo[23] som är belägen nere i dalen öster om gruvberget Kiirunavaara.

  • SJ-området
  • Lokstallarna
  • Centrum
  • Norrmalm
  • Östermalm
  • Högalid
  • Bolagsområdet
  • Luossavaara
  • Triangeln
  • Jägarskolan
  • Öster om Nollan
  • Sandstensberget
  • Lombolo
  • Småindustriområdet
  • Lombia

Ibland räknas även Tuolluvaara som stadsdel.

Kirunas gamla centralstation, ritad av Folke Zettervall (riven 2017).

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Norrsken över Kirunas centrum

Kiruna har ett subarktiskt inlandsklimat med mycket snö och kyla under ena halvan av året och betydligt mildare under andra halvan. Tack vare golfströmmen, den torra luften och den klimatanpassade stadsplaneringen har Kiruna ändå, trots sin nordliga latitud och höjd över havet ett jämförelsevis milt klimat. Eftersom Kiruna ligger norr om polcirkeln råder under vintern tre veckors polarnatt, det vill säga att solen inte går över horisonten, och under sommaren fem veckor midnattssol, vilket innebär att solen inte går nedanför horisonten. Snö finns normalt i staden från oktober till maj. Medeltemperaturen i januari är -14.5 °C och i juli 12 °C. Maximitemperaturer på runt 20–25 °C kan förekomma några gånger under sommaren liksom -30 °C eller lägre under midvintern. Nederbördsmängden är omkring 488 millimeter per år.

Genomsnittliga uppmätta värden:[24]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. −10 −8 −4 1 7 14 17 14 8 2 −5 −8
 Lägsta medeltemp. −19 −18 −14 −8 −1 5 7 6 1 −5 −12 −17
 Nederbörd 30 25 26 27 34 49 86 74 49 47 42 34

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Gruvbergen Kiirunavaara (förgrund) och Luossavaara (bakgrund).

Gruvdrift[redigera | redigera wikitext]

Kirunas näringsliv domineras totalt av gruvnäringen. Numera är endast gruvan i Kiirunavaara i drift och rationaliseringar gör att allt mindre personal behövs under jord för brytningen. En mängd entreprenörer till LKAB finns i stan.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Turistnäringen är också betydande i Kiruna; centralorten drar till sig en del turister, även om den i första hand fungerar som kommunikativt centrum för friluftsturism i fjällen, Abisko nationalpark och till Ishotellet i Jukkasjärvi, 16 km från Kiruna Centrum.[25] Alltfler turister söker sig till Kiruna och Abisko för att uppleva norrsken.[26]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transport[redigera | redigera wikitext]

Kiruna flygplats har linjetrafik till Stockholm. Kiruna genomkorsas av väg E10 vilket är en av två vägar som tar en från centralorten och ut från kommunen, den andra är länsväg 870:s som slutar i Nikkaluokta. Järnvägsanslutning finns genom Malmbanan. Linjetrafik med buss finns till de flesta orter i kommunen och länet i Länstrafikens regi. Under perioden 1907-1958 fanns också spårvägstrafik i Kiruna. Kiruna kommun bedriver lokaltrafik med buss inom Kiruna tätort på tre linjer.

Sträckningarna av både Malmbanan och E10 går sida vid sida längs avspärrningarna till sprickzonen från Kiirunavaaragruvan och är de anläggningar som är mest akut hotade av utbredningen av denna. Väg- och järnvägsutredning pågår för att ändra sträckningarna, som även påverkar järnvägsstationen. En nordvästlig sträckning av järnvägen förordades av Kiruna kommun i samband med möte den 19 december 2006. Bland förslagen på ny placering av stationen är en samlokalisering med flygplatsen. Den 31 augusti 2013 stängde Trafikverket den gamla järnvägsstationen. En station är i bruk vid området som i folkmun kallas Kumla, ca 1,5 kilometer från nuvarande stadskärna.[27] [28]

Den nya dragningen av E10 öppnades hösten 2019.[29]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1940-talet finns också en växande rymdverksamhet i Kiruna.[30] 50 km öster om Kiruna ligger raketbasen Esrange och ESA:s satellitdatamottagningsstation Salmijärvi.

Vid rymdcampus, som ligger cirka sex kilometer öster om Kiruna, bedrivs forskning kring norrsken och annan rymdfysik vid Institutet för rymdfysik och Institutionen för system- och rymdteknik, den senare hörande till Luleå tekniska universitet med utbildningar inom rymdingenjörsprogrammet.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

De av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorterna Kiruna och Tuolluvaara, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Kiruna 1900–2020[31][32][33][34][35][36][37][38]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
239
1950
  
12 537 ##
1960
  
19 355 873
1965
  
21 572 893
1970
  
23 279 1 033
1975
  
25 410 1 270
1980
  
24 446 1 560
1990
  
20 466 1 585
1995
  
20 299 1 592
2000
  
19 148 1 592
2005
  
18 154 1 640
2010
  
18 148 1 653
2015
  
17 037 903
2020
  
17 513 1 006
Anm.: Sammanvuxen med Tuolluvaara 1975, utbruten 2015 ur Kiruna för att återigen utgöra en egen tätort men 2020 åter del av Kiruna.
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Massmedier[redigera | redigera wikitext]

Press[redigera | redigera wikitext]

Bland lokaltidningar kan nämnas Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren och Kirunatidningen.

Radio[redigera | redigera wikitext]

Frekvens Sändningsbeteckning Sändarplats
89,1 MHz Sveriges Radio P1 Kiruna (Kiirunavaaramasten)
92,7 MHz Sveriges Radio P2 Kiruna (Kiirunavaaramasten)
93,7 MHz Radio Kiruna Kiruna
96,4 MHz Sveriges Radio P3 Kiruna (Kiirunavaaramasten)
102,7 MHz Sveriges Radio P4 (P4 Norrbotten) Kiruna (Kiirunavaaramasten)
104,4 MHz NRJ Kiruna
105,8 MHz Rix FM Kiruna
107,0 MHz Mix Megapol Kiruna

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Kirunasonen Markus Fagervall vann tredje säsongen av Idol 2006.[39] Två år senare anordnades Melodifestivalen på orten.[40]

Teater[redigera | redigera wikitext]

År 1933 bildades Kiruna Teater- & Musikförening, numer en del av Riksteatern. I början av 2020-talet hade teatern 200 medlemmar.[41] På orten finns även Kiruna amatörteaterförening.[42] Som exempel på dramatiker från orten kan nämnas Erik Norberg som bland annat skrivit Vem stal Polcirkeln?.

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

Kiruna har etablerat sig som konststad, vilket kan härledas till stadens konstintresserade grundare gruvdisponent Hjalmar Lundbohm.[43] Bland konstnärer från Kiruna kan nämnas Agneta Andersson som gjort ett flertal offentliga konstverk i närområdet, Erik Marklund som bodde och verkade på Brändöskär och lät uppföra en jesusstaty på ett skär i närheten och Sten Kauppi som gett namn åt Kauppistipendiet.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Författaren Åsa Larsson växte upp i Kiruna och har i böcker som Solstorm och Svart stig gestaltat orten.[44] Kiruna har också beskrivits av Kerstin Ekman i Herrarna i skogen; "Dag och natt dånar timmerbilarna förbi. De kör till Norge, till massafabrikerna, sågverken och arbetstillfällena där. Varför det måste vara så vet jag inte. Jag har legat vaken och lyssnat på dundret av timmersläpen som år efter år, dygnet runt, fraktar bort skogen. Jag har vargklon i hjärtat.”.[45] Bland författare från Kiruna kan nämnas Joakim Forsberg, Ola Nilsson, Torbjörn Säfve och Petra Östergren.

Film[redigera | redigera wikitext]

Bland tidiga skådespelare från Kiruna kan nämnas Eva Turitz som syntes i filmen Uppsagd från 1934 och Janssons frestelse från 1936.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Kiruna kyrka (arkitekt: Gustaf Wickman).
Kvarteret Ortdrivaren: Snusdosan och Spottkoppen till vänster i bild, Mullbänken i mitten och Berlinmuren till höger.
Kiruna fotograferat från Kirunavaara

Den tidigaste bebyggelsen i Kiruna kring Luossajärvis utlopp, området kallat Ön, är numera helt rivet och området får ej beträdas på grund av rasrisken till gruvan. Områden med arbetarbostäder som tidigt uppfördes av LKAB finns i stor utsträckning kvar och står i sammanhängande områden. Ett av dessa, Bolagsområdet, var det första bostadsområdet som påverkades av gruvbrytningen. Ett flertal byggnader har flyttats till andra delar av staden. Flera kvarter, däribland kv Ullspiran, har rivits.

Kirunas första stadshus, ritat av Artur von Schmalensee, blev 1964 belönat med Sveriges Arkitekters pris Kasper Salin-priset som Sveriges vackraste byggnad och hade även skydd som byggnadsminne enligt kulturminneslagen,[källa behövs] men revs våren 2019.[46] Ett nytt stadshus, även kallat Kristallen, togs i bruk hösten 2018. Även Kiruna kyrka, ritad av Gustaf Wickman och uppförd av LKAB 1907-1912, har blivit belönad som både Sveriges vackraste kyrka och senast som Sveriges mest omtyckta byggnad, med motiveringen att den är så vacker, uppförd före 1950 i Tyck om hus.[källa behövs]

I stadens centrum revs stora delar av den tidiga bebyggelsen med trähus för högre betonghus på 1960-talet. Den främsta symbolen för denna ombyggnad har blivit kvarteret Ortdrivaren, som ritades av Ralph Erskine, bestående av två punkthus kallade Snusdosan och Spottkoppen samt två bostadslängor kallade Mullbänken och Berlinmuren. Även Missionskyrkan var från början en del av komplexet och kallas i folkmun Herrens pris. Församlingen lämnade sedermera kyrkan, själva kyrkorummet byggdes om och användes under en period som butikslokal. Namnet Snusdosan sägs komma av att punkthusen som har konvext välvda väggar åt alla håll uppifrån har samma form som dåtidens snusdosor. Den tidigare dominerande byggnaden i centrum, Centralskolan, revs också.

Ett Folkets hus med bio finns i Kiruna. Föreningen grundades 1901 och är ännu aktiva idag (2021). Ett nytt kulturhus är byggt i den nya centrumkärnan som kommer att ersätta det nuvarande Kiruna Folkets Hus.[47]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Kiruna har fostrat en rad framgångsrika idrottare, framförallt inom vintersporter. Bland idrottare från Kiruna kan nämnas Erik ”Kiruna-Lasse” Larsson som Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) beskriver som en av Sveriges "märkligaste skidåkare genom tiderna". Han var starkt religiös och lade därför ner idrottssatsningen vid 26-års ålder. Då hade han vunnit OS-brons 1936.[48] En annan OS-atlet från orten är snowboardåkaren Tomas Johansson som tävlade i half-pipe i OS i Salt Lake City 2002. Han slutade på plats 25.[49] I Olympiska vinterspelen 2010 tävlade Kiruna-födda Per Spett i puckelpist. Han slutade på plats 23.[50]

Kiruna har även fostrat hockeyspelare och -tränare som Börje och Stig Salming, Emma Eliasson och Jonathan Pudas.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: hebreiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 14 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Lundqvist, Björn (2014). ”Om Kirunas meänkieliska ortnamn.”. Namn och bygd – Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning (102): sid. 226–228.. https://kgaa.bokorder.se/en-us/download/43ca540c-a0ef-404b-89ea-5fd6734d2cd7. [död länk]
  8. ^ ”Kiruna från början”. kiruna.se. Kiruna kommun. https://kiruna.se/stadsomvandling/startsida/besokare/bakgrund/kiruna-fran-borjan.html. Läst 9 februari 2023. 
  9. ^ ”Kiruna All Sky Camera – IRF”. www.irf.se. https://www.irf.se/en/observatory-activities/kiruna-all-sky-camera/?chosen=office_kiruna. Läst 9 februari 2023. 
  10. ^ ”Space technology - Luleå University of Technology” (på engelska). www.ltu.se. https://www.ltu.se/org/srt/Avdelningar/rymdteknik?l=en. Läst 9 februari 2023. 
  11. ^ ”Kiruna - ortsnamnet och den förstfödda”. 5 december 2019. https://www.lundbohm.nu/2019/12/05/kiruna-ortsnamnet-och-den-f%C3%B6rstf%C3%B6dda-43774403. Läst 8 september 2022. 
  12. ^ ”Neahttadigisánit | Nordsamiske ordbøker”. Neahttadigisánit. http://sanit.oahpa.no/detail/sme/fin/giron.html. Läst 24 juli 2023. 
  13. ^ ”Neahttadigisánit | Nordsamiske ordbøker”. Neahttadigisánit. http://sanit.oahpa.no/detail/sme/fin/várri.html. Läst 24 juli 2023. 
  14. ^ ”várri översättning till svenska, exempel i sammanhang, uttal | Glosbe”. sv.glosbe.com. https://sv.glosbe.com/se/sv/v%C3%A1rri. Läst 24 juli 2023. 
  15. ^ ”giron översättning till svenska, ordbok nordsamiska - svenska | Glosbe”. sv.glosbe.com. https://sv.glosbe.com/se/sv/giron. Läst 24 juli 2023. 
  16. ^ Brunnström, Lasse (1980-1981). Kiruna - ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige: [Kiruna - a Swedish mining city from the turn of the century]. Norrländska städer och kulturmiljöer, 0348-2618. [Umeå]: Förf. Libris 276751 
  17. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  18. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  19. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gällivare tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  20. ^ Dagens nyheter 8 januari 2007 - Klart med Kirunas flytt
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111028030252/http://www.kommun.kiruna.se/Stadsomvandlingen/Nyheter-Stadsomvandlingen/Kirunas-nya-centrum-placeras-i-oster/. Läst 18 oktober 2011. 
  22. ^ Nordmark, Marianne. ”Arkitekttävling ny stadskärna”. Kiruna kommun. Arkiverad från originalet den 6 november 2013. https://web.archive.org/web/20131106005901/http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/Nya-Kiruna/Arkitekttavling-ny-stadskarna/. Läst 6 november 2013. 
  23. ^ http://www.kommun.kiruna.se/upload/10542/WEB_Trafikn%c3%a4tsanalys%20KIRUNA%202007-10-26.pdf[död länk]
  24. ^ World Weather Information Service
  25. ^ ”Icehotel”. https://www.icehotel.com/. Läst 1 april 2020. 
  26. ^ ”Norrsken”. https://www.rt-forum.se/article/view/682011/lockar_med_tag_till_norrsken. Läst 1 mars 2020. 
  27. ^ Wäppling, Magdalena. ”Ny tillfällig järnvägsstation”. Kiruna kommun. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105225723/http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/Infrastruktur/Jarnvagstationen/. Läst 6 november 2013. 
  28. ^ SVT Nordnytt: Sista tåget har gått Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. 30 augusti 2013, Läst 10 oktober 2015
  29. ^ ”Stadsomvandling - Kiruna kommun”. www.kiruna.se. http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/. Läst 5 mars 2017. 
  30. ^ Backman, Fredrick (2015) (på engelska (med svensk sammanfattning)). Making Place for Space: a History of 'Space Town' Kiruna 1943-2000. Libris 17940935. ISBN 978-91-7601-244-4 
  31. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  32. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  33. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85 
  34. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76 
  35. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  36. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  37. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  38. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  39. ^ Aino Oxblod (1 februari 2022). ”Markus Fagervall försvann efter Idol – så lever han idag”. www.femina.se. https://www.femina.se/nostalgi/markus-fagervall-forsvann-efter-idol-vandningen-efter-krisen/8207767. Läst 22 oktober 2023. 
  40. ^ Norrbottens museum (14 februari 2020). ”Andra chansen i Kiruna 2008 – Norrbottens museum var på plats”. Kulturmiljö vid Norrbottens museum. https://kulturmiljonorrbotten.com/2020/02/14/andra-chansen-i-kiruna-2008-norrbottens-museum-var-pa-plats/. Läst 22 oktober 2023. 
  41. ^ ”Kiruna Teater- och Musikförening - Teater - Kiruna Folkets Hus - FHKiruna.se”. www.fhkiruna.se. https://www.fhkiruna.se/Scen/KirunaTeaterforening/. Läst 22 oktober 2023. 
  42. ^ ”Kiruna Amatörteaterförening - Teater - Kiruna Folkets Hus - FHKiruna.se”. www.fhkiruna.se. https://www.fhkiruna.se/Scen/KirunaAmatorteaterforening/. Läst 22 oktober 2023. 
  43. ^ ”Konst”. kiruna.se. 19 september 2023. https://kiruna.se/konst-och-kulturhistoria/startsida/konst.html. Läst 22 oktober 2023. 
  44. ^ ”Kiruna, Romaner, Skönlitteratur - Sök”. biblioteket.stockholm.se. https://biblioteket.stockholm.se/sok/topic/http%3A%2F%2Fbiblioteket.stockholm.se%2Fsok%2Ftopic%2FKiruna%3BRomaner%3BSk%C3%B6nlitteratur. Läst 22 oktober 2023. 
  45. ^ ””Jag gråter 30 sekunder för Kiruna””. Vi. 24 juni 2022. https://vi.se/artikel/sb6Z27eM-a0j2LRwp-9ee5b. Läst 22 oktober 2023. 
  46. ^ SVT 30 april 2019
  47. ^ Sternlund, Hans (5 juli 2017). ”Nya kulturhuset ersätter Folkets Hus”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/vad-ska-nya-kirunas-nya-kulturhus-heta. Läst 28 april 2021. 
  48. ^ ”Erik Larsson - Sveriges Olympiska Kommitté”. sok.se. https://sok.se/idrottare/idrottare/e/eriklarsson.4.6e50471314e9b9c0e89a2e0.html. Läst 22 oktober 2023. 
  49. ^ ”Olympedia – Tomas Johansson”. www.olympedia.org. https://www.olympedia.org/athletes/101128. Läst 22 oktober 2023. 
  50. ^ ”Men's Moguls - Qualification : Schedule and Results : Vancouver 2010 Winter Olympics”. web.archive.org. 17 februari 2010. Arkiverad från originalet den 17 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100217032124/http://www.vancouver2010.com/olympic-freestyle-skiing/schedule-and-results/mens-moguls-qualification_frm020901t6-Ol.html. Läst 22 oktober 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]