Hiss

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stadsgårdshissen i Stockholm
En normal hiss med dörren öppen
Hissymbol

En hiss är ett transportmedel för personer eller varor, oftast mellan våningsplan i byggnader. Hissar kan använda sig av stålvajrar, eller numera också gummiremmar med stålkärnor, och en elmotor som lyfter och sänker hissen, alternativt en hydraulcylinder som lyfter och sänker hissen genom att kolven pressas ut och dras ihop av ett hydraulaggregat.

Hissarnas viktigaste säkerhetssystem uppfanns av Elisha Otis och visades på världsutställningen 1853. Systemet revolutionerade hissmarknaden, eftersom det var förenat med stor risk att färdas i hissar. Otis uppfinning förhindrade hissarna från att gå med överhastighet nedåt vid till exempel ett brott på de bärande linorna eller andra mekaniska fel som kan orsaka fritt fall. I princip alla moderna hissar använder fortfarande fångapparater av olika slag för att säkerställa säkerhet.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Hissar med och utan motvikt[redigera | redigera wikitext]

De flesta hissar har en motvikt så att motorn inte behöver lyfta så hög vikt. Balanseringen motsvarar ofta halv last i korgen för att få högsta möjliga lyftkraft med minsta möjliga genomsnittliga energiförbrukning. På detta vis behöver motorn i snitt inte lyfta mer än halv last oavsett färdriktning. Hissar med motvikt är att föredra ur komfort- och energisynpunkt, men ibland går det inte att få plats med en hiss med motvikt. I dessa fastigheter kan det istället gå att få in andra hissmodeller.

Alternativen till hissar med motvikt är följande: Motviktlös hissmaskin där linorna (vajrarna) lindas upp på en lintrumma, hydraulhiss där korgen lyfts med hjälp av en hydraulcylinder som står på gropbotten, kedjedriven hiss där korgen "klättar" på kedjor eller kuggstång i schaktet samt skruvhissen där korgen "skruvas" upp och ned med hjälp av en mutter monterad i schaktet som drivs av en motor monterad på korgen/plattformen.

En GEN2 Comfort Hiss (Takvy).

Hisskorg och dörrar[redigera | redigera wikitext]

De flesta hissar har en enda korg per hisschakt och dubbla dörrar eller grindar (en ytterdörr per våning och vanligen också en inre dörr som följer med korgen), men det finns även dörrlösa hissar, så kallade paternosterhissar (uppkallade efter de radband som katoliker använder för bönen Fader vår, pater noster) där sammanlänkade hisskorgar kontinuerligt rör sig längs ett transportband upp genom ett schakt och ner genom ett annat, och där man får hoppa på och av i farten. Det finns också tvåvåningskorgar, för mycket höga byggnader, vilket höjer kapaciteten per schakt mycket kraftigt.

Ej vertikala hissar[redigera | redigera wikitext]

Hissar är vanligen vertikala, men det finns också snedbanehissar, till exempel i Stockholms tunnelbana, där det finns hissar som går parallellt med rulltrapporna och därför går på snedden (ett mellanting mellan hiss och bergbana). I Göteborg finns en sådan hiss i Hammarkullens spårvagnsstation. I Malmö finns det sådana hissar i citytunnelstationen Triangeln.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Personhiss
  • Bostadshiss
  • Varuhiss
  • Lasthiss
  • Sänghiss
  • Bilhiss
  • Småvaruhiss
  • Lågfartshiss
  • Plattformshiss
  • Bygghissar
  • Industrihissar
Gruvhiss

Hisstyper[redigera | redigera wikitext]

Olika hisstyper:

  • Hydraulisk
  • Linhydraulisk
  • Inground-hydraulisk (Cylindern sitter centrerad under korgen i ett borrhål ned under schaktgropen, ej så vanlig i Sverige men förekommer ändå på flera adresser)
  • Linhiss
  • MRL (MRL=Maskinrumslös) linhiss
  • Kedjedriven hiss
  • Paternosterhiss
  • Plattformshiss
  • Skruvdriven Hiss
  • Kuggstång

Sabbatinställning[redigera | redigera wikitext]

I Israel, på andra platser där det finns många judar eller som tillfälligt tar emot många judar finns det hissar ställs in för konstant drift under sabbaten.[1][2] För att hedra vilodagen är det inte tillåtet inom judendomen att bryta elektriska kretsar. Hissen går därför konstant mellan varje våningsplan och öppnar dörrarna där.[2][3] För att spara tid för användare som ska högt upp i en hög byggnad kan hissarna gå till vartannat våningsplan, till exempel udda nummer på väg upp och jämna nummer på väg ned. Israel har lagstadgat att byggnader med mer än en hiss också ska ha minst en hiss som har funktionaliteten.[4]

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

2007-01-01 började Boverkets nya föreskrift (BFS 2006:26 H10[död länk]) gälla, denna nya föreskrift styr vilka säkerhetshöjande ingrepp som måste utföras på en hiss (se kapitel 2, §1 i BFS 2006:26 H10) vid förändring eller byte av: "hissens Styrsystem", "Apparatskåp", "Hissmaskin", "Vid byte eller förändring av hisskorgens inredning" samt vid "Byte av hela hisskorgen".

Några viktiga delar som skall finnas på hissar efter förändringar enligt ovan är: Tät korgdörr i korgöppningen (säkerhetsljusridå kategori 2 kan godkännas om det är tekniskt omöjligt att montera en tät korgdörr), knappar som kvitterar tryck med både ljud och ljus, våningsvisare som visar våningen och samtidigt akustiskt anger vilken våning hissen är på, nödtelefon, och den del som oftast kostar mycket pengar: fysiskt eller simulerat räddningsutrymme ovan korgtak, samt i hissgropen.

Kraven i denna föreskrift har gjort att ombyggnadskostnaden på befintliga hissar nästan fördubblades över natten mellan 2006 och 2007.

Boverket har nyligen[när?] släppt en ny föreskrift, H14, som ger fastighetsägaren ökade möjligheter att göra avsteg från bland annat korgdörrskravet.

Hissföretag[redigera | redigera wikitext]

Exempel på hisstillverkare och reservdelsleverantörer:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]