Ingrid Björkman
Ingrid Björkman | |
Född | 6 augusti 1927 (97 år) |
---|---|
Medborgare i | Sverige[1] |
Utbildad vid | Göteborgs universitet |
Sysselsättning | Litteraturvetare |
Redigera Wikidata |
Ingrid Maria Björkman, född 6 augusti 1927 i Uppsala,[2] är en svensk litteraturvetare och filosofie doktor i litteraturvetenskap. Hon är uppvuxen i Skara,[3]
Utbildning och yrkesliv
[redigera | redigera wikitext]Efter studier i litteraturvetenskap, engelska, psykologi, nordiska språk och konsthistoria i Uppsala[3] arbetade hon som lärare och bildade samtidigt familj. Efter att makarna gått skilda vägar kom Björkman att tillsammans med sín nye make att bosätta sig i Kenya där hennes man fått i uppdrag av SIDA att starta en lärarhögskola för naturvetenskapliga ämnen. Björkman studerade själv afrikansk litteratur. Efter hemkomsten från Nairobi bosatte paret sig i Örebro. I samband med en längre tids sjukdom inledde hon doktorandstudier i litteraturvetenskap och 1979 disputerade hon med en avhandling om Nini Roll Ankers Stampetrilogi. Efter en skilsmässa flyttade Björkman till Göteborg där hon tillträdde en docentur med inriktning på litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.[3] Hon har också arbetat som metodiklektor i svenska och gymnasieadjunkt i svenska och engelska.
Forskning och samhällsengagemang
[redigera | redigera wikitext]Björkman har, inom ramen för sin verksamhet vid Göteborgs universitet, genomfört forskningsprojekt i Afrika på uppdrag av SAREC (Styrelsen för u-landsforskning). Projekten har kretsat kring den inhemska kulturens roll i den sociala och politiska utvecklingen.[3]
Björkman ingick under ett tiotal år i en tvärvetenskaplig forskargrupp inom migrations- och invandringsområdet. Tillsammans med bland andra Jan Elfverson och Åke Wedin är hon medförfattare till tre böcker som behandlar u-landsmigration och invandring till Sverige. Björkman har i sammanhanget även varit aktiv som debattör och föreläsare. Hon har bl.a. ingått i det invandringskritiska Samfundet för nationell och internationell utveckling,[4] föreläst vid Sverigedemokraternas kommunkonferens i december 2006 och agerat för att Skattebetalarnas förening skall uppmärksamma den offentliga sektorns kostnader för svensk invandringspolitik.[5][6][7]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Nini Roll Ankers Stampetrilogi: tillkomst, bakgrund, budskap, Uppsala, 1979[8]
- Tillsammans med Wiveca Sotto i antologin Studies in Commonwealth literature : papers presented at the [sixth Annual] Commonwealth Literature and Language Conference at Bayreuth University, June 16-19, 1983/Eckhard Breitinger, Reinhard Sander (eds.), Tübingen, 1985
- Redaktör för Svensk forskning om genus i tredje världen : rapport från konferens i Göteborg 8-9 februari 1989, Göteborg, 1989
- De olärdas kunskap : kulturkamp, teater och kreativitet i Kenya, Stockholm/Stehag, 1989
- Mother, sing for me : people's theatre in Kenya, London, 1989
- Tillsammans med Jan Elfverson och Åke Wedin: Invandring : sammanbrott eller utveckling? : bistånds- och flyktingpolitik i global samverkan, Uppsala, 1994
- Vi är så många mukabis : kvinnor, litteratur och utveckling, Eslöv, 1996
- Tillsammans med Jan Elfverson och Åke Wedin: Flyktingpolitikens andra steg : återvandring som utvecklingsstöd, Stockholm, 1996
- Tillsammans med Jan Elfverson, Åke Wedin och Jonathan Friedman: Exit Folkhemssverige : en samhällsmodells sönderfall, Torsby/Cruz del Sur, 2005
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 1990: Björkman, Ingrid Maria
- ^ [a b c d] SWEA-bladet Örestad Nr 1 2008: Afrikaveteran i Båstad som älskar kvinnolitteratur[död länk], läst 19 maj 2013
- ^ Expo nr 2 1996: Samfundet för nationell och internationell utveckling, läst 19 maj 2013
- ^ Expo 3 mars 2005: SD vill kuppa Skattebetalarnas förening, läst 19 maj 2013
- ^ Expo 24 mars 2005: Nominerade till Skattebetalarna, läst 19 mars 2013
- ^ Expo 27 april 2005: Kuppen mot skattebetalarna misslyckades Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 maj 2013
- ^ Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet[död länk], läst 19 maj 2013