Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel[1] (NSAID från engelskans Non Steroidal Anti-inflammatory Drugs)[2] är en grupp smärtstillande läkemedel. NSAID är en grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar.[3]
Kategorin "icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel" infördes i slutet av 1950 för att klargöra skillnaden mellan dessa läkemedel och kortisonpreparat, som också är har antiinflammatorisk verkan.[4]
Så gott som alla lättare värk- och febernedsättande medel på apoteket är i kategorin NSAID:er. Ett viktigt undantag är paracetamol (verksam substans i Alvedon, Reliv med flera).
Verksam mekanism
Den gemensamma verkningsmekanismen för NSAID-preparaten är att de hämmar cyklooxygenasenzymerna (COX), vars funktion är att omvandla arakidonsyra till prostaglandiner som både medverkar till inflammation och smärtsignalering. NSAID-preparat har sin huvudsakliga verkan på COX-enzymerna, COX-1 och -2. Olika preparat har varierande selektivitet för dessa enzymer, men delas i grova drag upp i oselektiva eller specifikt COX-2-hämmare, vilka har olika biverkningsprofiler.[5]
Biverkningar
Då NSAID genom framförallt COX-1-hämning påverkar slemhinnan i magtarmkanalen kan i synnerhet längre tids användning orsaka eller förvärra magkatarr och magsår. Selektiva COX-2 hämmare, är risken för gastrointestinal biverkningar lägre.
Vissa astmatiker (cirka 10 %) kan drabbas av något som kallas ASA-astma, om de använder acetylsalicylsyra (ASA) eller NSAID-preparat. Är man allergisk mot acetylsalicylsyra, så kännetecknas det ofta av svullnader i ansiktet, i synnerhet kring ögonen. Barn under 18 år ska inte använda ASA som febernedsättande vid virussjukdomar som influensa, eftersom det kopplats samma med den ovanliga sjukdomen Reyes syndrom.
Främst Diklofenak har på 2000-talet kopplats till plötsliga dödsfall bland idrottsfolk och varningar utfärdats för utbredd användning.[6]
Inflammatorisk tarmsjukdom
Vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) så som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, bör NSAID-preparat undvikas, då de kan utlösa sjukdomsskov.[7]
Substanser i kategorin NSAID:er
Exempel på icke-selektiva NSAID är: etodolak, ketorolak, indometacin, meloxikam, nabumeton, nimesulid och
- Acetylsalicylsyra (Aspirin, Albyl, Dispril, Magnecyl, Treo, Bamyl)
- Diklofenak (Voltaren, Diklofenac, Eeze)
- Dexibuprofen (Tradil, receptbelagt)
- Ibuprofen (Ipren, Brufen, Ibumetin)
- Ketoprofen (Orudis, Zon, receptbelagt)
- Naproxen (Naprosyn, Pronaxen, Eox)
- Piroxikam (Brexidol, receptbelagt)
- Tenoxikam (Alganex, receptbelagt)
- Metamizol (Novalgin, nu indraget p.g.a biverkningar)
- Fenylbutazon (eng. phenylbutazone) VET
COX-2 hämmare
- Celecoxib (Celebra)
- Etoricoxib (Arcoxia)
- Carprofen (Rimadyl) VET
- Rofecoxib (Vioxx, nu indraget)
Noter och referenser
- ^ ”ATC-register”. FASS. LIF. http://www.fass.se/LIF/atcregister?5-1.ILinkListener-atccontainer-atcnavigatepanel2-listcontainer-atccodelistview-0-atclink&atcCode=M01AE02&userType=0. Läst 6 december 2017.
- ^ ”Svensk Mesh”. Svensk Mesh. KI. https://mesh.kib.ki.se/Mesh/search/?searchterm=nsaid. Läst 6 december 2017.
- ^ ”NSAID”. NSAID. NE.se. http://www.ne.se/nsaid. Läst 31 oktober 2012.
- ^ "Origins and impact of the term NSAID" Buer, JK 2014
- ^ Karling, Sune Fredenberg, Ellen Vinge, Mats. ”Läkemedelsboken”. lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html. Läst 3 december 2017.
- ^ Bäsén & Karlsson; Vanliga värktabletter kan ge dig en stroke, Expressen (12 feb 2010).
- ^ Ekesbo, Erik Hertervig, Rickard. ”Inflammatoriska tarmsjukdomar | Läkemedelsboken”. lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/mage-tarm/inflammatoriska_tarmsjukdomar.html?search=nsaid&id=b4_26#b4_26. Läst 5 december 2017.
| |||||||||||||||||