Inga Hellman-Lindahl

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Inga Hellman)
Inga Hellman-Lindahl
Född11 juni 1920[1][2]
Solna ​eller ​Solna församling[2]
Död18 februari 2015[2] (94 år)
Stiby församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[2]
Utbildad vidKonstfack
Kungliga Konsthögskolan
Lena Börjesons skulpturskola
SysselsättningSkulptör[3]
MakeKarl-Gunnar Lindahl
Carl-Emil Berglin
BarnCarl G. Möllerberg (f. 1925)
Redigera Wikidata
Hellman-Lindahls Snack i Skärholmen.

Inga Margareta Hellman-Lindahl, även kallad Margareta Berglin och Inga Hellman, född 11 juni 1920 i Solna, död 18 februari 2015 i Stiby församling, Simrishamns kommun,[4] var en svensk skulptör.

Hon var utbildad på Tekniska skolan 1938–1939, Konstakademien 1942–1947 för Eric Grate och Lena Börjesons skulpturskola samt studerade keramik för Wilhelm KågeGustavsbergs Fabriker 1943. Hon deltog 1949 med det prisbelönade förslaget Livet segrar i en tävlan om ett nytt monument för Minneslunden vid Skogskapellet i Falun. Hennes konst består av figurplastik och porträtthuvuden. Hon hade offentliga uppdrag i Eskilstuna, Flen, Navestad, Norrköping och Stockholm. Hon var representerad på Moderna museet[5], Nationalmuseum[6]. Hellman-Lindahl var känd för mänskliga och medryckande studier av modern ungdom.

Inga Hellman-Lindahl var bosatt i GärsnäsÖsterlen. Hon var från 1944 gift med skulptören Carl-Emil Berglin. Hon har även varit gift med nu avlidne Karl-Gunnar Lindahl.

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ KulturNav, Inga Hellman.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Hellman-Lindahl, Inga Margareta, läst: 9 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online , läst: 31 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1860–2016
  5. ^ Moderna museet
  6. ^ Nationalmuseum
  7. ^ http://www.skulptur.stockholm.se/default.asp?id=10078&lang=SE&bhcp=1
  8. ^ Sjöholm Skrubbe, Jessica (2007). Skulptur i folkhemmet. Makadam förlag. sid. 272-273 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]