Kentsk tärna
| Kentsk tärna Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Sårbar[2] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Måsfåglar Laridae |
| Släkte | Thalasseus |
| Art | Kentsk tärna T. sandvicensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Thalasseus sandvicensis | |
| Auktor | (Latham, 1787) |
| Utbredning | |
|
|
| Synonymer | |
|
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Kentsk tärna (Thalasseus sandvicensis) är en fågelart som tillhör familjen måsfåglar.[3]
Innehåll
Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]
Kentsk tärna förekommer i Europa och Asien utmed kusterna av Nordsjön, Östersjön, Atlanten, Medelhavet, Svarta havet och Kaspiska havet. I Mellaneuropa stannar de från mars till september. På vintern flyttar den till södra Europa och Afrika ner till Sydafrika.[3]
Tidigare behandlades den nord- och sydamerikanska Cabots tärna (T. acuflavidus) som en underart till kentsk tärna, men DNA-studier visar att den är närmare besläktad med aztektärna än med kentsk tärna. Sveriges ornitologiska förenings taxonomikommitté och IOC urskiljer den därför numera som egen art, medan andra taxonomiska auktoriteter som Clements et al 2016[3] behåller den fortfarande som en del av sandvicensis. Det gör även internationella naturvårdsunionen IUCN, vilket medför att hotkategoriseringen som livskraftig gäller både Cabots tärna och kentsk tärna sammantaget.[1]
Tidigare förde man en mängd tärnor till släktet Sterna. Fylogenetiska studier av Bridge et al. 2005 påvisade att den sammanslagningen inte gav monofyletiska släkten och man bestämde därför att dela upp familjen i fler släkten för att bättre spegla tärnornas utveckling och släktskap.[4] På grund av detta förs kentsk tärna numera oftast till släktet Thalasseus tillsammans med bland andra kungstärna och iltärna.[3] Vissa auktoriteter som IUCN för dock fortfarande dessa arter till släktet Sterna.[1]
Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Den första häckningen i Sverige observerades 1911, och beståndet ökade sedan fram till 1970-talet, då det började minska. I 2005 års rödlista upptogs den som sårbar, i 2010 års rödlista som starkt hotad och i 2015 års lista återigen som sårbar.[2]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
En adult kentsk tärna mäter 37-43 centimeter på längden och har ett vingspann på cirka 100 till 110 cm. Ovansidan av vingarna är ljusgrå och undersidan och halsen är vita. Den korta stjärten är kluven. I häckningsdräkt har den helsvart hjässa och med en svart rufsig tofs i nacken. I vinterdräkt är den vit i pannan och den svarta tofsen är mer sliten. Hanar och honor har samma färgning.
Skillnader i morfologi och dräkt mellan underarterna[redigera | redigera wikitext]
En adult individ av nominatformen har lång svart näbb med ljusgul spets. Den nordamerikanska underarten acuflavida har samma färg, men en kortare näbb och kraftigare näbbas. Den sydamerikanska eurygnatha har helgul näbb. Juvenil acuflavida har gulaktig näbb och ganska helvit rygg och vingtäckare till skillnad från sandvicensis som har helmörk näbb och mer vattrad rygg och vingtäckare.
-
En flock rastar vid Världens ände i Ystad 17 maj 2017.
-
Häckningsdräkt i juli i Suffolk.
-
Vinterdräkt i november i Spanien
-Ystad-2017.jpg)
Läte[redigera | redigera wikitext]
Dess karakteristiska läte är knarrande och låter ungefär "kärrik" och vissa brukar beskriva det som ljud av amalgam som trycks in i en tand.
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Kentska tärnan är en träffsäker störtdykare. Den tar huvudsakligen små fiskar vid kusten eller på öppet hav. Den livnär sig även av blötdjur, maskar och insekter.
Kentska tärnan bor vid kuster och små öar med grunt vatten och god tillgång på föda. Kentska tärnan blir könsmogen efter tre till fyra år. Den häckar i täta stora kolonier - nominatformen under perioden maj till juli. Den föredrar ganska ostörda små öar som häckningsplats. En häckningskoloni kan bestå av 1 000 till 9 000 par och upp till tio häckande par kan dela på en kvadratmeter. Den stora massan av fåglar kan skydda sig utmärkt mot fiender med skrik, flygning och avföring.
Boet är en högst 20 centimeter stor grop i sanddyner eller sandbanker. Båda föräldrar ruvar äggen, som är ett till tre stycken, i ungefär 24 dagar. Efter två dagar spatserar ungarna ut ur boet och utforskar omgivningen tillsammans med de andra ungfåglarna. Inom fyra till fem veckor blir ungfåglarna flygfärdiga och fortsätter då att försörjas av föräldrarna. Stormfloder och människor är de vanligaste hoten.
Kuriosa[redigera | redigera wikitext]
Arten spelar en viktig roll i Bo Baldersons deckare Statsrådets verk, där ett mordoffer, som är ornitolog, lockas i en fälla genom en falsk kentsk tärna.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Delar är översatt från tyskspråkiga Wikipedia artikel Brandseeschwalbe, läst 7 september 2005
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Thalasseus sandvicensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-05-17.
- ^ [a b] Artdatabankens rödlista 2015 Arkiverad 23 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Bridge, Eli S. (15 juni 2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:. PMID 15804415. http://www.cmnh.org/site/Files/Ornithology/MPETerns.pdf.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Dansk ornitologisk forening
Wikimedia Commons har media som rör kentsk tärna.
Wikimedia Commons har media som rör 
