Hjärnhinneinflammation
| Hjärnhinneinflammation | |
 Hjärnhinneinflammation i centrala nervsystemet: dura mater, arachnoid, och pia mater. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | G00–G03 |
| ICD-9 | 320–322 |
| DiseasesDB | 22543 |
| Medlineplus | 000680 |
| eMedicine | med/2613 emerg/309 emerg/390 |
| MeSH | svensk engelsk |
Hjärnhinneinflammation (meningit) är en inflammation i de membran som omger hjärnan och ryggmärgen, medan hjärninflammation (encefalit) är en inflammation i själva hjärnvävnaden. Beroende på orsak kan ett blandtillstånd, meningoencefalit, uppträda.
Orsak
Meningit orsakas i regel av virus eller bakterier; i sjukvården talar man om serös (virusorsakad) och purulent (bakteriell) meningit. Vissa bakterier, exempelvis borrelia, ger dock upphov till serös meningit. I regel uppträder symtomen snabbare och mer dramatiskt vid bakteriell meningit, men i övrigt är sjukdomsbilden likartad.
Enterovirus är den vanligaste orsaken till serös meningit, men adenovirus, herpes simplex typ II-virus och Borrelia förekommer.[1] Vissa virus kan orsaka såväl encefalit med meningitinslag, till exempel herpes simplex typ I-virus.
Pneumokocker dominerar som orsak till bakteriell meningit. Därnäst följer meningokocker, Haemophilus influenzae och Listeria monocytogenes. Hos nyfödda är E. coli, grupp B-streptokocker och Listeria vanligast.[2]
Symtom
Vanliga symtom är feber, huvudvärk, illamående och kräkningar. Vissa upplever ljuskänslighet och en stelhet i nacken. I svåra fall kan den sjuke bli yr och omtöcknad, få syn- eller hörselpåverkan, nedsatt känsel eller kraft i en kroppsdel, ha kramper och förlora medvetandet. I regel är bakteriell meningit allvarligare än virusmeningit och kan ge symtom som röda eller purpurfärgade utslag på kroppen.[3][4]
Undersökning och behandling
En viktig undersökning när läkaren misstänker meningit eller encefalit är lumbalpunktion, en undersökning av ryggmärgsvätskan. Vid virusorsakad meningit är i regel ryggmärgsvätskan klar och vid bakteriell (ej vid Borrelia) är den oftast grumlig; därav uppdelningen i serös och purulent meningit.
Bakteriell meningit behandlas med antibiotika intravenöst (direkt i blodet). Svår sjukdom kan kräva intensivvård. Det finns också särskilda läkemedel mot meningit, meningoencefalit och encefalit orsakad av herpesvirus, medan sjukdom orsakad av andra virus får läka ut av sig själv; man ger febernedsättande och smärtstillande medel.[5]
Det går även att vaccinera sig mot grupperna A, C, Y och W-135 av meningokockerna.[6]
Se även
Fotnoter
- ^ Nilsson Remahl, Ingela; Waldenlind, Elisabet; Sjöstrand, Christina; Laudon Meyer, Eva (5 juni 2007). ”Vanlig eller farlig huvudvärk? – en klinisk utmaning”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6870. Läst 26 september 2012.
- ^ ”Orsaker - Hjärnhinneinflammation”. Karolinska Universitetssjukhuset. 3 oktober 2008. http://www.karolinska.se/AstridLindgrensBarnsjukhus/Sjukdomar-tillstand-och-besvar/Nerv-och-hjarna/Hjarnhinneinflammation-Meningit/Orsaker/?epslanguage=SV. Läst 26 september 2012.
- ^ ”Hjärnhinneinflammation”. 1177.se. 22 januari 2010. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjarnhinneinflammation/. Läst 26 september 2012.
- ^ ”Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation”. Vårdguiden. 18 april 2012. http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hjarnhinneinflammation-och-hjarninflammation/. Läst 26 september 2012.
- ^ ”Hjärnhinneinflammation - meningit”. Karolinska Universitetssjukhuset. 3 oktober 2008. http://www.karolinska.se/astridlindgrensbarnsjukhus/Sjukdomar-tillstand-och-besvar/Nerv-och-hjarna/Hjarnhinneinflammation-Meningit/. Läst 26 september 2012.
- ^ ”Sjukdomsinformation om meningokockinfektion”. Smittskyddsinstitutet. 10 februari 2011. http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/meningokockinfektion/. Läst 26 september 2012.
Externa länkar
- ”Sjukvårdsrådgivningen”. http://www.1177.se/Halland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjarnhinneinflammation/.