Hjalmar Appelgren-Kivalo

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjalmar Appelgren-Kivalo.

Otto Hjalmar Appelgren-Kivalo, född den 5 april 1853 i Hyrynsalmi, död den 26 juli 1937 i Helsingfors, finländsk arkeolog, statsarkeolog 1915–1926 (efter J.R. Aspelin). År 1922 erhöll han professors namn.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Appelgren-Kivalo har främst studerat Finlands fornborgar, förhistoriska dräkter samt ornamentik. Han grundade publikationerna Finskt Museum och Suomen Museo 1894.

Redan 1891 disputerade Appelgren-Kivalo över ämnet fornborgar: Suomen Muinaislinnat. Inte bara de medeltida borgarna utgrävdes och undersöktes, utan även stadsarkeologin blev aktuell sedan Appelgren-Kivalo 1902 hade myntat begreppet ”det underjordiska Åbo” efter utgrävningar vid biskopssätet i Korois och av dominikanerklostret på Kaskisbacken. Utgrävningarna i Åbo blev centrala för medeltidsarkeologins utveckling.

Redan 1909 publicerade Appelgren-Kivalo en rikt illustrerad bok om dräkter, Suomalaisia pukuja myöhemmältä rautakaudelta, i vilken han redogör för sina utgrävningar i Yliskylä i Bjärnå 1893. Appelgren-Kivalo har indelat spännetyper i sex undertyper.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Appelgren-Kivalo, Otto Hjalmar i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]