Ingrid Björkman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingrid Björkman
Född6 augusti 1927 (94 år)
MedborgarskapSverige[1]
Utbildad vidGöteborgs universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningLitteraturvetare
Redigera Wikidata

Ingrid Maria Björkman, född 6 augusti 1927 i Uppsala,[2] är en svensk litteraturvetare och filosofie doktor i litteraturvetenskap. Hon är uppvuxen i Skara,[3]

Utbildning och yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Efter studier i litteraturvetenskap, engelska, psykologi, nordiska språk och konsthistoria i Uppsala[3] arbetade hon som lärare och bildade samtidigt familj. Efter att makarna gått skilda vägar kom Björkman att tillsammans med sín nye make att bosätta sig i Kenya där hennes man fått i uppdrag av SIDA att starta en lärarhögskola för naturvetenskapliga ämnen. Björkman studerade själv afrikansk litteratur. Efter hemkomsten från Nairobi bosatte paret sig i Örebro. I samband med en längre tids sjukdom inledde hon doktorandstudier i litteraturvetenskap och 1979 disputerade hon med en avhandling om Nini Roll Ankers Stampetrilogi. Efter en skilsmässa flyttade Björkman till Göteborg där hon tillträdde en docentur med inriktning på litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.[3] Hon har också arbetat som metodiklektor i svenska och gymnasieadjunkt i svenska och engelska.

Forskning och samhällsengagemang[redigera | redigera wikitext]

Björkman har, inom ramen för sin verksamhet vid Göteborgs universitet, genomfört forskningsprojekt i Afrika på uppdrag av SAREC (Styrelsen för u-landsforskning). Projekten har kretsat kring den inhemska kulturens roll i den sociala och politiska utvecklingen.[3]

Björkman ingick under ett tiotal år i en tvärvetenskaplig forskargrupp inom migrations- och invandringsområdet. Tillsammans med bland andra Jan Elfverson och Åke Wedin är hon medförfattare till tre böcker som behandlar u-landsmigration och invandring till Sverige. Björkman har i sammanhanget även varit aktiv som debattör och föreläsare. Hon har bl.a. ingått i det invandringskritiska Samfundet för nationell och internationell utveckling,[4] föreläst vid Sverigedemokraternas kommunkonferens i december 2006 och agerat för att Skattebetalarnas förening skall uppmärksamma den offentliga sektorns kostnader för svensk invandringspolitik.[5][6][7]

Björkman är engagerad[3] i och ordförande (2012-2013) för Norrvikens trädgårdssällskap,[8] en organisation som grundats för att arbeta för en utveckling av anläggningarna.[9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Nini Roll Ankers Stampetrilogi: tillkomst, bakgrund, budskap, Uppsala, 1979[10]
  • Tillsammans med Wiveca Sotto i antologin Studies in Commonwealth literature : papers presented at the [sixth Annual] Commonwealth Literature and Language Conference at Bayreuth University, June 16-19, 1983/Eckhard Breitinger, Reinhard Sander (eds.), Tübingen, 1985
  • Redaktör för Svensk forskning om genus i tredje världen : rapport från konferens i Göteborg 8-9 februari 1989, Göteborg, 1989
  • De olärdas kunskap : kulturkamp, teater och kreativitet i Kenya, Stockholm/Stehag, 1989
  • Mother, sing for me : people's theatre in Kenya, London, 1989
  • Tillsammans med Jan Elfverson och Åke Wedin: Invandring : sammanbrott eller utveckling? : bistånds- och flyktingpolitik i global samverkan, Uppsala, 1994
  • Vi är så många mukabis : kvinnor, litteratur och utveckling, Eslöv, 1996
  • Tillsammans med Jan Elfverson och Åke Wedin: Flyktingpolitikens andra steg : återvandring som utvecklingsstöd, Stockholm, 1996
  • Tillsammans med Jan Elfverson, Åke Wedin och Jonathan Friedman: Exit Folkhemssverige : en samhällsmodells sönderfall, Torsby/Cruz del Sur, 2005

Källor[redigera | redigera wikitext]