Hjärnhinneinflammation

Från Wikipedia
Hjärnhinneinflammation
Hjärnhinneinflammation i centrala nervsystemet: dura mater, arachnoid, och pia mater.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10G00G03
ICD-9320322
DiseasesDB22543
Medlineplus000680
eMedicinemed/2613  emerg/309 emerg/390
MeSHsvensk engelsk

Hjärnhinneinflammation (meningit) är en inflammation i de membran som omger hjärnan och ryggmärgen, medan hjärninflammation (encefalit) är en inflammation i själva hjärnvävnaden. Beroende på orsak kan ett blandtillstånd, meningoencefalit, uppträda.

Orsak

Meningit orsakas i regel av virus eller bakterier; i sjukvården talar man om serös (virusorsakad) och purulent (bakteriell) meningit. Vissa bakterier, exempelvis borrelia, ger dock upphov till serös meningit. I regel uppträder symtomen snabbare och mer dramatiskt vid bakteriell meningit, men i övrigt är sjukdomsbilden likartad.

Enterovirus är den vanligaste orsaken till serös meningit, men adenovirus, herpes simplex typ II-virus och Borrelia förekommer.[1] Vissa virus kan orsaka såväl encefalit med meningitinslag, till exempel herpes simplex typ I-virus.

Pneumokocker dominerar som orsak till bakteriell meningit. Därnäst följer meningokocker, Haemophilus influenzae och Listeria monocytogenes. Hos nyfödda är E. coli, grupp B-streptokocker och Listeria vanligast.[2]

Symtom

Vanliga symtom är feber, huvudvärk, illamående och kräkningar. Vissa upplever ljuskänslighet och en stelhet i nacken. I svåra fall kan den sjuke bli yr och omtöcknad, få syn- eller hörselpåverkan, nedsatt känsel eller kraft i en kroppsdel, ha kramper och förlora medvetandet. I regel är bakteriell meningit allvarligare än virusmeningit och kan ge symtom som röda eller purpurfärgade utslag på kroppen.[3][4]

Undersökning och behandling

En viktig undersökning när läkaren misstänker meningit eller encefalit är lumbalpunktion, en undersökning av ryggmärgsvätskan. Vid virusorsakad meningit är i regel ryggmärgsvätskan klar och vid bakteriell (ej vid Borrelia) är den oftast grumlig; därav uppdelningen i serös och purulent meningit.

Bakteriell meningit behandlas med antibiotika intravenöst (direkt i blodet). Svår sjukdom kan kräva intensivvård. Det finns också särskilda läkemedel mot meningit, meningoencefalit och encefalit orsakad av herpesvirus, medan sjukdom orsakad av andra virus får läka ut av sig själv; man ger febernedsättande och smärtstillande medel.[5]

Det går även att vaccinera sig mot grupperna A, C, Y och W-135 av meningokockerna.[6]

Se även

Fotnoter

Externa länkar