Maldiverna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republiken Maldiverna
Republic of Maldives
Dhivehi Raajjeyge Jumhooriyyaa
Flagga Statsvapen
ValspråkInget
Nationalsång: ”Gavmii mi ekuverikan matii tibegen kuriime salaam”
Huvudstad
(och största stad)
Malé
Officiellt språk dhivehi
Demonym maldivier; maldivisk[1]
Statsskick republik
 -  President Abdulla Yameen
Självständighet från Storbritannien 
 -  Deklarerad 26 juli 1965 
 -  Erkänd 26 juli 1965 
Area
 -  Totalt 298 km² [2](191:a)
 -  Vatten (%) 0 %
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 370 000 [4](173:e)
 -  2014 års folkräkning 402 071[3] 
 -  Befolkningstäthet 1 240 inv./km² (5:a)
BNP (PPP) 2016 års beräkning
 -  Totalt 6,48 miljarder USD[5] (160:e)
 -  Per capita 18 331,8 USD[5] (68:e)
BNP (nominell) 2016 års beräkning
 -  Totalt 4,24 miljarder USD[5] (152:a)
 -  Per capita 11 983,6 USD[5] 
HDI (2015) 0,701[6] (hög) (105:e)
Valuta rufiyah (Rf)
Tidszon UTC +5
Topografi
 -  Högsta punkt Ej namngiven, på ön Wilingili, 2,5 m ö.h.
 -  Största sjö Insjöar saknas
 -  Längsta flod Floder saknas
Nationaldag 26 juli
Landskod MV, MDV, 462
Toppdomän .mv
Landsnummer 960

Maldiverna, formellt Republiken Maldiverna[1] (divehi: ދިވެހިރާއްޖޭގެ ޖުމްހޫރިއްޔާ, Dhivehi Raa'jeyge Jumhooriyya) är en östat i norra Indiska oceanen som består av 26 atoller med 1 192 öar varav 200 är bebodda. Befolkningen är cirka 300 000 personer. Huvudstaden och huvudön heter Malé och hade 2008 en befolkning på cirka 113 700 invånare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Maldivernas historia

Maldivernas öar började koloniseras omkring 400 f. Kr. De första invånarna var sannolikt dravider från södra Indien. Några hundra år senare övertogs öarna troligen av folk från Ceylon. År 1153 konverterade befolkningen från buddhism till islam på order av den dåvarande kungen. Maldivierna ser införandet av islam år 1153 som hörnstenen i landets historia. Den sunnitiska riktningen inom islam är statsreligion.[7] Under de följande 800 åren var öriket ett ärftligt sultanat med undantag för åren 1558-1573 då Portugal styrde över öarna.

Maldiverna har i äldre tid fungerat som den huvudsakliga källan för kaurisnäckor, som då användes som valuta i Asien och delar av Östafrikas kustområden, vilket gjorde ögruppen till en viktig ekonomisk aktör i området. Maldiverna har också historiskt haft en strategisk betydelse på grund av dess läge på de stora havsvägarna på Indiska oceanen. Landets närmaste grannar, Sri Lanka och Indien, har båda haft kulturella och ekonomiska band med Maldiverna i århundraden. Även om Maldiverna till namnet var under portugisiskt, nederländskt och brittiskt inflytande efter 1500-talet, fick landet styra sig själva under en lång rad sultaner och sultanor.

1887 blev Maldiverna ett Brittiskt protektorat vilket det var fram till 1965 då landet blev självständigt. Storbritannien, som var Maldivernas sista kolonialmakt, behöll en flygbas på ön Gan i den sydligaste atollen till 1976. När britterna gav sig av 1976 uppstod spekulation om flygbasens framtid. Sovjetunionen efterfrågade att få använda den, men Maldiverna vägrade. 1968 avskaffades sultanatet.[8]

Den största utmaningen för landet under det tidiga 1990-talet var behovet av snabb ekonomisk utveckling och modernisering, med tanke på dess begränsade resurser som främst bestod av fiske, jordbruk och turism. Det fanns också en oro över att havsnivån befarades stiga, vilket skulle vara katastrofalt för de lågt belägna korallöarna. I början av 2000-talet framkom dock att havsnivån hade sjunkit under de föregående årtiondena.[9]

Flaggan[redigera | redigera wikitext]

Flaggans röda bakgrund symboliserar blodet som flutit under frihetskampen. Grönt är islams heliga färg, som tillsammans med månskäran betyder fred och rikedom.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna består främst av atoller av korallrev som har bildats omkring topparna av en vulkanisk djuphavsrygg, Maldiverryggen.

Utsträckningen i nord–sydlig riktning är 820 km, och i öst–västlig riktning 130 km. Närmaste fastland är sydligaste Indien.

De flesta öarna når inte mer än knappt två meter över havsytan och riskerar att översvämmas om världshaven skulle stiga till följd av växthuseffekten.[8] Maldiverna är världens plattaste land, med en maximal naturlig höjdnivå över havet på 2,3 meter. Under det senaste århundradet beräknas havsnivån ha stigit med 20 centimeter.[10]

En tsunami i Indiska oceanen under 2004 gjorde att stora delar av Maldiverna täcktes av havsvatten, vilket gjorde många hemlösa. Efter katastrofen planerar många kartritare att rita om kartorna över öarna eftersom de har förändrats. [källa behövs]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Maldivernas internationella flygplats finns på ön Malé.

Följande inrikesflygplatser finns:

  • Kalhudhuffushi (Distrikt Haa Dhaaluu, norrut från huvudstaden)
  • Fonadu (Distrikt Laamu, söderut från huvudstaden)
  • Hitadu (Distrikt Seenu, söderut från huvudstaden)
  • Hanimaadhoo (Distrikt Haa Dhaaluu, norrut från huvudstaden)

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Väder [11]
  Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr
Lufttemperatur (°C)
    Dag 29 29 30 30 31 31 31
    Natt 24 23 22 22 22 23 24
Vattentemperatur (°C) 28 27 27 27 27 28 28
Soltimmar per dag 6 6 5 6 6 7 7

Maldiverna har ett jämnt monsunklimat med två årstider: Nordostmonsunen och sydvästmonsunen. Nordostmonsunen som pågår från november till mars gör vädret soligt och torrt. Sydvästmonsunen som pågår från maj till september gör vädret regnigt. Under april och oktober sker en gradvis växling mellan de två monsuntyperna.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna har 26 naturliga atoller vilka är indelade i 20 administrativa atoller (distrikt) och en stad. Det minsta distriktet [förtydliga]utgörs av bara en enda ö, som dock är Maldivernas största ö. Distrikten Gaafu Alif och Gaafu Dhaalu har varsin halva av Huvaduatollen, som är världens största [förtydliga].

Huvudstaden Malé ligger på ön med samma namn och utgör en egen administrativ enhet trots att det geografiskt ligger i distriktet Kaafu.

Distrikt Huvudort
Haa Alifu (nordligast) Dedu
Haa Dhaalu Kalhudhuffushi
Shavviyani Furnadu
Noonu Manadu
Raa Ugufaru
Baa Eldafushi
Lhaviyani Nalfaro
Alif Alif Rasdu
Alif Dhaalu Mahibadu
Kaafu Tulusdu
Faafu Nilandu
Vaavu Felidu
Dhaalu Kuda Huvadu
Meemu Muli
Thaa Veimandu
Laamu Funadu
Gaafu Alif Vilingili
Gaafu Dhaalu Tinadu
Gnaviyani (det minsta) Fua Mulaku
Seenu (sydligast) Hitadu

Varje administrativ atoll administreras av en atollhövding (Atholhu Veriyaa) som utses av presidenten. Atollhövdingar styr enligt presidentens order. Varje ö styrs av en öhövding, som även denna utses av presidenten. Öhövdingens överordnade är atollhövdingen.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna är en republik inom Samväldet där presidenten är regeringschef och utser sitt kabinett. Parlament heter majlis och är ett enkammarparlament med femtio ledamöter som väljs på fem år. Två manliga ledamöter från varje atoll väljs direkt i val med allmän rösträtt. Åtta ledamöter utses av presidenten. Presidenten väljs i slutet val av parlamentet Majlis för en mandatperiod på fem år. Parlamentets val måste sedan godkännas i en nationell folkomröstning.

Maumoon Abdul Gayoom var landets enväldige president 1978-2008. Men 1998 genomfördes en ändring i landets konstitution som gjorde det möjligt för fler än en kandidat att ställa upp i presidentvalen, vilket inte tidigare varit fallet. Men trots detta lyckades Gayoom, om än med starka anklagelser om valfusk, hålla sig kvar vid makten.[12] Maldiverna har de senaste åren utvecklats i demokratisk riktning, 2005 tilläts politiska partier, och i augusti 2008 fick landet en demokratisk författning.[13] I presidentvalet 2008 utmanades Gayoom därmed av fem motkandidater. Ingen av kandidaterna fick över 50 procent av rösterna i första valomgången, varpå en andra valomgång hölls, där Gayoom ställdes mot den starkaste oppositionsledaren Mohamed Nasheed, från Maldiviska demokratiska partiet (MDP). Nasheed gick till slut segrande ur valet och blev därmed landets nye president. [12]

Eftersom parlamentet, även efter att Mohamed Nasheed tillträtt som president, dominerats av Gayooms parti kom Nashids styre att präglas av ständiga regeringskriser och politiska motsättningar. Nashid beordrade i januari 2012 gripandet av den korruptionsanklagade domaren Abdulla Mohamed. Detta ledde till sammandrabbningar i huvudstaden Malé mellan gatudemonstranter för och emot presidenten samt mellan polis och militär.[14]

Den 7 februari 2012 tvingades Nashid avgå under vapenhot vilket ledde till nya demonstrationer. Arga anhängare till den avgående presidenten intog polisstationer och andra myndighetsbyggnader. Armén svarade med tårgas och batonger och intog landets näst största stad Addu, dit oroligheterna spridit sig.[15]

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Maldivernas försvarsmakt, "Maldives National Defence Force" (MNDF), är en yrkesarmé som består av fem tjänstegrenar: kustbevakningen, infanteriet, brandförsvaret, logistikorganisationen och försvarets utbildningsinstitut. MNDF har ungefär 3 500 soldater.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Maldiverna.

Den senaste folkräkningen hölls den 20 november 2014 och avsåg den faktiska (de facto) bosatta befolkningen i Maldiverna (både maldivier och utlänningar), som uppgick till 402 071 invånare (varav 227 741 män och 177 322 kvinnor).[3] Tidigare folkräkningar hade hållits även 2006, 2000, 1995, 1990, 1985, 1977, 1974, 1967, 1965, 1959, 1958, 1957 och 1956.[16] Invånartalet i Maldiverna uppskattades i juli 2017 av The World Factbook till 392 709 invånare,[2] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 370 000,[4] av Internationella valutafonden till 360 000 (för år 2017)[5] samt av Världsbanken (juli 2016) till 417 492 invånare.[17]

Maldiviernas etnicitet är en blandning av de folk som först bosatte sig på öarna. De första bosättarna kom förmodligen från södra Indien. Indoarier kom efter dem från Sri Lanka under 300- och 400-talen, och på 1100-talet kom sjömän från Malajarkipelagen, östra Afrika och arabländerna. Detta har skapat öarnas nuvarande heterogena etnicitet.

Det officiella språket på Maldiverna är dhivehi, ett indoeuropeiskt språk som är besläktat med singalesiska. Engelska används inom handeln och används också mer och mer inom skolorna.

I Maldiverna finns ett socialt system som kan jämföras med det indiska kastsystemet. Det baseras bland annat på yrke, rikedom, hängivenhet till islam och familjeband.[källa behövs] Medlemmar av den sociala eliten är koncentrerade till huvudstaden Malé.[källa behövs] Turistområdena i landet finns på öar främst där ursprungsbefolkningen inte bor.[18]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

[19] [20]

  • Åldersfördelning:
    • 0-14 år: 22,3 %
    • 15-64 år: 73,8 %
    • 65- år: 3,9 %
  • Folktäthet: 1 023 invånare per km²
  • Födelsetal: 19,5 ‰
  • Dödlighet: 3,6 ‰
  • Barnadödlighet: 15,8 ‰
  • Antal barn per kvinna: 4,9
  • Könsfördelning:
    • Män 50,7 %
    • Kvinnor 49,3 %
  • Andel av befolkningen som bor i städer: 38 %
  • Förväntad medellivslängd:
    • Män: 76,78 år
    • Kvinnor: 80,28 år
  • Folkgrupper:
    • Maldivier 98,5 %
    • Singaleser 0,7 %
    • Övriga 0,8 %

Religion[redigera | redigera wikitext]

Maldivernas statsreligion är sunnimuslimsk. Andra religioner är inte tillåtna med utlänningar är undantagna från detta förbud. Detta innebär att det råder importförbud för all kristen litteratur. I november 2012 låg landet på sjätte plats över de länder som förtrycker kristna.[21]

Alkohol får inte förekomma i landet. På turisthotellen är man dock inte bunden av alkoholförbudet och alkoholhaltiga drycker kan därför serveras till turister.

Ramadan iakttas, men det märks knappast för turister[källa behövs].

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Öarna har bland annat tack vare sina vita sandstränder och blå laguner sedan början av 1970-talet utvecklats till ett attraktivt turistmål. Omkring 60 % av valutaintäkterna och 90 % av skatteintäkterna kommer från turismen. Öarnas näst största inkomstkälla är fiske (tonfisk, koraller, musslor) följt av jordbruk. Jordbruk har, trots bristen på odlingsbar mark, en viktig roll i öarnas ekonomi. Viktiga grödor är kokosnötter, bananer, majs, mango, sötpotatis och kryddor.

Maldiverna har en stor import av baslivsmedel där de största importländerna är Singapore, Förenade Arabemiraten och Italien. Eftersom de flesta varor måste importeras, blir prisnivån hög. De viktigaste exportländerna är Japan, Thailand, Sri Lanka och Storbritannien.

Den industriella produktionen står endast för ca 15 % av BNP och består främst av kläder, varvsverksamhet, byggindustri, förädling av kokosnötter samt konsthantverk.[8]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Turism är Maldivernas viktigaste näring. Öarna besöks årligen av mer än en halv miljon turister. Tsunamin 2004 orsakade dock ett stort fall i besöksstatistiken den närmaste tiden därefter. Den dominerande gruppen turister är européer. Hotell finns på 90 av öarna.

På hotellen accepteras US dollar, såväl sedlar som resecheckar samt kreditkort.

På några av öarna har man öppnat upp för budgetturister. På ön Maafushi, som ligger 40 minuters båtresa från flygplatsen/huvudstaden, finns 2017 ett 50-tal butgetboenden, jämfört med en handfull några år tidigare. Beslutet att tillåta butgetboenden på ön togs 2009, bland annat för att få fart på ekonomin efter tsunamin som drabbade ön och hela Maldiverna 2004.

Maldiverna är visumfritt för nästan alla länder. Flygplatsen är modern.

Fauna och flora[redigera | redigera wikitext]

Djur på land; Vinkarkrabba, rödkrabba, blåkrabba. geckoödla, tärna, huskråka, fregattfågel, gråhäger

Marina arter: Mängder olika korallarter, orientalisk sötläpp, trumpetfisk, kejsarfisk, nikobarkejsare, vimpelfisk

Växter: Bambu, banyanträd, bougainvillea, brödträd, hibiskus, kokospalmer, västindisk jasmin

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Edition Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2009
  • Broschyr 2002 från resebyrån Always

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 72. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 8 december 2017 
  2. ^ [a b] ”Maldives” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 14 november 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mv.html. Läst 8 december 2017. 
  3. ^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 6. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 8 december 2017. 
  4. ^ [a b] ”Country profile Maldives” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Maldives. Läst 7 december 2017. 
  5. ^ [a b c d e] ”Maldives 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/02/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=68&pr1.y=5&c=556&s=NGDPD%2CPPPGDP%2CNGDPDPC%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=. Läst 8 december 2017. 
  6. ^ ”Table 1: Human Development Index and its components” (på engelska). FN:s utvecklingsprogram. 2016. http://hdr.undp.org/en/composite/HDI. Läst 8 december 2017. 
  7. ^ Utrikespolitiska institutet[död länk]
  8. ^ [a b c] Geographica. 2003. ISBN 3-89731-917-9 
  9. ^ http://wattsupwiththat.com/2009/03/19/despite-popular-opinion-and-calls-to-action-the-maldives-is-not-being-overrun-by-sea-level-rise/
  10. ^ ”Glaciärisens omvandlingar”. Arkiverad från originalet den 8 november 2011. https://web.archive.org/web/20111108230116/http://www.polarisen.se/index.php/glaciarer/oevningar/glaciaerisens-omvandlingar. Läst 19 maj 2009. 
  11. ^ Danmarks Meteorologiske Institut
  12. ^ [a b] Dagens Nyheter 9 oktober 2008
  13. ^ Svenska Dagbladet 8 oktober 2008
  14. ^ Maldives leader quits after protests, VP sworn in Arkiverad 9 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. The Jakarta Post, 7 februari 2012
  15. ^ Oron sprider sig i Maldiverna Göteborgs-Posten, 9 februari 2012
  16. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a462%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 8 december 2017. 
  17. ^ ”Population, total, data; Maldives” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=MV. Läst 8 december 2017. 
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 september 2011. https://web.archive.org/web/20110920053126/http://guide.kilroy.se/resor-Maldiverna.htm. Läst 28 februari 2011. 
  19. ^ ”CIA - The World Factbook”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mv.html. Läst 12 december 2009. 
  20. ^ Edition Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2009
  21. ^ ”Hasse Boström: De flesta lever under förtryck”. Ledarkrönika. Dagen. Arkiverad från originalet den 15 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140515065827/http://www.dagen.se/kronikor/ledarkronika/de-flesta-lever-under-fortryck/. Läst 9 januari 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]