Hoppa till innehållet

Hjärt-lungmaskin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hjärtlungmaskin)
En hjärt-lungmaskin (överst till höger) i en bypass-operation.

En hjärt-lungmaskin är en maskin som temporärt tar över hjärtats och lungornas funktion.

Hjärt- och lungmaskiner används ofta vid hjärtoperationer, då det är svårt, ibland omöjligt, att arbeta med ett hjärta som slår. Den som sköter maskinen kallas perfusionist.

Hjärt-lungmaskinens delar

[redigera | redigera wikitext]

Hjärt-lungmaskinen består av flera delar:

  • Oxygenatorer som tillför syre, och eventuellt anestesigaser, samt vädrar ut koldioxid.
  • Värmeväxlare som används för att minska metabolismen och därigenom öka säkerheten vid till exempel maskintekniska problem eller vid dåligt venåterflöde.
  • Venreservoar som är placerad mellan venslangen och artärpumpen fungerar som en buffertreservoar mellan ett varierande venåterflöde och ett relativt konstant pumpflöde.
  • Kardiotomireservoar för att filtrera bort till exempel gamla koagler, fett och kanske benfragment.
  • Hemofilter för att reducera blodvolymen i maskinen och för att höja hematokriten. Vid njursvikt kan till exempel kalium och slaggprodukter filtreras bort.
  • Mekaniska komponenter såsom pumpar, venklämma, kanyler
  • Övervakningssystem med ett flertal larm och monitorer

Läkemedel och vätskor som tillförs

[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel och vätskor som tillförs under användning av hjärt-lungmaskin

  • Kardioplegi är en kaliumhaltig, oftast kall, lösning som ges in i hjärtats kranskärl när aorta är avstängd. Ökningen av extracellulärt kalium förhindrar depolarisation och hjärtat stannar, oftast i diastole.
  • Före start av hjärt-lungmaskinen måste systemet avluftas. Då fylls slangkretsen, oftast, med klar saltlösning. Vid maskinstart blandas patientens blodvolym med saltlösningen.
  • Vid behov ges blodprodukter som plasma och erytrocyter.
  • Anestesigas ges i oxygenatorn eftersom lungorna är avstängda.
  • Heparin ges för att förhindra att blodet skall koagulera i systemet.

Viktiga parametrar att kontrollera

[redigera | redigera wikitext]
  • Blodflöde. Behovet av blodflöde varierar mycket beroende på bland annat ålder, kön, muskelmassa, anestesidjup, hematokrit och temperatur. Till vuxna beräknas flödet schablonmässigt till 2,4 * kroppsyta, i m²/minut. Flödet kan i viss mån verifieras med mätning av venöst syrgasinnehåll.
  • Blodgaser. Ambitionen är att även i hjärt-lungmaskinen försöka skapa så fysiologiska förhållanden som möjligt. Men de metaboliska förhållandena i kroppen förändras under extrakorporeal cirkulation (ECC av engelskans extracorporeal circulation, utomkroppslig blodcirkulation såsom vid hjärt-lungmaskin), mycket beroende på hypotermi.
  • Antikoagulation. När blod kommer i kontakt med främmande ytor startar ett antal kaskadreaktioner, som: koagulationskaskaden, komplementsystemet, fibrinolytiska systemet och kinin-kallikreinsystemet. Påtagligast och mest konkret är koagulationskaskaden. Därför måste antikoagulationsbehandling ges i samband med ECC.

Tillbud och incidenter vid ECC

[redigera | redigera wikitext]

Kvalitet och säkerhet är viktigt och prioriteras högt av såväl perfusionister som industri. Både hjärt-lungmaskiner och engångsmaterial håller en mycket hög prestanda. Perfusionistutbildning och auktorisation och certifiering av perfusionister har bidragit till god kompetens i perfusionistkåren. Men trots detta kan tillbud och incidenter uppstå. Exempel på sådana tillbud är:

  • Luftembolisering
  • Accidentell dekanylering
  • Luftblock i venslangen
  • Koagulation i systemet
  • Köldantikroppar
  • Koagulation vid accidentell hypertermi
  • Hypoperfusion
  • Blodläckage
  • Vattenkontamination från värmeväxlaren.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]