Etoricoxib

Från Wikipedia
Etoricoxib
Strukturformel
Systematiskt namn5-Kloro-6'-metyl-3-[p-(metylsulfonyl)fenyl]-2,3'-bipyridin
Kemisk formelC18H15ClN2O2¨S
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Etoricoxib

Etoricoxib är en selektiv COX-2 hämmare utvecklat av läkemedelsföretaget MSD. Medicinen ingår i gruppen NSAID och dämpar smärta och inflammation. Till skillnad mot äldre NSAID-preparat ger etoricoxib färre blödnings- och magbiverkningar. I en studie där etoricoxib jämfördes med diklofenak kunde man inte se någon skillnad i allvarliga hjärt-kärlbiverkningar. [1]

Indikationer[redigera | redigera wikitext]

Etoricoxib används som symtomlindrande läkemedel vid artros, ankyloserande spondylit, reumatism samt tecken på inflammation vid akut gikt. Det kan även användas som korttidsbehandling av smärta i samband med tandkirurgi. Preparatet ska endast användas av personer över 16 år. [2]

Handelsnamn[redigera | redigera wikitext]

I Sverige marknadsförs preparatet av läkemedelsföretaget MSD under handelsnamnen Arcoxia och Turox. Flera aktörer säljer dock Arcoxia i Sverige genom så kallad parallellimport, och bland de preparaten förekommer även namnet Tauxib. [3] [4]

I övriga världen varierar handelsnamnen. Etoricoxib kallas Algix och Tauxib i Italien, Etorix och Vargus i Bangladesh, Starcox i Pakistan, Arcoxia i Sverige, Finland, Tyskland, Brasilien, Singapore, Thailand, Bulgarien och Rumänien, Exxiv i Portugal och Etozox i Indien.


Farmakoekonomi[redigera | redigera wikitext]

Läkemedel som innehåller etoricoxib ingår bara i läkemedelsförmånen för patienter med hög risk för blödningar och magbiverkningar. [5] I nuläget är Arcoxia ifrågasatt i Stockholms läns landsting eftersom preparatet är förhållandevis dyrt och potentiellt har en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar. [6] Inget preparat som innehåller etoricoxib finns med på Kloka Listan för Stockholms läns landsting. [7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.fass.se
  2. ^ http://www.lakemedelsverket.se Produktresumé för Arcoxia hämtad på Läkemedelsverkets hemsida.
  3. ^ http://www.fass.se/LIF/substance?userType=0&substanceId=IDMWBZXC1GKL2YDCSR
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150822152258/http://www.msd.se/lakemedel/. Läst 5 augusti 2015. 
  5. ^ http://www.tlv.se Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets beslut 2010-10-26
  6. ^ http://www.janusinfo.se Prognos över användning och kostnader för läkemedel i SLL 2015-2016, sidan 13
  7. ^ http://www.janusinfo.se Kloka Listan 2015