Hilma Borelius

Från Wikipedia
Hilma Borelius
FöddHilma Johanna Ulrika Borelius
18 december 1869[1][2]
Lunds stadsförsamling[1], Sverige
Död28 januari 1932[1][2] (62 år)
Lunds stadsförsamling[1], Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Lund[3][4]
Medborgare iSverige[5][6]
Utbildad vidLunds universitet[1]
SysselsättningGymnasielärare[1], litteraturhistoriker[1], rösträttsaktivist[7]
Befattning
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Lund (1904–1909)[8]
Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[6]
ArbetsgivareLunds universitet
FöräldrarJohan Jacob Borelius
Redigera Wikidata
 Den här artikeln eller avsnittet anses innehålla alltför substanslös eller omständlig text. (2023-06)
Motivering: oencyklopedisk subjektiv ton (hennes "enorma stöd och engagemang" i slutmeningen, anhörigas död beklagas, "på ett modigt sätt", överlag många upprepningar i en pratig subjektiv stil
Hjälp gärna Wikipedia med att göra texten mer specifik och koncis om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Hilma Johanna Ulrika Borelius född 18 december 1869 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, död 28 januari 1932 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län,[9] var en svensk litteraturhistoriker och rösträttskvinna. Hilma Borelius var Skandinaviens första kvinnliga docent i litteraturhistoria.[10] Hon disputerade 1909 i ämnet estetik med litteratur- och konsthistoria vid Lunds universitet som den första disputerande kvinnan. Bortsett från den akademiska gärningen är hon ett stort namn i kvinnorörelsen.[11]

Hilma Borelius grav på Östra kyrkogården i Lund.

Släkt, barn- och ungdomsår[redigera | redigera wikitext]

Hilma Borelius växte upp i centrala Lund. Familjen bodde på Biskopsgatan vid den så kallade "trekanten". Hilma Borelius hade tre yngre bröder, varav två dog i tidig ålder. Hennes familj och släkt bestod av akademiker och präster. Dessa personer kom att prägla hennes intresse för studier och disciplin. Hemmet tycks ha haft en stor påverkan på de besökande. Lydia Wahlström, väninna till Borelius, beskrev det som att hon känner sig kontrollerad av det akademiska språket i huset. Av den anledningen avstod hon från besök hos familjen Borelius vid tillfällen då hon kände sig trött. Hemmet var fyllt av böcker och modern Hedvig var mycket intresserad av litteratur. Modern var en intelligent kvinna. Hon kunde exempelvis tala engelska. Detta hjälptes maken av då Hedvig kunde göra översättningar till hans filosofiska texter. Hilma Borelius far Johan Jacob Borelius växte upp i Skinnskatteberg och var under den tiden en omstridd hegeliansk filosof. Han kom senare att flytta till Lund med Hedvig Borelius när han år 1886 utnämndes till professor på Lunds universitet inom ämnet teoretisk filosofi. Han var en mycket välkänd man i Lund då han hade en mycket betydande roll och var omstridd i regionens intellektuella liv. Jacob Borelius hade flera lärjungar som han regelbundet sammanslöt och diskuterade med. De talade om allt ifrån Charles Darwins evolutionslära till Johan Jacob Borelius metafysik. Hilma Borelius fick stundvis delta i dessa omtalade kollokvier men hennes roll var dotterns och värdinnans.[11]

Akademisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Hilma Borelius var 12 år gammal när hon började studera på Lunds fullständiga läroverk. Efter det studerade hon privat i hemmet. År 1891, vid 22 års ålder, avlade hon mogenhetsexamen på katedralskolan. Samma år skrev hon in sig på Lunds Universitet. Under första året studerade hon en förberedelsekurs inom psykologi där fadern var lärare. Hon var under den perioden den första kvinnliga eleven på universitetet. Några år senare kom hon däremot att få sällskap av ett fåtal kvinnliga studenter. Hon tog bland annat kandidatexamen inom filosofi med elva betyg i fem ämnen.

Hon blev filosofie kandidat år 1895. Efter sin kandidatexamen var hon osäker om framtiden. Hon gjorde en utlandsresa med sin mor och fortsatte sedan att studera franska vid universitetet. År 1902 blev hon filosofie licentiat och blev tilldelad titeln filosofie doktor år 1910 då hon också blev den första kvinnliga docenten i litteraturhistoria i Norden samt den första kvinnliga läraren vid Lunds universitet. Hon var även tillförordnad professor i litteraturhistoria vid Lunds universitet vårterminen 1922. Det var en helt ny inbrytning inom universitetsvärlden. Efter att ha vikarierat ansökte hon om fakultetens docentstipendium, och efter många turer blev hon sedan tilldelad det. Docentstipendiet gav henne förbättrade ekonomiska förutsättningar samt en högre position inom universitetet. Under denna period var hon den enda kvinnliga professorn bland 70 docenter och professorer.

Borelius var ledamot i Vetenskapssocieteten i Lund och blev 1928 hedersledamot vid Kalmar nation i Lund.[10]

Kvinnorörelsen[redigera | redigera wikitext]

Hennes upplevelser av universitetet beskrivs som mycket varierande. Hon kände sig överlag mycket bekväm i föreläsningssalen. Det var däremot en särskild upplevelse att vara kvinnlig student på universitet. Hilma Borelius menade att som kvinna på skolan utsattes man för ett utanförskap. Det var svårt att få kontakt med de manliga studenterna på skolan då inga praktiska uppgifter utfördes tillsammans, könen emellan. I artikeln “kvinnligt studentlif i Lund” (1921) skriver hon om sina skräckfyllda besök på universitetsbiblioteket. Eftersom det inte fanns några kvinnliga lärare och knappt en handfull kvinnliga elever på skolan var Hilma tvungen att söka stöd på andra platser. Hon tog kontakt med Uppsala kvinnliga studentförening med Lydia Wahlström i spetsen som ordförande. År 1893 blev hon inbjuden till ett reformationsjubileum och for till Uppsala. Där knöt hon många kontakter men framförallt blev hon mycket inspirerad att bilda en motsvarande förening i Lund. År 1900 bildades Lunds kvinnliga studentförening och Hilma Borelius var dess första ordförande. Till en början bestod föreningen av de 24 kvinnliga studerande som fanns på universitetet. Inom föreningen hölls regelbundna föredrag om personer som inspirerade och bidrog till föreningens värderingar. Dessa föredrag fördes senare ner i skrift och publicerades i Fredrika Bremer-förbundets tidskrift Dagny, år 1914.[11]

Hilma Borelius var under flera års tid medverkande i den kvinnliga rösträttsföreningen samt i Fredrika-Bremer-förbundet. I samband med detta skrev hon ett flertal artiklar för förbundets tidskrift Dagny och Bertha. I dessa skrifter uppmärksammade hon kvinnliga författare såsom Selma Lagerlöf, Madame de Stael, Anna Maria Lenngren och Victoria Benedictsson. År 1921 släpptes en populärvetenskaplig bok skriven av henne där Hilma Borelius går emot tidigare forskning.[förtydliga]

Hilma Borelius avled år 1932 i Lund. Sammanfattningsvis arbetade hon aktivt under hela sin livstid med att stärka kvinnors position på universiteten. Hon var suppleant i styrelsen för akademiskt bildade kvinnors förening. I samband med detta upprättades ett stipendium som kvinnliga studenter på Lunds Universitet kunde tilldelas. 50 år efter att hon avled kunde även män tilldelas detta stipendium. Hilma Borelius Stipendium finns ännu idag (2019) och är tillgängligt för alla studerande på universitetet. Hon var hedersledamot vid Kalmar nation och kom att testamentera sammanlagt 50 000 kronor till Lunds Universitet. Med ett enormt engagemang och mod kom hon att bli en röst för kvinnliga studenter.[11]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Varför är motståndet mot kvinnans politiska rösträtt oberättigat?, 1903.
  • Kristendomen och kvinnofrågan, 1908.
  • Erik Gustaf Geijer åren före avfallet, 1909.
  • Carl Gustaf von Brinkman, del I 1916 och del II 1918.
  • Hedvig Charlotta Nordenflycht, 1921

Härtill skrev hon flera avhandlingar, artiklar och recensioner i årsskrifter, tidskrifter och dagspress. Hon var framför allt en flitig skribent i Hertha.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Hilma J U Borelius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Hilma Johanna Ulrika Borelius 1869-12-18 — 1932-01-28 Litteraturhistoriker, rösträttskvinna, läst: 13 januari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Östra kyrkogården Lund - Hilma Borelius, Kulturgravar, läs online, läst: 24 februari 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Borelius, Hilma, läs online, läst: 30 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, core.ac.uk .[källa från Wikidata]
  7. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1904, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund
  10. ^ [a b] ”skbl.se - Hilma Johanna Ulrika Borelius”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/HilmaBorelius. Läst 29 januari 2019. 
  11. ^ [a b c d] 1965-, Nordenstam, Anna, (1993). Hilma Borelius : en akademisk pionjär vid sekelskiftet. Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. ISBN 9186270389. OCLC 68111763. https://www.worldcat.org/oclc/68111763. Läst 29 januari 2019 


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hilma_Borelius&oldid=54433685”