Hymen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Hymen (olika betydelser).
Hymen eller slidkransen kan se olika ut. Bilden visar ett antal variationer. Den halvmåneformade och vanligaste formen ses längst upp till vänster. Längst ner till höger syns hymen imperforatus.

Hymen, eller slidkransen, även tidigare känd som mödomshinna,[1][2] är en krans av slemhinneveck omkring en centimeter innanför slidans mynning. Hymen ser olika ut men är inte, som myten säger, en hinna inuti slidan.

Utseende och utveckling[redigera | redigera wikitext]

I fostret skapas slidan genom programmerad celldöd. Där cellerna har varit, bildas ett hålrum.[3] Under nionde fosterveckan startar signalerna som beordrar cellerna att dö ovanför och nedanför det som skall bli slidan och vandrar mot varandra. Där de möts tre veckor senare kan det bli en skarv med ofullständig celldöd, och det är detta som är hymen.

Hymen kan se mycket olika ut hos olika individer, se exempel på bilden här intill.[4] Det vanligaste är att hymen är halvmåneformad och att menstruationsblod lätt kan passera ut.[5]

Hymen imperforatus[redigera | redigera wikitext]

I ett fåtal fall kan slidkransen helt täcka slidöppningen, något som kallas hymen imperforatus, det vill säga en hymen som inte är perforerad. Förekomsten varierar mellan olika befolkningsgrupper men anses vara någonstans mellan 1/1000 och 1/10 000 flickfödslar. Hymen imperforatus är den vanligaste avvikelsen i det kvinnliga reproduktionssystemet och bör åtgärdas innan hon når puberteten. Annars kommer det att ansamlas mensblod i vagina respektive livmoder som inte kan komma ut, vilket leder till smärta och viss ökad risk för endometrios. Hymen imperforatus åtgärdas kirurgiskt med snitt i hymen. Oftast ställs diagnosen vid födseln, men om detta inte görs upptäcks tillståndet ofta först vid puberteten.[6][7]

Hymen microperforatus[redigera | redigera wikitext]

Hymen microperforatus är ett tillstånd där hymen nästan helt täcker öppningen till slidan. Menstruationsblod kan vanligtvis rinna ut ur slidan men öppningen är mycket liten. En ung kvinna med hymen microperforatus kommer vanligtvis inte att kunna sätta in en tampong, men kanske inte inser att hon har en mycket liten öppning. Behandlingen är en mindre operation för att avlägsna den extra vävnaden vilket skapar en normalstor öppning där menstruationsblod kan rinna ut och möjliggör användning av tampong.[8]

Hymen septatus[redigera | redigera wikitext]

Hymen septatus är när slidkransen har ett band med extra vävnad i mitten som orsakar två små vaginalöppningar istället för en. Unga kvinnor med detta tillstånd kan ha problem med att få in en tampong eller problem med att få ut en tampong. Behandlingen är en mindre operation för att ta bort det extra vävnadsbandet och skapa en vaginalöppning i normal storlek.[8]

Hymen och det första samlaget[redigera | redigera wikitext]

Vid första samlaget kan kvinnan blöda av diverse anledningar, så som att slidkransen brister. Blödningar hos kvinnan vid första samlaget uppskattas ske hos en femtedel av kvinnor.[9]

Inom rättsmedicinen finns det ett värde i att genom gynekologisk undersökning kunna avgöra ifall en kvinna har haft sitt första samlag, exempelvis vid sexuella övergrepp av unga flickor utan inslag av våld. Emellertid har man kommit fram till att kvinnans könsorgan inte förändras på ett sådant sätt att det går att avgöra om en kvinna haft sitt första samlag.[9]

Namnet hymen kommer från Hymenios i den grekiska mytologin.[4]

I en del kulturer är det viktigt att en flicka är oskuld vid giftermålet, vilket anses bevisas genom en blödning vid första samlaget. Det ställer till problem för flickor som lever i den här typen av kulturer eftersom många inte blöder. Hymen hos könsmogna kvinnor är ofta tillräckligt flexibel för att inte skadas under samlaget, och eftersom hymen är fattig på blodkärl behöver eventuell bristning inte märkas, i synnerhet om blodet blandats med sädesvätska.[4]

Den traditionella uppfattningen av "mödomshinnan"[redigera | redigera wikitext]

Att förstå hymen som en hinna, som termen mödomshinna beskriver och inte en uppsättning slemhinneveck, har varit en vanligt förekommande myt som helt saknar vetenskapliga belägg.[4] Namnet mödomshinna syftar på den traditionella uppfattningen om att det skulle finnas en täckande hinna som går sönder vid kvinnans första vaginala samlag. En intakt mödomshinna sågs då utifrån en sådan tankemodell som ett bevis för att bäraren inte haft samlag, det vill säga har kvar sin mödom eller jungfrudom. Idag är det känt att hymens utseende inte är en indikator på om en kvinna haft samlag eller inte, och att det inte går att se på hennes underliv om hon haft penetrerande sex eller inte.[10]

Anledningen till att vissa kvinnor blöder vid det första penetrerande samlaget kan bland annat vara att hymens veck uttänjs, att kvinnan inte är tillräckligt sexuellt upphetsad, att kvinnan är nervös och spänner sig, att mannen genomför samlaget på ett våldsamt sätt, eller att kvinnan har en typ av hymen där öppningen är mycket liten (se ovan om variationer av hymen).

Både att blöda och att inte blöda vid första penetrerande samlaget är helt normalt.[11]

Ungefär 40 procent blöder vid första samlaget. Mängden blod kan variera från några droppar till en blödning som varar 1-3 dagar. Om blödningen kvarstår längre än tre dagar bör läkare kontaktas. [12]

Offentlig debatt[redigera | redigera wikitext]

Att hymen kan ha helt olika utseenden hos kvinnor och inte är en hinna eller en säker indikator på om hon haft ett penetrerande samlag eller inte har uppmärksammats i media. Bland annat behandlades ämnet sommaren 2006 i artiklar i Dagens Nyheter.[13]

De svenska forskarna och barnmorskorna Monica Christiansson och Carola Eriksson har väckt denna fråga för en bredare svensk allmänhet och fått stor uppmärksamhet.[14][15][16] Under ett seminarium i januari 2007 menade Eriksson att en treårig flickas slidöppning och slidöppningen på en kvinna som har fött barn ser likadana ut och menar att en gynekolog omöjligen kan avgöra om en kvinna haft penetrerande sex eller inte.[17]

Rekonstruktion av hymen[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor som tillhör de kulturer där en kvinna förutsätts vara oskuld när hon gifter sig söker ibland läkare för att "rekonstruera" hymen.[18] Vid en sådan rekonstruktion fästs två stygn på vardera sidan i slidöppningen. Vid penetration kan dessa stygn slita loss en del av vävnaden och orsaka en mindre blödning.[17]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Emma Lofors. "RFSU skrotar begreppet 'mödomshinna'" Dagens Nyheters webbplats den 5 maj 2009. Läst 19 juni 2009.
  2. ^ Språkrådet: "Slidkrans Arkiverad 8 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine."
  3. ^ Jacobson MD, Weil M, Raff MC: Programmed cell death in animal development." Cell. 1997 Feb 7;88(3):347-54.
  4. ^ [a b c d] Hegazy AA, Al-Rukban MO. Hymen: facts and conceptions, the Health (2012), vol.3, nr.4”. www.thehealthj.com. sid. 109-110. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304125926/http://www.thehealthj.com/vol_341206.html. Läst 10 oktober 2015. 
  5. ^ ”Hymens: Types of Hymens” (på en-US). Center for Young Women's Health. 10 juli 2013. https://youngwomenshealth.org/2013/07/10/hymens/. Läst 13 oktober 2019. 
  6. ^ Judith A Lacy,Paula J Adams Hillard: "Imperforate Hymen"http://emedicine.medscape.com/article/269050-overview
  7. ^ Salö, Martin; Dr, Med; Dr, Med; Kliniken, Överläkare; Båda Barn-Och Ungdomskirurgiska; Lund, Skånes universitetssjukhus. ”Hymen imperforatus är en diagnos som ofta missas”. lakartidningen.se. http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2017/03/Hymen-imperforatus-ar-en-diagnos-som-ofta-missas/. Läst 13 oktober 2019. 
  8. ^ [a b] ”Types of Hymens”. Center for Young Women's Health, Boston Children's Hospital. https://youngwomenshealth.org/2013/07/10/hymens/. Läst 13 oktober 2019. 
  9. ^ [a b] Radio, Sveriges. ”Myten om mödomshinnan - P3 Dokumentär”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/94723?programid=2519. Läst 16 maj 2019. 
  10. ^ ”The Hymen | SexInfo Online”. www.soc.ucsb.edu. http://www.soc.ucsb.edu/sexinfo/article/hymen. Läst 10 oktober 2015. 
  11. ^ ”NHS, Does a woman always bleed when she has sex for the first time”. NHS. https://www.nhs.uk/common-health-questions/sexual-health/does-a-woman-always-bleed-when-she-has-sex-for-the-first-time/. Läst 14 oktober 2019. 
  12. ^ ”14 questions hymen hymen virginity”. Flo. https://amp.flo.health/menstrual-cycle/teens/your-body/14-questions-hymen-virginity. Läst 14 oktober 2019. 
  13. ^ Maria Ringborg (7 augusti 2006). ”Myten om mödomshinnan är seglivad”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/myten-om-modomshinnan-ar-seglivad/. 
  14. ^ Lena Olson (10 november 2006). ”The hymen - only a myth”. Swedish Secretariat for Gender Research. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418073322/http://www.genus.gu.se/english/news/Nyhet_detalj/the-hymen---only-a-myth.cid917975. Läst 17 januari 2012.  Kan f.n. inte visas av alla webbläsare
  15. ^ Nabila Abdul Fattah (13 september 2007). ”Det finns ingen mödomshinna”. Metro. http://www.metro.se/se/article/2007/09/12/21/4115-45/index.xml. Läst 24 juni 2008. 
  16. ^ Elina Linna (8 mars 2006). ”Mödomshinnan är en myt”. RFSU. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418113156/http://www.rfsu.se/sv/Sex-och-politik/Ottar/Ottar-arkivet/Ottar-2006/Ottar-nr-1-2006/Modomshinnan-ar-en-myt/. Läst 24 juni 2008. 
  17. ^ [a b] Terrafem: "Oskuldens blod" Arkiverad 17 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.Pdf sid.2
  18. ^ Jan Winter/TT (24 juni 2008). ”Sommarboom för mödomshinnor”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sommarboom-for-modomshinnor. Läst 24 juni 2008.