Impingementsyndrom

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Impingementsyndrom, även kallat inklämningssyndrom, är en skada kring axelns rotatorkuff. Den exakta orsaken till besvären är något oklar, men nuvarande förklaring bygger på att strukturer kläms mellan skulderhöjden (akromion) och överarmbenets huvud (caput humeri), vilket är irriterade och kan ge smärta. Detta leder till att rörelser i glenohumeralleden (axelns stora led) ger upphov till smärta.[1]

Impingementsyndrom kan bland annat uppstå till följd av att skuldra och handled utför repetitiva rörelser under längre tid, eller att man arbetar med händerna över axelhöjd.[1] Det är också en vanlig skada vid styrketräning.

Behandling vid impingementsyndrom går ut på att lindra smärta samt öka rörlighet och styrka för att på så sätt återfå funktion. Behandling sker huvudsakligen hos fysioterapeut. Träning och fysioterapi har visat sig vara effektivt som behandling vid impingementsyndrom, men det är fortfarande osäkert vilket typ av träning som är bäst.[2] En systematisk översikt och meta-analys såg till exempel ingen skillnad mellan excentrisk träning och övrig träning när det kom till att minska smärta eller öka funktion.[3] Vid behov kan läkare konsulteras för hjälp med smärtlindring. Röntgenundersökning behövs sällan då det inte tillför något till behandlingen.[4]

Impingement kan också förekomma i höftleden och kallas då femuroacetabulär impingement (FAI).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Andernord, D., Karlsson, J., Samuelsson, K.. ABC om Axelsmärta. http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/19223/LKT1306286_289.pdf.  Arkiverad 29 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Hanratty, Catherine E.; McVeigh, Joseph G.; Kerr, Daniel P.; Basford, Jeffrey R.; Finch, Michael B.; Pendleton, Adrian (2012). ”The Effectiveness of Physiotherapy Exercises in Subacromial Impingement Syndrome: A Systematic Review and Meta-Analysis” (på engelska). Seminars in Arthritis and Rheumatism 42 (3): sid. 297–316. doi:10.1016/j.semarthrit.2012.03.015. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S004901721200090X. Läst 22 oktober 2019. 
  3. ^ Larsson, Robin; Bernhardsson, Susanne; Nordeman, Lena (2019). ”Effects of eccentric exercise in patients with subacromial impingement syndrome: a systematic review and meta-analysis” (på engelska). BMC Musculoskeletal Disorders 20 (1): sid. 446. doi:10.1186/s12891-019-2796-5. ISSN 1471-2474. PMID 31610787. PMC: PMC6792214. https://bmcmusculoskeletdisord.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12891-019-2796-5. Läst 22 oktober 2019. 
  4. ^ Lewis, Jeremy (2016-6). ”Rotator cuff related shoulder pain: Assessment, management and uncertainties”. Manual Therapy 23: sid. 57–68. doi:10.1016/j.math.2016.03.009. ISSN 1532-2769. PMID 27083390. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27083390. Läst 14 juli 2018.