Horsahallens hällristningsområde

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För hällristningslokalen i Blekinge, se Hästhallen.

Hällristningar i Simrislund
Hällristningar i Simrislund

Horsahallens hällristningsområde i Simrishamns kommun i sydöstra Skåne består i huvudsak av tre hällristningsområden; Jungfrukullen i norr, Yxornas häll vid havet och Stenkilsristningen i sydväst. De ligger vid Simrislund på båda sidorna om kustvägen mellan Simrishamn och Brantevik. Fornlämningarna dateras till bronsåldern.

Jungfrukullen[redigera | redigera wikitext]

I norr finns ett område med nio stycken hällristningslokaler. De flesta består av skålgropar och enstaka bilder förutom en lokal som är ristad med 41 stycken bilder. Hällristningarna kan vara svåra att urskilja då många av dem är täckta med mossa och lava. Vissa av hällristningarna är idag ifyllda med oljekrita, vilket i längden är skadligt för hällristningen och därmed strängt förbjudet. [1] Hällristningarna i sydöstra Skåne har aldrig varit ifyllda. Imålning av hällristningar får endast utföras med tillstånd från länsstyrelsen.[2]

Yxornas häll[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet fanns det ett aktivt stenbrott på platsen och det var då man upptäckte denna hällristningslokal. Det är mycket troligt att det funnits fler hällristningar, men de har gått förlorade i stenbrytningen. Idag finns ca 250 bilder kvar och 50 stycken av dem är yxmotiv, därav namnet. Liknande yxmotiv finns även inknackade på Stonehenge. Hällristningarna verkar vara direkt avbildningar av de metallyxor som återfinns i det arkeologiska materialet från denna tid. Bland annat så har man hittat en stor ceremoniell bronsyxa i Borrby, som idag finns på Statens historiska museum. Även de mer vanligare kantyxorna från tidig bronsålder finns representerade som motiv på yxornas häll. Förutom yxmotiv så finns det även 45 skepp, 40 skålgropar, flera hjulkors, vagnristningar, cirklar, människor, vapen och djur ristade på hällen. En njurliknande hällristning har tolkats vara en mantel, eftersom den stämmer exakt överens med de mått som man har återfunnit i danska bronsåldersgravar. Denna mantel är grupperad med andra hällristningar; ett skepp, en häst, en orm, en skålgrop och bildar därmed en enhet[3]. Denna enhet har tolkats vara en del av bronsålderns troföreställning om solens resa. Denna tolkning är känd vid namnet solsagan och har tagits fram av den danske bronsåldersforskaren Flemming Kaul, som har undersökt liknande återkommande motiv på danska rakknivar och kommit fram till denna teori.[4]

Stenkilsristningen[redigera | redigera wikitext]

Hällristningen ligger dold i en träddunge mellan åker och betesmark. Stenkilsristningen har man känt till under en lång tid. På hällen finns det 65 motiv såsom skepp, människor med yxor, hjulkors, hästar och över 100 skålgropar. Yxmännen går i procession och bär yxor likt den ceremoniella Borrby yxan. På hällen finns även två stora skepp med hästhuvud[5].[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensson, Ann-Louise (2011). Hugget i sten - En vägvisare till Österlens hällristningar. Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. sid. 9. ISBN 978-91-979461-0-0 
  2. ^ Smirishamn 18:1, Riksantikvarieämbetet. Närliggande hällristningslokaler är också Simrishamn 20:1 och 27:1.
  3. ^ Svensson, Ann_louise (2011). Hugget i sten - en vägvisare till Österlens hällristningar. Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. sid. 9-11. ISBN 978-91-979461-0-0 
  4. ^ Smirishamn 23:1, Riksantikvarieämbetet.
  5. ^ Svensson, Ann-Louise (2011). Hugget i Sten - En vägvisare till Österlens hällristningar. Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. ISBN 978-91-979461-0-0 
  6. ^ Smirishamn 15:1, Riksantikvarieämbetet.