Iltärna
| Iltärna Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Måsfåglar Laridae |
| Släkte | Thalasseus se text |
| Art | Tofstärna T. bengalensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Thalasseus bengalensis | |
| Auktor | Lesson, 1831 |
| Synonymer | |
| |
Iltärna[2] (Thalasseus bengalensis) är en havsfågel i familjen måsfåglar.[3]
Utbredning och systematik
Arten beskrevs första gången 1831 av René Primevère Lesson som Sterna bengalensis och fördes länge till släktet Sterna men studier av mitokondriellt DNA (Bridge et al., 2005) indikerar att de tre typiska huvudmönstren som tärnor uppvisar (ingen svart hjässa, svart hjässa och svart hjässa med vit panna) översensstämmer med tre distinkta klader.[4] Utifrån dessa resultat föreslogs iltärnan, tillsammans med bland andra kentsk tärna och tofstärna, att flyttas till släktet Thalasseus, ett släkte som beskrevs redan 1822 av Heinrich Boie. Alla taxonomiska kommittéer runt om i världen har inte anammat dessa förslag. Exempelvis så för fortfarande Sveriges ornitologiska föreningen och IUCN iltärnan till släktet Sterna.[1]
Iltärnan delas upp i tre underarter:[3]
- T. b. emigratus Neumann, 1934 – häckar i Libyen och övervintrar utanför Västafrikas kuster.
- T. b. bengalensis – häckar vid Röda havet, i Pakistan, på Laccadiverna och Maldiverna. Den övervintrar i södra Afrika.
- T. b. torresii Gould, 1831 – häckar vid Persiska viken och vidare från Sulawesi till Nya Guinea och norra Australien.
Ibland har populationen i Röda havet beskrivits som den egna underarten par medan vissa auktoriteter istället slagit samman torresii och emigrata.[5]
Ekologi
Iltärnan häckar i kolonier på öar och utmed kuster. Boet som placeras direkt på marken består av en uppskrapad grop och den lägger vanligtvis ett ägg, men två förekommer. Båda föräldrarna ruvar äggen i 21-26 dagar. Ungen tas sedan om hand av honan och blir flygg efter 32-35 dagar.[5]
Noter
- ^ [a b] BirdLife International 2012 Thalasseus bengalensis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 18 mars 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2015-03-01
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ Bridge, Eli S. (29 maj 2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:. PMID 15804415. http://www.cmnh.org/site/Files/Ornithology/MPETerns.pdf.
- ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Iltärna.
Wikispecies har information om Sterna bengalensis.
