Maskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
C. elegans (stam: rundmaskar).

Maskar är ett gammalt samlingsnamn för diverse krälande evertebrater och även ett fåtal vertebrater. I vardagsspråket menar man ofta nog daggmask, till exempel i uttrycket sätta mask på kroken, men "maskar" utgör en lång rad stammar av ryggradslösa djur där det enda som förenar dem är deras "maskliknande" utseende trots att de inte är nära släkt. Dessutom kan "maskar" i vardagsspråket också syfta på vissa insekters larver; "mask" i svamp är till exempel larver av sorgmyggor (Sciaridae) eller svampmyggor (Mycetophilidae). "Kålmask" är kålfjärilens larv. "Likmask" är vanligtvis fluglarver.

Stammar med maskliknade djur[redigera | redigera wikitext]

Tagelmask (stam: tagelmaskar).

Plattmaskar (Plathyhelminthes)

Ringmaskar (Annelida)

Rundmaskar (Nematoda) t.ex. Springmask och spolmask

Tagelmaskar (Nematomorpha)

Slemmaskar (Nemertea)

Klomaskar (Onychophora)

Pilmaskar (Chaetognatha)

Hästskomaskar (Phoronida)

Svalgsträngsdjur

Historik och entymologi[redigera | redigera wikitext]

Maskar (Vermes) var i Linnés ursprungliga systematik den sjätte klassen inom djurriket, till vilken han förde alla ryggradslösa djur utom leddjur (Insecta). Han delade in klassen i fem ordningar: Intestina (bl.a. daggmask, iglar, skeppsmask och pirål), Testacea (flertalet musslor och snäckor), Mollusca (övriga blötdjur, tagghudingar och maneter), Lithophyta (hårda koraller) och Zoophyta (flertalet mjuka filtrerande djur).[1]

Vurm, alltså överdrivet intresse för något, kommer av det tyska ordet för mask, Wurm. Maskar ansågs orsaka allehanda störningar i hjärnan och också andra kroppsdelar och organ. Man trodde att maskar angrep hjärnan och orsakade sinnessjukdom.[2]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vermes in the 10th edition of Systema Naturae på engelska Wikipedia
  2. ^ Vurm i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]