Visa källa för Internationella rymdstationen

{{omdirigering|ISS}}
{{Rymdstation
|namn              = Internationella rymdstationen
|bild              = [[Bild:ISS Logo.svg|320px]]<br>[[Bild:Isspost128.JPG|320px]]
|bildtext          = <small>Internationella rymdstationen i [[september]] [[2009]] fotograferad av [[STS-128]]</small>
|status            = Aktiv
|NSSDC_ID          = 1998-067A <ref name="NSSDC-ID"></ref>
|land              = 
|anrop             = Alpha, Station
|kostnad           = 
|raket             = [[Protonraket|Proton]], [[Sojuz (raket)|Sojuz]],<br>[[Space Shuttle]], [[Falcon 9]] 
|uppskjutningsramp = {{nowrap|[[Kosmodromen i Bajkonur|Bajkonur]] 1/5 & 81/23}}<br>{{nowrap|[[John F. Kennedy Space Center|Kennedy Space Center]] LC-39}}<br>{{nowrap|[[Cape Canaveral Air Force Station|Cape Canaveral]] SLC-40}}
|uppskjutning      = [[20 november]] [[1998]]
|återinträde       = 
|bemannad          = {{För år månad dag |år=2000 |månad=11 |dag=2}}<br><small>({{LOCALDAY}}&nbsp;{{LOCALMONTHNAME}}&nbsp;{{LOCALYEAR}})</small><ref name="NASA"/>
|i omloppsbana     = {{För år månad dag |år=1998 |månad=11 |dag=20}}<br><small>({{LOCALDAY}}&nbsp;{{LOCALMONTHNAME}}&nbsp;{{LOCALYEAR}})</small>
|besättning        = 7 (9)
|besökare          = 
|massa             = ~450 000 kg <small>(december 2022)</small><ref name="ESA"/>
|längd             = 67 m <small>(28 juli 2009)</small><ref name="NASA"/>
|diameter          = 
|bredd             = 109 m <small>(28 juli 2009)</small><ref name="NASA"/>
|höjd              = 45 m <small>(december 2022)</small><ref name="ESA"/>
|trycksatt volym   = 1 200 m³ <small>(december 2022)</small><ref name="ESA"/>
|beboelig volym    = 388 m³
|lufttryck         = 101,3 [[kPa]]
|effekt            = 
|dockningsportar   = 
|hemsida           = 
|bild2             = [[Bild:ISS configuration 2022-12 en.svg|320px]]
|bildtext2         = <small>Internationella rymdstationen i december 2022.</small>
|excentricitet     = 
|inklination       = 51,63°<ref name="heavens-above"></ref>
|omloppstid        = c:a 91 min
|hastighet         = 27 600 km/h
|apoapsis          = 419&nbsp;km <small>(13 oktober 2013)</small><ref name="heavens-above"></ref>
|periapsis         = 416&nbsp;km <small>(13 oktober 2013)</small><ref name="heavens-above"></ref>
|varv              = >141&nbsp;117&nbsp;st <small>(augusti 2023)</small>
|sträcka           = >2*10<sup>9</sup> km
}}
'''Internationella rymdstationen''', eller '''ISS''' (av {{lang-en|International Space Station}}, {{lang-ru|Междунаро́дная косми́ческая ста́нция}}, {{lang|ru|МКС}}; ''Mezjdunarodnaja kosmitjeskaja stantsija'', ''MKS'') är en [[rymdstation]] ägd av [[USA]], [[Ryssland]], [[Kanada]], [[Japan]] och [[Europeiska rymdorganisationen]]. För USA och Ryssland är den en efterföljare till två tidigare rymdstationer: [[USA|USA:s]] [[Skylab]] och det tidigare [[Sovjetunionen]]s, sedermera [[Ryssland]]s, [[Mir]]. ISS är ett internationellt projekt, och kan ses som en symbol för att det [[kalla kriget]], där [[rymdkapplöpningen]] spelade en stor roll, är över. 

Den första modulen sattes i omloppsbana av en rysk [[Protonraket]] i november [[1998]]. Sedan den [[2 november]] [[2000]] har stationen varit bemannad med minst två personer, och sedan [[29 maj]] [[2009]] är ISS normalt bemannad med sex personer. De första besättningsmännen kallade stationen ''Alpha'', men detta namn användes bara under deras uppdrag.

== Syfte ==
Enligt en promemoria från 1998 skulle rymdstationen vara ett laboratorium, ett observatorium och en fabrik. Den skulle även användas som språngbräda för vidare utforskning av solsystemet.<ref name="Promemoria"/>

== Experiment ==
Man studerar både den fysiska och psykiska inverkan av tyngdlöshet på människan. Man studerar även hur material, teknologi, kemi och mikrobiologi påverkas av tyngdlöshet och hur de reagerar då de utsätts för rymdens vakuum och strålning. En av dessa experimentserier kallas [[EXPOSE]] och har pågått sedan 2008.

== Kostnad ==
Stationen har fått mycket kritik på grund av sin höga kostnad, uppskattningsvis 100&nbsp;miljarder dollar, innan den är klar. Tidigare rymdprogram beräknas ha återfört närmare sju gånger sin insats i form av tekniska tillämpningar som kunnat återanvändas i andra sammanhang.

== ISS omloppsbana ==
ISS [[omloppsbana]] skiljer sig 51,6 [[Vinkelgrad|grader]] från [[ekvatorn]]s plan. Omloppstiden är ungefär 92 minuter, och den [[25 januari]] [[2015]] hade den genomfört över 96&nbsp;000 varv sedan uppskjutningen.

=== Altitud ===
Höjden varierar från 340 till 400&nbsp;km. Detta innebär att ISS ganska ofta behöver en "knuff" för att inte åka in i jordatmosfären. En högre bana hade medfört att man inte behövt att "knuffa upp" stationen då och då. Men praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Den nuvarande höjden är lätt att nå med alla raketer som är inblandade i bygget av stationen. Den faktiska höjden varierar över tiden med flera kilometer på grund av [[atmosfärisk friktion]] och korrigeringar görs med hjälp av antingen ISS egna [[raket]]er eller någon dockad [[rymdfarkost]]. De flesta typer av farkoster som dockar med ISS har fram till 2022 visat att de kan användas för att korrigera ISS höjd.

=== Attityd ===
ISS hålls i en konstant [[attityd (flygplan)|attityd]] relativt jordytan med hjälp av i huvudsak två system. Det första systemet är fyra [[gyroskop]] som i normalfallet klarar att korrigera ISS attityd. Det andra systemet är raketmotorer på de ryska delarna av stationen. Skulle det uppstå en större avvikelse från korrekt attityd än vad gyroskopen kan korrigera så träder automatiskt raketmotorsystemet in och korrigerar attityden tills den återgår till det område som gyroskopen kan hantera. Raketmotorerna har endast behövt användas en gång och det skedde [[2005]] efter ett misstag från markkontrollen. Raketmotorerna kontrollerade ISS attityd under ett varv runt jorden innan gyroskopen åter fick kontrollen.

I normal attityd befinner sig [[Harmony (ISS)|Harmony]] främst i färdriktningen, [[Pirs Airlock (ISS)|Pirs]] i [[nadir]], S [[truss]] på [[styrbord]]s sida och P truss på [[babord]]s sida.

=== Tyngdlöshet ===
[[Fil:Weightless hair.jpg|200px|miniatyr|Hår i tyngdlöshet för astronauten [[Marsha Ivins]].]]
På grund av den relativt [[Låg omloppsbana|låga omloppsbanan]] är jordens [[gravitation]] på ISS endast drygt tio procent lägre än vid [[havsyta]]n. Då ISS egentligen befinner sig i [[fritt fall]] är detta enligt [[Allmän relativitetsteori#Ekvivalensprincipen|ekvivalensprincipen]] i [[Albert Einstein]]s [[allmänna relativitetsteori]] detsamma som tyngdlöshet. Eftersom hastigheten enligt nämnda princip måste vara konstant och ISS hastighet varierar talar man i stället om att på ISS råder '''[[mikrogravitation]]''', vilken kan vara endast miljondelar av gravitationen på jorden. De små variationerna i ISS hastighet beror på vibrationer från astronauter som rör sig eller annan utrustning, friktion från atmosfären, altitud-korrigeringar eller ojämnheter i ISS viktfördelning. 

ISS faller mot jordytan som vilket annat objekt som helst skulle göra från samma höjd men på grund av ISS höga [[horisontell]]a hastighet "missar" den hela tiden jorden, därav befinner sig ISS i ett konstant fritt fall.

== ISS markkontroller ==
Då ISS är en internationell rymdstation kontrolleras ISS från sju olika markkontroller. Varje deltagare i projektet har en eller flera markkontroller för sina egna delar av rymdstationen.

=== USA ===
* [[NASA]]:s [[Lyndon B. Johnson Space Center]] i [[Houston]], [[Texas]], svarar för aktiviteter på sina segment samt att organisera farkosterna [[SpaceX Dragon|dragon]] och [[Cygnus (rymdfarkost)|cygnus]].
* NASA:s [[Marshall Space Flight Center]] i [[Huntsville, Alabama|Huntsville]], [[Alabama]], koordinerar all logistik på sina segment.

=== Ryssland ===
* Rysslands kontrollcenter i [[Koroljov (stad)|Koroljov]] i [[Moskva oblast]] kontrollerar de ryska segmenten och alla aktiviteter med [[Sojuz (rymdfarkost)|Sojuz]] eller [[Progress]].

=== Europa ===
* [[Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt|Tysklands kontrollcenter]] i [[Oberpfaffenhofen]], [[Bayern]], kontrollerar aktiviteter ombord på [[Europeiska rymdorganisationen|ESA]]:s [[Columbus (ISS)|Columbus]].
* ESA:s kontrollcenter i [[Toulouse]], [[Frankrike]], kontrollerar [[Automated Transfer Vehicle]].

=== Kanada ===
* [[Canadian Space Agency|CSA/ASC]]:s kontroll i [[Québec]] (i [[Longueuil]]), kontrollerar aktiviteter med det [[Canadarm2|kanadensiska robotsystemet]].<ref name="CSA"></ref>

=== Japan ===
* [[JAXA]]:s kontrollcenter i [[Tsukuba]] ([[Ibaraki prefektur]]) kontrollerar aktiviteter ombord hos [[Kibō (ISS)|Kibo]] och uppskjutningar med [[H-II Transfer Vehicle]].

== ISS konstruktion och byggande ==
[[Fil:Zarya from STS-88.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Zarja (ISS)|Zarja]]]]
[[Fil:ISS Unity module.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Unity (ISS)|Unity]]]]
[[Fil:Space Shuttle docked to station - further cropped and rotated.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Pressurized Mating Adapter]]]]
[[Fil:Zvezda-orbit2.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Zvezda (ISS)|Zvezda]]]]
[[Fil:ISS Truss BG.svg|200px|miniatyr|höger|[[Truss|Integrated Truss Structure]]]]
[[Fil:ISS Destiny Lab.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Destiny (ISS)|Destiny]]]]
[[Fil:STS-114 Steve Robinson on Canadarm2.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Canadarm2]]]]
[[Fil:ISS Quest airlock.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Quest (ISS)|Quest]]]]
[[Fil:ISS-36 EVA-1 g Alexander Misurkin.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Pirs (ISS)|Pirs]]]]
[[Fil:Iss016e012617.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Harmony (ISS)|Harmony]]]]
[[Fil:ISS-36 EVA-2 European module Columbus.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Columbus (ISS)|Columbus]]]]
[[Fil:Kibo completed view1.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Kibō (ISS)|Kibō]]]]
[[Fil:Poisk.Jpeg|200px|miniatyr|höger|[[Pojsk (ISS)|Pojsk]]]]
[[Fil:Node 3 - Isolated view.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Tranquility (ISS)|Tranquility]]]]
[[Fil:Exterior of Cupola - Exp28.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Cupola (ISS)|Cupola]]]]
[[Fil:Rassvet Canadarm Crop.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Rassvet (ISS)|Rassvet]]]]
[[Fil:STS-133 ISS-26 Permanent Multipurpose Module.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Leonardo (ISS)|Leonardo]]]]
[[Fil:Bigelow Expandable Activity Module at Bigelow’s facility in Las Vegas.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Bigelow Expandable Activity Module]]]]
[[Fil:IDA planned locations on ISS.png|200px|miniatyr|höger|[[International Docking Adapter|IDA-2]] och IDA-3]]
[[Fil:ISS-52 Roll Out Solar Array (ROSA) (4).jpg|200px|miniatyr|höger|Test av ROSA, föregångare till [[iROSA]]]]
[[Fil:MLM - ISS module.jpg|200px|miniatyr|höger|[[Nauka (ISS)|Nauka]]]]
[[Fil:ISS Aug2005.jpg|200px|miniatyr|höger|Internationella rymdstationen över [[Kaspiska havet]] 2005]]
Den första modulen sattes i omloppsbana runt jorden i november 1998. Ytterligare två moduler skickades upp innan stationen bemannades permanent. Konstruktionen av ISS pågick fortfarande, men viss experimentverksamhet kunde påbörjas. 

2011 meddelade man att stationens konstruktionsfas var klar. Efter ytterligare tillskott på moduler 2022 och 2023 fick stationen en trycksatt volym av 1&nbsp;200 kubikmeter, en massa av ungefär 450 ton, 110 kilowatt krafttillförsel, en fackverksbom på 108,4 meter, moduler med en total längd på 74 meter och en besättning på sex personer. 

Under konstruktionen krävdes 50 uppskjutningar. Av dessa var 37 med rymdfärjor. Under samma tid fraktade 42 Progress-farkoster förnödenheter till stationen. 

Stationens utbyggnad stod stilla i ungefär två och ett halvt år, från [[februari]] [[2003]] till [[juli]] [[2005]] ([[STS-114]]), sedan den amerikanska rymdfärjan [[Columbia (rymdfärja)|Columbia]] ([[STS-107]]) förolyckats under återinträdet i jordens atmosfär. 

Flera moduler har och kommer även tillföras stationen efterhand.

=== ISS delar ===
{| class="wikitable sortable"
! colspan="8" | Aktiva delar
|-
! Del
! colspan="2" | Flygning
! Farkost
! Uppskjutning
! Längd<br>(m)
! Diameter<br>(m)
! Vikt<br>(kg)
|-
| '''[[Zarja (ISS)|Zarja]]''' (FGB)
| 1A/R 
| 
| [[Protonraket]]
| 20 november 1998
| style="text-align: right" | 12,6 &nbsp;
| style="text-align: right" |4,1 &nbsp;
| style="text-align: right" | 19&nbsp;323
|-
| '''[[Unity (ISS)|Unity]]''' (Node 1)
| rowspan="3" | 2A
| rowspan="3" | [[STS-88]]
| rowspan="3" | ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| rowspan="3" | 4 december 1998
| style="text-align: right" | 5,49 
| style="text-align: right" | 4,57
| style="text-align: right" | 11&nbsp;612
|-
| '''[[Pressurized Mating Adapter|PMA-1]]'''
| style="text-align: right" | 1,86
| style="text-align: right" | 1,9 &nbsp;
| style="text-align: right" | 1&nbsp;589
|-
| '''[[Pressurized Mating Adapter|PMA-2]]'''
| style="text-align: right" | 1,86
| style="text-align: right" | 1,9 &nbsp;
| style="text-align: right" | 1&nbsp;376
|-
| '''[[Zvezda (ISS)|Zvezda]]''' (Service Modul)
| 1R
|
| ''[[Protonraket]]''
| 12 juli 2000 
| style="text-align: right" | 13,1 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,15
| style="text-align: right" | 19&nbsp;050 
|-
| '''[[Truss (ISS)|Z1 Truss]]'''
| rowspan="2" | 3A
| rowspan="2" | [[STS-92]]
| rowspan="2" | ''[[Discovery (rymdfärja)|Discovery]]''
| rowspan="2" | 11 oktober 2000
| style="text-align: right" | 4,9 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 8&nbsp;755
|-
| '''[[Pressurized Mating Adapter|PMA-3]]'''
| style="text-align: right" | 1,86
| style="text-align: right" | 1,9 &nbsp;
| style="text-align: right" | 1&nbsp;183
|-
| '''[[Truss (ISS)|P6 Truss]]''' - Solar Arrays
| 4A
| [[STS-97]]
| ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| 30 november 2000
| style="text-align: right" | 73,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 10,7 &nbsp;
| style="text-align: right" | 15&nbsp;824
|-
| '''[[Destiny (ISS)|Destiny]]'''
| 5A
| [[STS-98]] 
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 7 februari 2001
| style="text-align: right" | 8,53 
| style="text-align: right" | 4,27
| style="text-align: right" | 14&nbsp;515
|-
| '''[[Mobile Servicing System|Canadarm2]]'''
| 6A
| [[STS-100]]
| ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| 19 april 2001
| style="text-align: right" | 17,6 &nbsp;
| style="text-align: right" | 0,35
| style="text-align: right" | 4&nbsp;899
|-
| '''[[Quest Airlock (ISS)|Quest Airlock]]'''
| 7A
| [[STS-104]] 
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 12 juli 2001
| style="text-align: right" | 5,5 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,0 &nbsp;
| style="text-align: right" | 6&nbsp;064
|-
| '''[[Pirs Airlock (ISS)|Pirs Airlock]]'''
| 4R
| [[Progress M-SO1]]
| ''[[Sojuz (raket)|Sojuz-raket]]''
| 14 augusti 2001
| style="text-align: right" | 4,1 &nbsp;
| style="text-align: right" | 2,6 &nbsp;
| style="text-align: right" | 3&nbsp;900
|-
| '''[[Truss (ISS)|S0 Truss]]'''
| 8A
| [[STS-110]]
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 8 april 2002
| style="text-align: right" | 13,4 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,6 &nbsp;
| style="text-align: right" | 13&nbsp;971
|- 
| '''[[Mobile Servicing System|Mobile Base System]]'''
| UF-2
| [[STS-111]]
| ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| 5 juni 2002
| style="text-align: right" | 5,7 &nbsp;
| style="text-align: right" |
| style="text-align: right" | 1&nbsp;450
|-
| '''[[Truss (ISS)|S1 Truss]]'''
| 9A
| [[STS-112]]
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 7 oktober 2002
| style="text-align: right" | 13,7 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,6 &nbsp;
| style="text-align: right" | 14&nbsp;124
|-
| '''[[Truss (ISS)|P1 Truss]]'''
| 11A
| [[STS-113]]
| ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| 24 november 2002
| style="text-align: right" | 13,7 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,6 &nbsp;
| style="text-align: right" | 14&nbsp;003
|-
| '''[[External Stowage Platform]]''' (ESP-2)
| LF1
| [[STS-114]]
| ''[[Discovery (rymdfärja)|Discovery]]''
| 26 juli 2005
| style="text-align: right" | 4,9 &nbsp;
| style="text-align: right" |
| style="text-align: right" | 2&nbsp;676
|-
| '''[[Truss (ISS)|P3/4 Truss]]''' - Solar Arrays
| 12A
| [[STS-115]]
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 9 september 2006
| style="text-align: right" | 73,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 10,7 &nbsp;
| style="text-align: right" | 15&nbsp;824
|-
| '''[[Truss (ISS)|P5 Truss]]'''
| 12A.1
| [[STS-116]]
| ''[[Discovery (rymdfärja)|Discovery]]''
| 9 december 2006
| style="text-align: right" | 3,37
| style="text-align: right" | 4,55
| style="text-align: right" | 1&nbsp;864
|-
| '''[[Truss (ISS)|S3/S4 Truss]]''' - Solar Array
| 13A
| [[STS-117]]
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 8 juni 2007
| style="text-align: right" | 73,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 10,7 &nbsp;
| style="text-align: right" | 15&nbsp;824
|-
| '''[[Truss (ISS)|S5 Truss]]'''
| 13A.1
| [[STS-118]]
| ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| 8 augusti 2007
| style="text-align: right" | 3,37
| style="text-align: right" | 4,55
| style="text-align: right" | 1&nbsp;818
|-
| '''[[Harmony (ISS)|Harmony]]''' (Node 2)
| 10A
| [[STS-120]]
| ''[[Discovery (rymdfärja)|Discovery]]''
| 23 oktober 2007
| style="text-align: right" | 7,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,4 &nbsp;
| style="text-align: right" | 14&nbsp;500
|-
| '''[[Columbus (ISS)|Columbus]]'''
| 1E
| [[STS-122]]
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 7 februari 2008
| style="text-align: right" | 6,9 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,5 &nbsp;
| style="text-align: right" | 12&nbsp;800
|-
| '''[[Kibō (ISS)|Kibō]]''' (ELM-PS)
| 1J/A
| [[STS-123]]
| ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| 11 mars 2008
| style="text-align: right" | 3,9 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,4 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4&nbsp;200
|-
| '''[[Kibō (ISS)|Kibō]]''' (JEM-PM & JEM-RMS)
| 1J
| [[STS-124]]
| ''[[Discovery (rymdfärja)|Discovery]]''
| 31 maj 2008
| style="text-align: right" | 11,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,4 &nbsp;
| style="text-align: right" | 15&nbsp;900
|-
| '''[[Kibō (ISS)|Kibō]]''' (JEM-EF)
| 2J/A
| [[STS-127]]
| ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| 15 juli 2009
| style="text-align: right" | 4,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,4 &nbsp;
| style="text-align: right" | 8&nbsp;386
|-
| '''[[Pojsk (ISS)|Pojsk]]'''
| 5R
| [[Progress M-MIM2]]
| ''[[Sojuz (raket)|Sojuz-raket]]''
| 10 november 2009
| style="text-align: right" | 4,049
| style="text-align: right" | 2,55
| style="text-align: right" | 3&nbsp;670
|-
| '''[[Tranquility (ISS)|Tranquility]]''' (Node 3)
| rowspan="2" | 20A
| rowspan="2" | [[STS-130]]
| rowspan="2" | ''[[Endeavour (rymdfärja)|Endeavour]]''
| rowspan="2" | 8 februari 2010
| style="text-align: right" | 6,706
| style="text-align: right" | 4,48
| style="text-align: right" | 19 000
|-
| '''[[Cupola (ISS)|Cupola]]'''
| style="text-align: right" | 1,5 &nbsp;
| style="text-align: right" | 2,95
| style="text-align: right" | 1 805
|-
| '''[[Rassvet (ISS)|Rassvet]]'''
| ULF4
| [[STS-132]]
| ''[[Atlantis (rymdfärja)|Atlantis]]''
| 14 maj 2010
| style="text-align: right" | 6,0 &nbsp;
| style="text-align: right" | 2,35
| style="text-align: right" | 5 075
|-
| '''[[Leonardo (ISS)|Leonardo]]'''
| ULF5
| [[STS-133]]
| ''[[Discovery (rymdfärja)|Discovery]]''
| 24 februari 2011
| style="text-align: right" | 6,6 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,57
| style="text-align: right" | 9 896
|-
| '''[[Bigelow Expandable Activity Module]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-8]]
| [[Falcon 9]]
| 8 april 2016
| style="text-align: right" | 4,0 &nbsp;
| style="text-align: right" | 3,2 &nbsp;
| style="text-align: right" | 1 360
|-
| '''[[International Docking Adapter|IDA-2]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-9]]
| [[Falcon 9]]
| 18 juli 2016
| style="text-align: right" | 1,1 &nbsp;
| style="text-align: right" | 1,6 &nbsp;
| style="text-align: right" |
|-
| '''[[International Docking Adapter|IDA-3]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-18]]
| [[Falcon 9]]
| 25 juli 2019
| style="text-align: right" | 1,1 &nbsp;
| style="text-align: right" | 1,6 &nbsp;
| style="text-align: right" |
|-
| '''[[Bartolomeo]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-20]]
| [[Falcon 9]]
| 6 mars 2020
| style="text-align: right" | 
| style="text-align: right" | 
| style="text-align: right" | 
|-
| '''[[Bishop Airlock]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-21]]
| [[Falcon 9]]
| 6 december 2020
| style="text-align: right" | 1,8 &nbsp;
| style="text-align: right" | 2,01
| style="text-align: right" | 1 059
|-
| '''[[ISS Roll Out Solar Array|iROSA]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-22]]
| [[Falcon 9]]
| 3 juni 2021
| style="text-align: right" | 
| style="text-align: right" | 
| style="text-align: right" | 325
|-
| '''[[Nauka (ISS)|Nauka]]'''
| 3R
| 
| [[Protonraket]]
| 21 juli 2021
| style="text-align: right" | 13,0 &nbsp;
| style="text-align: right" | 4,11
| style="text-align: right" | 20 300
|-
| '''[[Pritjal]]'''
| 
| [[Progress M-UM]]
| [[Sojuzraket]]
| 24 november 2021
| style="text-align: right" | 4,91
| style="text-align: right" | 3,3 &nbsp;
| style="text-align: right" | 3 890
|-
| '''[[ISS Roll Out Solar Array|iROSA]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-26]]
| [[Falcon 9]]
| 26 november 2022
| style="text-align: right" | 
| style="text-align: right" | 
| style="text-align: right" | 325
|}
Truss = fackverkskonstruktion<br>
Solar Array(s) = [[solcell]]grupp(er)

{| class="wikitable sortable"
! colspan="8" |Framtida
|-
! Del
! colspan="2" |Flygning
! Farkost
! Uppskjutning
! Längd<br>(m)
! Diameter<br>(m)
! Vikt<br>(kg)
|-
| rowspan="2" | '''[[ISS Roll Out Solar Array|iROSA]]'''
| 
| [[SpaceX CRS-28]]
| rowspan="2" | [[Falcon 9]]
| 2023
| rowspan="2" style="text-align: right" | 
| rowspan="2" style="text-align: right" | 
| rowspan="2" style="text-align: right" | 325
|}

{{Släktträd/start|style=font-size:85%;line-height:100%;line-width:100%;border:2px dotted #AAA; padding:5px;}}
{{Släktträd|PD| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
 PD  = Planerade<br>delar
|boxstyle_PD   = border: 2px solid #000000; background:#ffffff;}}
{{Släktträd|M| | | | | | | | | | | | | | |PORT1| | |
 M  = Modul<br>(trycksatt)
|PORT1  = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|boxstyle_M   = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_PORT1  = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;}}
{{Släktträd|DP| | | | | | | | | | |AMS|~|ZVEZDA|~|AMS|
 DP  = Dockingsport
|AMS     = [[Zvezda (ISS)|Solpanel]]
|ZVEZDA  = [[Zvezda (ISS)|'''Zvezda''' (DOS-8)<br>servicemodul]]
|boxstyle_DP   = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_ZVEZDA  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_AMS     = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd|AMS| | | | | | | | | | | | | | |!|!|!| |
 AMS     = Undersystem
|boxstyle_AMS     = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd|TR| | | | | | | |PORT1|SGM2|-|'|!|)|-|PIRS|PORT2|
 TR     = '''Truss'''
|PIRS   = [[Pirs (ISS)|'''Pirs''' (SO-1)<br>luftsluss]]
|SGM2   = [[Pojsk (ISS)|'''Pojsk''' (MRM-2)<br>luftsluss]]
|PORT1  = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|PORT2  = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|boxstyle_TR    = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_SGM2  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_PORT1 = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_PORT2 = border: 1px solid #000000; background:#808080;
|boxstyle_PIRS  = border: 2px solid #000000; background:#808080;}}
{{Släktträd|HIS| | | | | | | | | | | | | | | |!|!|
 HIS    = Tidigare del
|boxstyle_HIS    = border: 2px solid #000000; background:#808080;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!|!| | |SA| | |
 SA  = [[Nauka (ISS)|Solpanel]]
|boxstyle_SA     = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!|!| | | |:| | | |}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!|!|EEA|:| |PORT2| |PORT1|
 EEA  = [[European Experement Airlock|'''EEA'''<br>(luftsluss)]]
|PORT1 = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|PORT2 = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|boxstyle_EEA   = border: 2px solid #000000; background:#ffffff;
|boxstyle_PORT1 = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_PORT2 = border: 1px solid #000000; background:#808080;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!|!| | |:|:| | |!| | |PORT1|
 PORT1 = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|boxstyle_PORT1 = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!|`|-|-|MLM|-|^|-|-|UN|PORT1|
 MLM   = [[Nauka (ISS)|'''Nauka''']]
|PORT1 = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
| UN  = '''[[Pritjal]]'''<br>(Nod)
|boxstyle_MLM   = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_PORT1 = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_UN    = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!| | | |:|:|:| | | | |PORT1|
 PORT1 = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|boxstyle_PORT1 = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!| |RADIATOR|:|ERA| | |PORT1|
 RADIATOR = [[Truss#P1, S1|Värme-<br>radiator]]
| ERA  = '''[[European Robotic Arm|European<br>Robotic Arm]]'''
|PORT1 = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|boxstyle_RADIATOR = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_ERA  = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_PORT1 = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!| | | | |:| | | | |}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!| | | |SA| | | | |
 SA  = [[Nauka (ISS)|Solpanel]]
|boxstyle_SA     = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!| | | | | | | | |}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | |SA|~|ZARYA|~|SA| | | |
 SA  = [[Zarja (ISS)|Solpanel]]
| ZARYA  = [[Zarja (ISS)|'''Zarja''' (FGB)<br>(första modulen)]]
|boxstyle_ZARYA  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_SA     = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | |!|!| |}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | |PORT1|SGM1|-|'|!| | |BEAM|
 SGM1    = [[Rassvet (ISS)|'''Rassvet'''<br>(MRM-1)]]
| BEAM   = '''[[Bigelow Expandable Activity Module|BEAM]]'''
| PORT1  = [[Soyuz "probe and drogue" |Rysk<br>dockningsport]]
|boxstyle_PORT1  = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_SGM1   = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_BEAM   = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | |PMA| | |!| |
 PMA  = [[Pressurized Mating Adapter#PMA-1|'''PMA 1''']]
|boxstyle_PMA  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | |QUEST|-|UNITY|-|NOD3|CBM|NANO|
 UNITY   = [[Unity (ISS)|'''Unity'''<br>(Node 1)]]
| CBM    = '''[[Common berthing mechanism|CBM]]'''<br>dockningsport
| QUEST  = [[Quest Airlock|'''Quest'''<br>luftsluss]]
| NOD3   = [[Tranquility (ISS)|'''Tranquility'''<br>(Node 3)]]
| NANO   = [[Bishop Airlock|'''Bishop'''<br>(luftsluss)]]
|boxstyle_NANO  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_UNITY  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_QUEST  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_NOD3   = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_CBM = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | |ESP2| |!|!| | |!|!|!|
 ESP2 = '''[[External Stowage Platform#ESP-2|ESP-2]]'''
|boxstyle_ESP2  = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | |!|!|CBM|!|CUPOLA|
 CUPOLA  = '''[[Cupola (ISS)|Cupola]]'''
| CBM    = '''[[Common berthing mechanism|CBM]]'''<br>dockningsport
|boxstyle_CBM     = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_CUPOLA  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | |CBM|!| | | |!|
 CBM  = '''[[Common berthing mechanism|CBM]]'''<br>dockningsport
|boxstyle_CBM = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!| | |PMM|
 PMM  = [[Leonardo (ISS)|'''Leonardo'''<br>förrådsmodul]]
|boxstyle_PMM = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | |FE| | | | | | | | |!| | | | | | | | | | | | | | |FE|
 FE   = [[Truss#Solpaneler|Solpanel]]
|boxstyle_FE   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| |FE| | | |IR2| | | | |RADIATOR| |!| |RADIATOR| | | | |FE| | | |IR| |
 RADIATOR = [[Truss#P1, S1|Värme-<br>radiator]]
| FE    = [[Truss#Solpaneler|Solpanel]]
| IR    = [[iROSA]]
| IR2    = [[iROSA]]
|boxstyle_RADIATOR = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_FE   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_IR   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_IR2  = border: 2px solid #000000; background:#ffffff;}}
{{Släktträd| | |:| | | | | |:| | | | | | |:| | |!| | |:| | | | | | |:| | | | | |:|}}
{{Släktträd| | |:| | | | | |:| | |ELC| |:| |FZ1| |:| |ELC3| | |:| | | | | |:|
 ELC    = [[ExPRESS Logistics Carrier#ELC-2|ELC 2]], '''[[Alpha Magnetic Spectrometer|AMS]]'''
| FZ1   = '''[[Truss#Z1|Z1 truss]]'''
| ELC3  = [[ExPRESS Logistics Carrier#ELC-3|ELC 3]]
|boxstyle_ELC3  = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_FZ1   = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_ELC   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | |FS6|FS5|FS4|FS3|FS1|FS0|FP1|FP3|FP4|FP5|FP6| |
 FS6     = '''[[Truss#P5, S5|S6 truss]]'''
|FS5     = '''[[Truss#P5, S5|S5 truss]]'''
|FS4     = '''[[Truss#P3/P4, S3/S4|S4 truss]]'''
|FS3     = '''[[Truss#P3/P4, S3/S4|S3 truss]]'''
|FS1     = '''[[Truss#P1, S1|S1 truss]]'''
|FS0     = '''[[Truss#S0|S0 truss]]'''
|FP1     = '''[[Truss#P1, S1|P1 truss]]'''
|FP3     = '''[[Truss#P3/P4, S3/S4|P3 truss]]'''
|FP4     = '''[[Truss#P3/P4, S3/S4|P4 truss]]'''
|FP5     = '''[[Truss#P5, S5|P5 truss]]'''
|FP6     = '''[[Truss#P5, S5|P6 truss]]'''
|boxstyle_FS6     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FS5     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FS4     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FS3     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FS1     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FS0     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FP1     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FP3     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FP4     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FP5     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;
|boxstyle_FP6     = border: 2px solid #ff6666; background:#ffcccc;}}
{{Släktträd| | |:| | | | | |:| | |ELC4| |:| | |!| | |:| |ELC1| | |:| | | | | |:|
 ELC4  = [[ExPRESS Logistics Carrier#ELC-4|ELC 4]], [[External Stowage Platform#ESP-3|ESP 3]]
|ELC1  = [[ExPRESS Logistics Carrier#ELC-1|ELC 1]]
|boxstyle_ELC1 = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_ELC4 = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | |:| | | | | |:| | | | | | |:| | |!| | |:| | | | | | |:| | | | | |:|}}
{{Släktträd| |IR2| | | |IR2| | | | |DEXTR| |!| |MOBILE| | | | |IR2| | | |IR| |
 IR      = [[iROSA]]
|IR2     = [[iROSA]]
|MOBILE  = '''[[Mobile Base System|MBS]]'''
|DEXTR   = '''[[Canadarm2#Dextre|Dextre]]'''
|boxstyle_IR      = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_IR2     = border: 2px solid #000000; background:#ffffff;
|boxstyle_MOBILE  = border: 2px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_DEXTR   = border: 2px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| |FE| | | |FE| | | | | | | | |!| | | | | | | | |FE| | | |FE|
 FE   = [[Truss#Solpaneler|Solpanel]]
|boxstyle_FE   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | |ESP1|DESTYNY|CANADARM| |
 DESTYNY  = [[Destiny (ISS)|'''Destiny'''<br>laboratorium]]
|CANADARM = '''[[Canadarm2]]'''
|ESP1     = [[External Stowage Platform|'''ESP-1''']]
|boxstyle_DESTYNY = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_CANADARM = border: 2px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_ESP1    = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | |!| | | | |}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | |IDA-3|PORT3|!|CBM| |KIBOPS|
 CBM     = '''[[Common berthing mechanism|CBM]]'''<br>dockningsport
|IDA-3   = [[International Docking Adapter|'''IDA-3'''<br>dockningsport]]
|PORT3  = [[Pressurized Mating Adapter#PMA-3|'''PMA 3'''<br>dockningsport]]
|KIBOPS  = [[Kibō (ISS)|'''Kibō'''<br>förrådsmodul]]
|boxstyle_IDA-3  = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_PORT3  = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_CBM    = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;
|boxstyle_KIBOPS = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | |!|!|!| | | |!| |}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | |COLEXT|COLUMBUS|-|HARMONY|-|KIBO|KiboPlat|
 HARMONY  = [[Harmony (ISS)|'''Harmony'''<br>(Node 2)]]
|KiboPlat = [[Kibō (ISS)|'''Kibō'''<br>extern plattform]]
|COLUMBUS = [[Columbus (ISS)|'''Columbus'''<br>laboratorium]]
|KIBO     = [[Kibō (ISS)|'''Kibō'''<br>laboratorium]]
|COLEXT   = Extern plattform
|boxstyle_HARMONY  = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_COLUMBUS = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_COLEXT   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_KIBO     = border: 2px solid #6699ff; background:#ccddff;
|boxstyle_KiboPlat   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | |PORT2| | | | |KiboRobo| | | | | | | | | |
 PORT2     = [[Pressurized Mating Adapter#PMA-2|'''PMA 2'''<br>dockningsport]]
|KiboRobo  = [[Kibō (ISS)|'''Kibō'''<br>robotarm]]
|boxstyle_KiboRobo   = border: 1px solid #fee067; background:#fff4cc;
|boxstyle_PORT2 = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff;}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | |IDA-2|| | |
 IDA-2  = [[International Docking Adapter|'''IDA-2'''<br>dockningsport]]
|boxstyle_IDA-2  = border: 1px solid #a3ff66; background:#ccddff}}
{{Släktträd| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |}}
{{Släktträd/slut|nocat=1}}

==== Zarja ====
{{Huvudartikel|Zarja (ISS)}}
''Zarja'' är Rysslands och rymdstationens första modul, den sköts upp med en [[Protonraket]] den [[20 november]] [[1998]].

==== Unity ====
{{Huvudartikel|Unity (ISS)}}
''Unity'' är en amerikansk modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-88]] den [[6 december]] 1998.

==== Pressurized Mating Adapter ====
{{Huvudartikel|Pressurized Mating Adapter}}
''Pressurized Mating Adapter'' är en trycksatt "kon" med en [[Common Berthing Mechanism]] i en ände och en [[APAS-95]] i den andra. Rymdstationen har tre sådana. Två av dem sköts upp med rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-88]] den [[4 december]] 1998. Den tredje sköts upp med rymdfärjan [[Discovery (rymdfärja)|''Discovery'']] under flygningen [[STS-92]] den [[11 oktober]] 2000.

==== Zvezda ====
{{Huvudartikel|Zvezda (ISS)}}
''Zvezda'' är Rysslands andra modul, den levererades till rymdstationen av en [[Protonraket]] den [[26 juli]] [[2000]].

==== Truss ====
{{Huvudartikel|Truss}}

''Integrated Truss Structure'' är ett antal amerikanska fackverkskonstruktioner, med bland annat solceller, gyroskop och kylsystem. 

'''S0 Truss''', '''S1 Truss''', '''P3/4 Truss''' och '''S3/S4 Truss''', levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Atlantis (rymdfärja)|''Atlantis'']] under flygningarna [[STS-110]], [[STS-112]], [[STS-115]] och [[STS-117]], mellan [[april]] [[2002]] och [[juni]] [[2007]].

'''Z1 Truss''' och '''P5 Truss''' levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Discovery (rymdfärja)|''Discovery'']] under flygningarna [[STS-92]] och [[STS-116]], mellan [[oktober]] 2000 och [[december]] 2006.

'''P6 Truss''', '''P1 Truss''' och '''S5 Truss''' levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningarna [[STS-97]], [[STS-113]] och [[STS-118]], mellan [[december]] 2000 och [[augusti]] 2007.

==== Destiny ====
{{Huvudartikel|Destiny (ISS)}}
''Destiny'' är en amerikansk laboratoriemodul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Atlantis (rymdfärja)|''Atlantis'']] under flygningen [[STS-98]] den [[10 februari]] [[2001]].

==== Canadarm2 ====
{{Huvudartikel|Canadarm2}}
''Canadarm2'' är en kanadensisk robotarm som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-100]] den [[21 april]] 2001. 

==== Quest Airlock ====
{{Huvudartikel|Quest Airlock}}
''Quest Airlock'' är en amerikansk luftsluss som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Atlantis (rymdfärja)|''Atlantis'']] under flygningen [[STS-104]] den [[15 juli]] 2001.

==== Pirs Airlock ====
{{Huvudartikel|Pirs Airlock}}
''Pirs Airlock'' är en rysk luftsluss och dockningsmodul som levererades till rymdstationen av [[Progress M-SO1]] den [[17 augusti]] 2001. Den 26 juli 2021 forslade [[Progress MS-16]] bort modulen, för att ge plats åt den ryska [[Nauka (ISS)|Nauka-modulen]].

==== Mobile Base System ====
{{Huvudartikel|Mobile Base System}}
''Mobile Base System'' är en "vagn" till ''Canadarm2''. Den levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-111]] den [[7 juni]] 2002.

==== External Stowage Platform ====
{{Huvudartikel|External Stowage Platform}}

Rymdstationen har tre amerikanska plattformar, kallade ''External Stowage Platform 1'', ''2'' och ''3''.

'''ESP-1''' och '''ESP-2''' anslöts till stationen av rymdfärjan [[Discovery (rymdfärja)|''Discovery'']] under flygningen [[STS-102]] den [[13 mars]] [[2001]]. Respektive [[STS-114]] den [[28 juli]] [[2005]].

'''ESP-3''' levererades av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-118]] den [[14 augusti]] [[2007]].

==== Harmony ====
{{Huvudartikel|Harmony (ISS)}}
''Harmony'' är en amerikansk modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Discovery (rymdfärja)|''Discovery'']] under flygningen [[STS-120]] den [[26 oktober]] [[2007]].

==== Columbus ====
{{Huvudartikel|Columbus (ISS)}}
''Columbus'' är en europeisk laboratoriemodul. Modulen levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Atlantis (rymdfärja)|''Atlantis'']] under flygningen [[STS-122]] den [[11 februari]] [[2008]].

==== Kibō ====
{{Huvudartikel|Kibō (ISS)}}
''Kibō'' är flera japanska moduler och plattformar och en robotarm som levererades av rymdfärjorna [[Discovery (rymdfärja)|''Discovery'']] och [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under tre olika flygningar ([[STS-123]], [[STS-124]], [[STS-127]]), mellan mars 2008 och juli 2009.

==== Pojsk ====
{{Huvudartikel|Pojsk (ISS)}}
''Pojsk'' är en rysk luftsluss och dockningsmodul som levererades till rymdstationen av [[Progress M-MIM2]] den [[12 november]] [[2009]].

==== ExPRESS Logistics Carrier ====
{{Huvudartikel|ExPRESS Logistics Carrier}}

Rymdstationen har fyra amerikanska plattformar, kallade ''ExPRESS Logistics Carrier 1'', ''2'', ''3'' och ''4''.

'''ELC-1''' och '''ELC-2''' anslöts till stationen av rymdfärjan [[Atlantis (rymdfärja)|''Atlantis'']] under flygningen [[STS-129]] den [[16 november]] [[2009]].

'''ELC-3''' anslöts till stationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-134]] den [[16 maj]] [[2011]].

'''ELC-4''' anslöts till stationen av rymdfärjan [[Discovery (rymdfärja)|''Discovery'']] under flygningen [[STS-133]] den [[24 februari]] [[2011]].

==== Tranquility ====
{{Huvudartikel|Tranquility (ISS)}}
''Tranquility'' är en amerikansk modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-130]] den [[12 februari]] [[2010]].

==== Cupola ====
{{Huvudartikel|Cupola}}
''Cupola'' är en modul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-130]] den [[12 februari]] 2010.

==== Rassvet ====
{{Huvudartikel|Rassvet (ISS)}}
''Rassvet'' är en rysk docknings- och förrådsmodul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Atlantis (rymdfärja)|''Atlantis'']] under flygningen [[STS-132]] den [[18 maj]] 2010.

==== Leonardo ====
{{Huvudartikel|Leonardo (ISS)}}
''Leonardo'' är en förrådsmodul som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Discovery (rymdfärja)|''Discovery'']] under flygningen [[STS-133]] den [[1 mars]] [[2011]]. Modulen är en modifierad [[Multi-Purpose Logistics Module]].

==== Alpha Magnetic Spectrometer ====
{{Huvudartikel|Alpha Magnetic Spectrometer}}
''Alpha Magnetic Spectrometer'' är ett amerikanskt experiment som levererades till rymdstationen av rymdfärjan [[Endeavour (rymdfärja)|''Endeavour'']] under flygningen [[STS-134]] den [[19 maj]] 2011.

==== Bigelow Expandable Activity Module ====
{{Huvudartikel|Bigelow Expandable Activity Module}}
''Bigelow Expandable Activity Module'' är en amerikansk experimentell modul, den levererades av [[SpaceX CRS-8]] den [[16 april]] [[2016]].

==== International Docking Adapter ====
{{Huvudartikel|International Docking Adapter}}
''International Docking Adapter'' är en amerikansk adapter mellan [[APAS-95]] och [[International Docking System Standard]]. '''IDA-2''' levererades av [[SpaceX CRS-9]] den [[18 juli]] [[2016]] och installerades den 19 augusti 2016.

'''IDA-3''' levererades av [[SpaceX CRS-18]] den 27 juli 2019 och installerades den 21 augusti 2019.

==== Bishop Airlock Module ====
{{Huvudartikel|Bishop Airlock}}
''Bishop Airlock Module'' är en kommersiell luftslussmodul för utrustning och experiment. Den levererades av [[SpaceX CRS-21]] och installerades den 19 december 2020.

==== iROSA ====
Ett antal effektivare solcellspaneler som komplettera rymdstationens gamla solcellspaneler. [[SpaceX CRS-22]] levererade det första paret.

==== Nauka ====
{{Huvudartikel|Nauka (ISS)}}
''Nauka'' är en rysk modul som sköts upp med en [[Protonraket]] den 21 juli [[2021]] och dockade med rymdstationen den 29 juli 2021.

==== Pritjal ====
{{Huvudartikel|Pritjal}}
''Pritjal'' är en rysk modul med flera dockningsportar som sköts upp den 24 november 2021 och dockade med rymdstationen den 26 november 2021.

=== Framtida delar ===
Företaget [[Axiom Space]] har börjat bygga delar för att bygga ut rymdstationen. I framtiden kommer dessa delar bli en egen rymdstationen, kallad [[Axiom Station]].<ref name="axiomspace"/>

=== Reservdelar ===
* [[EXPRESS Logistics Carrier|EXPRESS&nbsp;Logistics&nbsp;Carrier]]
* [[Interim Control Module]] - Behövde inte ersätta [[Zvezda (ISS)|Zvezda]] (ligger på lager för att kunna skjutas upp med kort varsel)
* [[Kibō (ISS)|Kibō]]
* [[Multi-Purpose Logistics Module|Multi&#x2011;Purpose&nbsp;Logistics&nbsp;Module]]

=== Delar som slopats ===
[[Fil:ISS components.svg|miniatyr|höger|Så här skulle stationen se ut, enligt en plan från 1999.]]
* [[Centrifuge Accommodations Module]] - Skulle suttit på Node 2, som nu heter Harmony.
* [[Universal Docking Module]] - Utbytt mot [[Multipurpose Laboratory Module]]
* [[Docking and Stowage Module]] - Utbytt mot [[Multipurpose Laboratory Module]]
* [[Habitation Module]]
* [[Crew Return Vehicle|Crew Return Vehicle (CRV)]]
* [[ISS Propulsion Module]] - Behövde inte ersätta [[Zvezda (ISS)|Zvezda]]
* [[Science Power Platform]] - Strömmen den skulle producera till den ryska delen av stationen kommer istället tas från de amerikanska solpanelerna.
* [[Russian Research Module]] - Utbytt mot Docking Cargo Module (DCM), senare kallad [[Rassvet (ISS)|Rassvet]]

== Livsuppehållande system ==
=== Elektricitet ===
Rymdstationens elektriska behov tillgodoses med hjälp av solceller på de ryska modulerna [[Zarja (ISS)|Zarja]] och [[Zvezda (ISS)|Zvezda]] och med hjälp av flera stora solcellspaneler på rymdstationens [[Truss]]. Under tiden rymdstationen befinner sig i solljus laddas även en serie batterier, vilka sedan försörjer rymdstationen under tiden den befinner sig i jordens skugga. Rymdstationen utrustades först med [[nickel-vätebatteri]]er, med en förväntad livslängd på drygt sex år. Dessa batterier har därför behövt ersättas ett antal gånger sedan rymdstationen sköts upp. Mellan 2017 och 2021 bytes samtliga nickel-vätebatterier ut mot [[litiumjonbatteri]]er. Den ryska delen av rymdstationen använder {{nowrap|28 [[Volt|V]] [[Likström|DC]].}} Övriga stationen använder {{nowrap|124 V DC,}} men för att spara kablage distribueras den vid {{nowrap|160 V DC.}}

I december 2006 modifierades rymdstationers elsystem för att även kunna försörja dockade amerikanska rymdfärjor.

Under 2021 och 2022 kommer flera nya solceller, kallade ISS Roll Out Solar Array (iROSA) monteras på rymdstationens Truss.

=== Atmosfär ===
Atmosfärstrycket ombord är 101,3 kPA, det samma som vid havsytan på jorden. Utrustning för att rena luften och säkerställa lufttrycket ombord är fördelad på flera av stationers moduler. 

=== Kylning ===
Då all elektronik ombord avger värme, får rymdstationen ett överskott av värme, detta överskott kyls bort på flera sätt. De ryska modulerna har sina egna kylare. Övriga stationen kyls medhjälp av två stora och flera små radiatorer lokaliserade på rymdstationens [[Truss]], här finns även flera reserv radiatorer.

== Supportfarkoster ==
Under stationens första tio år fanns bara [[NASA]]:s [[Space Shuttle|rymdfärjor]] och Rysslands [[Sojuz (rymdfarkost)|Sojuz]]- och [[Progress]]-farkoster för att försörja stationen med bränsle, förnödenheter och reservdelar.

2008 tillkom [[Europeiska rymdorganisationen|ESA:s]] [[Automated transfer vehicle]]. 2009 började den japanska [[H-II Transfer Vehicle]] göra flygningar till stationen.

2011 gjorde NASA:s rymdfärja [[Atlantis (rymdfärja)|''Atlantis'']] den sista av rymdfärjornas flygningar till stationen.

2012 blev [[SpaceX]] det första privata företaget att leverera förnödenheter till stationen, detta med hjälp av företagets egenutvecklade farkost [[SpaceX Dragon|''Dragon'']]. 2013 blev [[Orbital Sciences Corporation]] det andra privata företaget att leverera förnödenheter till stationen, med hjälp av företagets egenutvecklade farkost [[Cygnus (rymdfarkost)|Cygnus]]. 2015 lämnade den sista av ESA:s ''Automated transfer vehicle'' stationen.

I mars 2019 gjorde SpaceX:s [[SpaceX Dragon 2|Dragon 2]] sin första obemannade flygning och i maj 2020 sin första bemannade flygning till stationen.

I maj 2020 påbörjar den sista H-II Transfer Vehicle sin resa till rymdstationen.

I december 2020 dockade en version av SpaceX:s Dragon 2, som endast är avsedd för obemannade transporter, med stationen.

I framtiden kommer även [[Boeing]]s [[CST-100 Starliner]], JAXA:s [[HTV-X]] och [[Sierra Nevada Corporation]]s [[Dream Chaser]] betjäna stationen. Det finns även planer på en ny rysk farkost.
<gallery>
STS-121-DiscoveryEnhanced.jpg|[[Space Shuttle|Rymdfärja]]
Soyuz TMA-6 spacecraft.jpg|[[Sojuz (rymdfarkost)|Sojuz]]
Progress-m1-4.jpg|[[Progress]]
View of ATV-2 - cropped and rotated.jpg|[[Automated transfer vehicle|ATV]]
Iss021e017623.jpg|[[H-II Transfer Vehicle|HTV]]
CRS-5 Dragon on approach to ISS (ISS042-E-119867).jpg|[[SpaceX Dragon|Dragon]]
CRS Orb-2 Cygnus 3 S.S. Janice Voss approaches ISS (ISS040-E-069311).jpg|[[Cygnus (rymdfarkost)|Cygnus]]
SpaceX Crew Dragon (tight crop).jpg|[[SpaceX Dragon 2|Dragon 2]]
</gallery>

== Bemannade ISS-expeditioner ==
{{huvudartikel|Bemannade ISS-expeditioner}}
Sedan den [[2 november]] [[2000]] har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Kortvarigt har ISS varit obemannad under rymdpromenader, till exempel den [[30 mars]] [[2007]] i 24 minuter då [[Sojuz TMA-9]] skulle byta plats. ISS har tagit emot den första [[rymdturism|rymdturisten]], amerikanen [[Dennis Tito]] som betalade 20 miljoner dollar för att föras upp ombord på en rysk underhållsfarkost, och det första rymdbröllopet när [[Jurij Malentjenko]] ombord på stationen gifte sig med Jekaterina Dmitrijeva som var i [[Texas]], USA. Världens första kvinnliga rymdturist besökte ISS under år [[2006]], det var [[Anosheh Ansari]]. Ur svensk synvinkel är den kanske viktigaste personen som besökt ISS [[Christer Fuglesang]] som reste till och arbetade på stationen under december 2006 samt under 2009. Uppskjutningen 2009 skedde med rymdfärjan [[Discovery (rymdfärja)|Discovery]] den 29 augusti 2009, kl. 23.59 lokal tid.

Efter att [[NASA]] slutade flyga sina [[rymdfärja|rymdfärjor]] 2011, var det bara den ryska [[Sojuz (rymdfarkost)|Sojuz-farkosten]] som kunde transportera människor till och från stationen. Först den 31 maj 2020 hade USA en ny farkost som kunde transportera personer till och från stationen.

=== Nationaliteter ===
{{huvudartikel|Lista över besökande till den internationella rymdstationen}}
{{Lista över besökande till den internationella rymdstationen}}

== Livet ombord på ISS ==
[[File:Zvezda toilet.jpg|miniatyr|En [[rymdtoalett]] ombord på ISS i [[Zvezda (ISS)|Zvezda]]-modulen.]]
Befälhavare är normalt varannan gång en [[astronaut]] från [[USA]] och varannan gång en [[kosmonaut]] från [[Ryssland]]. År 2009 var den ryske kosmonauten [[Gennadij Padalka]] befälhavare för ISS två expeditioner i följd, [[Expedition&nbsp;19]] och [[Expedition&nbsp;20]], vilket innebär att han är den ende som varit befälhavare tre gånger eftersom han även var det år 2002 för [[Expedition&nbsp;9]].
    
=== Språk ===
Det är krav på att alla medlemmar av ISS besättning talar flytande [[engelska]] och [[ryska]]. [[Språk]]utbildning är en väsentlig del i den utbildning man får innan man blir uttagen som besättning på ISS. Grundregeln är att när man arbetar med ryska system i ryska moduler talar man ryska, om man arbetar med amerikanska system i amerikanska moduler talar man engelska. Det är tillåtet att komma överens om vilket språk man vill använda. 

=== Sömn ===
Det finns fasta sovkabiner i [[Zvezda (ISS)|Zvezda]] som ryska [[kosmonaut]]er normalt använder och i [[Harmony (ISS)|Harmony]] som [[astronaut]]erna använder. Därtill finns det tillfälliga sovkabiner i [[Destiny (ISS)|Destiny]] och i [[Kibō (ISS)|Kibō]] som packas undan när de inte används. Vem som sover var är inte hårt reglerat och ibland byter man om man finner det lämpligt.

== Tekniska fel ==
=== Kylsystem ===
På lördagskvällen den [[31 juli]] [[2010]] gick ett av rymdstationens två kylsystem plötsligt sönder. Utan kontroll över temperaturen kan rymdstationens temperatur stiga till 121 °C på solsidan och sjunka till -157 °C på skuggsidan, enligt NASA. När rymdstationen bara har ett fungerande kylsystem finns det inget säkerhetssystem ifall även det skulle gå sönder. NASA hävdade ändå att de tre amerikanerna och tre ryssarna ombord inte befann sig i fara.<ref name="BBC1"></ref> Försök att laga kylsystemet lördagen den [[7 augusti]] [[2010]] misslyckades, trots en [[rymdpromenad]] på åtta timmar av två astronauter, en av de längsta i historien. Om det andra kylsystemet skulle sluta fungera, vilket vore högst osannolikt, kan hela besättningen flytta till den ryska delen av rymdstationen, som har sitt eget kylsystem.<ref name="BBC2"></ref>

=== Läcka ===
{{Huvudartikel|Sojuz MS-09}}
I slutet av augusti 2018 överskreds gränsvärdet för läckage av atmosfären ombord på ISS. Läckan lokaliserades till ett hål i Sojuz MS-09s omloppsmodul. Vad som orsakat läckan kunde inte omedelbart fastslås. Men det spekulerades i allt från materialfel till rymdskrot eller micrometeorite<ref name="spaceflightnow"/>. Det visade sig snart att hålet var gjort med en borr.

== Referenser ==
<references>
<ref name="NASA">{{Webbref |url=http://www.nasa.gov/feature/facts-and-figures |titel=International Space Station Facts and Figures |hämtdatum=20220703 |datum=20211104 |utgivare=NASA |språk=engelska}}</ref>
<ref name="ESA">{{Webbref |url=https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/International_Space_Station/ISS_International_Space_Station |titel=ISS: International Space Station |hämtdatum=20240123 |datum= |utgivare=ESA |språk=engelska}}</ref>
<ref name="Promemoria">[https://www.nasa.gov/mission_pages/station/structure/elements/nasa_rsa.html Promemoria] {{Wayback|url=https://www.nasa.gov/mission_pages/station/structure/elements/nasa_rsa.html |date=20090610221509 }}, läst 27 december 2016.</ref>
<ref name="heavens-above">[http://www.heavens-above.com/orbit.aspx?satid=25544 Heavens-Above], läst 13 oktober 2013.</ref>
<ref name="CSA">[http://www.asc-csa.gc.ca/eng/iss/moc.asp "Canadian Flight Controllers – Mission Control Centres".] Asc-csa.gq.ca, 2008-06-03. Läst 15 oktober 2012. {{en}}</ref>
<ref name="BBC1">[http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-10833327 Cooling system fault hits International Space Station], BBC den 1 augusti 2010.</ref>
<ref name="BBC2">[http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-10917225 Third repairs spacewalk for ISS astronauts], BBC den 9 augusti 2010.</ref>
<ref name="NSSDC-ID">{{Webbref |url=https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1998-067A |titel=NASA Space Science Data Coordinated Archive |hämtdatum=20200329 |utgivare=NASA |språk=engelska}}</ref>
<ref name="spaceflightnow">{{Webbref |url=https://spaceflightnow.com/2018/08/30/cosmonauts-plug-small-air-leak-on-the-international-space-station/ |titel=Cosmonauts plug small air leak on the International Space Station |hämtdatum=20180902 |utgivare=Spaceflight Now |språk=engelska}}</ref>
<ref name="axiomspace">{{Webbref |url=https://www.axiomspace.com/axiom-station |titel=Axiom Commercial Space Station |hämtdatum=20230409 |datum= |utgivare=Axiom Space |språk=engelska}}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* {{commons|International Space Station}}
* [http://www.esa.int/esaHS/iss.html Esa – ISS]
* [http://www.nasa.gov/mission_pages/station/main/index.html Nasa – ISS]
* [http://www.johnnyronnberg.com/astrowebb/rymdfart/iss/issnytt.htm Astrowebb – ISS]
* [http://www.astronautix.com/craft/intation.htm Encyclopedia Astronautica – ISS]
* [http://www.heavens-above.com/ Heavens Above], en webbplats som kan ge information om när man kan se ISS från en given plats
* [http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=594567 Svensk skola tar kontakt med rymden] artikel på [[dn.se]] i samband med [[STS-116]].
* [https://web.archive.org/web/20100417173538/http://spaceflight1.nasa.gov/realdata/tracking/index.html Human Space Flight Orbit Tracking] Sida för att spåra och följa stationens rörelse.

{{Internationella rymdstationen}}
{{ISS-expeditioner}}
{{Bemannade flygningar till ISS}}
{{Obemannade flygningar till ISS}}
{{Rymdstationer}}
{{Rymdfart|state=expanded}}

[[Kategori:Internationella rymdstationen| ]]
[[Kategori:Rymdstationer]]
[[Kategori:Mottagare av prinsen respektive prinsessan av Asturiens pris]]
[[Kategori:Rymdfartsåret 1998]]