Hoppa till innehållet

Irena Pozar

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Irena Pozar
Född5 januari 1992[1] (34 år)
Sarajevo
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningJournalist, chefredaktör, krönikör
ArbetsgivareAftonbladet, Veckorevyn
Redigera Wikidata

Irena Pozar, född 5 januari 1992 i Sarajevo som Irena Požar (numera författarnamn), är en svensk journalist och chefredaktör.[2] Hon har arbetat på ett antal större redaktioner, bland annat som chefredaktör för Veckorevyn. 2022 kom hon ut med boken Backlashen – Metoo och revolutionen som stoppades.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och tidig yrkeskarriär

[redigera | redigera wikitext]

Pozar och hennes föräldrar kom 1993 som flyktingar till Sverige.[3] Hon växte upp i Växjö,[4] och under uppväxten besökte med föräldrarna hon sitt forna hemland under deras sommarsemestrar. Vittnesmålen om hur våldtäkt använts som ett vapen under Bosnienkriget gjorde starkt intryck på henne, som något som påverkade hennes tankar om att leva som kvinna.[5]

Pozar inledde som 17-åring sin journalistkarriär på Smålandspostens ungredaktion.[6][7] Strax efter gymnasiet flyttade hon till Stockholm, för ett arbete som verksamhetsutvecklare på Sveriges Elevkårer.[5] Därefter kom hon att arbeta på Nyheter24 och, sedan 2014,[8] på Expressen.[5] Pozar har även varit sociala medier-chef på Bonnier Magazines.[9][8] Som journalist har hon i princip endast arbetat för digitala medier, en miljö hon säger sig trivas med och bidragit till att forma hennes sociala engagemang.[10]

Veckorevyn och kolumnist

[redigera | redigera wikitext]

År 2016 började hon arbeta för Veckorevyn[11], och hon blev bland annat chefredaktör för dess webbupplaga.[12] Hon tog även över driften av tidningen i samband med att pappersutgåvan vid årsskiftet 2018/2019[13] lades ner och driver den sedan 2019 i digitalt format;[2][14] Bonnier äger dock fortfarande rätten till tidningsnamnet.[15] Pozar säger sig satsa på huvudmålgruppen unga kvinnor och på att opinionsbilda kring frågor som kvinnor tycker är viktiga.[16]

2020 återvände Pozar till Expressen som ny kolumnist.[9] Sedan 2023 är hon istället nyhetskolumnist på Aftonbladet.[7] I sitt krönikeskrivande har hon ofta fokus på feministiska och antirasistiska frågor,[10] och hennes politiska skrivande i de ämnena har genom åren inneburit att hon fått motta en stor mängd hot.[17][18]

År 2019 nominerades Pozar till Stora journalistpriset, i kategorin Årets röst, för sitt arbete med Veckorevyn. Motiveringen löd "hon har gett tonårstjejernas anrika trendbibel ett nytt ansikte som granskare av såväl övergrepp som nagellack".[6] År 2020 utsågs Pozar till Årets journalist av Tidskriftspriset.[19]

Backlashen

[redigera | redigera wikitext]

2022 utgavs hennes bok Backlashen – Metoo och revolutionen som stoppades. I boken menar Pozar att metoo-rörelsen och dess kraft blivit stoppade av en sorts konspiration, och hon anser att Belinda Olssons undersökning av biologiska könsskillnader i TV-serien Från savannen till Tinder "inte är en slump". DN-recensenten Vesna Prekopic anser att TV-serien kanske mer är ett exempel på ett större populärvetenskapligt intresse för hjärnforskning, än ett tecken på antifeminism.[20] Boken har beskrivits som en politisk pamflett med mer eller mindre trovärdig redovisning av den faktiska händelseutvecklingen.[21][22]

Pozar menar själv att en stor orsak till Metoo-rörelsens styrka i Sverige grundade sig i avslöjanden och uppmärksammade namngivningar i sociala medier av exempelvis Cissi Wallin. Pozar säger också att namngivningarna gjordes av kvinnor som inte förstod hur förtalslagstiftningen fungerar, samtidigt som hon liknar relationen mellan den lagen och sexualbrottslagarna vid en sorts konspiration:

” Hur kan män inte straffas när de begår över­grepp, medan kvinnor straffas för att de berättar om övergreppen männen har begått? „
– Irena Pozar, Backlashen – Metoo och revolutionen som stoppades (2022).[5]

Pozar uttalade sig redan 2016 om en för henne tydlig motreaktion eller "backlash" mot feminister och kvinnor.[2]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna 2020/2021 och 2021/2022 tävlade Pozar i På spåret, i lag med Patrik Arve.[23] Hennes favoritbok var 2016 Sara Stridsbergs Drömfakulteten, vilken bidrog starkt till hennes feministiska "uppvaknande".[10]

Privat

[redigera | redigera wikitext]

Irena Pozar är sedan 2017 gift med retorikern Johan Falkman Pozar (född 1983).[2] De har ett barn ihop.[17]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Backlashen: metoo och revolutionen som stoppades. Stockholm: Weyler. 2022. ISBN 9789127174177 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 29 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 Stiskalo, Sandra (16 februari 2019). ””Allt behöver inte vara feministiskt – det måste finnas en fritid för kvinnor””. DN.SE. https://www.dn.se/kultur-noje/allt-behover-inte-vara-feministiskt-det-maste-finnas-en-fritid-for-kvinnor/. Läst 7 oktober 2025.
  3. ↑ Pozar, Irena (5 juli 2021). ”Jag har lägre iq – är det så han menar?”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kronikorer/irena-pozar/jag-har-lagre-iq-ar-det-sa-han-menar-/. Läst 7 oktober 2025.
  4. ↑ ”Irena Pozar – journalist och expert på digitalisering” (på amerikansk engelska). Irena Pozar. https://www.irenapozar.se/om/. Läst 31 december 2022.
  5. 1 2 3 4 Nina Morby (15 april 2022). ”Irena Pozar tar striden mot metoo-kritikerna”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/irena-pozar-om-backlashen-mot-metoo-det-har-blivit-coolt-att-vara-motvalls.420bd547-56f8-45c9-9124-85e3e7ddc479. Läst 7 oktober 2025 (via Mediearkivet).
  6. 1 2 Garcia, Ricardo (6 november 2019). ”Irena Pozar från Växjö nominerad till Stora Journalistpriset”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/irena-pozar-fran-vaxjo-nominerad-till-stora-journalistpriset. Läst 17 maj 2020.
  7. 1 2 ”Irena Požar till Aftonbladet | Vend”. via.tt.se. 10 januari 2023. https://via.tt.se/pressmeddelande/3337729/irena-pozar-till-aftonbladet?publisherId=3235399. Läst 7 oktober 2025.
  8. 1 2 ”Irena Pozar”. www.expressen.se. 8 november 2014. https://www.expressen.se/av/irena-pozar/?page=26. Läst 7 oktober 2025.
  9. 1 2 Frick, Hanna (19 februari 2020). ”Irena Pozar till Expressen”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/irena-pozar-till-expressen/. Läst 17 maj 2020.
  10. 1 2 3 Wolf-Watz, Sanna (22 mars 2016). ”Bonnierchefen och feministen som älskar tjejtidningar”. www.resume.se. https://www.resume.se/fordjupning/helgintervjuer/bonnierchefen-och-feministen-som-alskar-tjejtidningar/. Läst 7 oktober 2025.
  11. ↑ Næss, Janne (13 december 2018). ”Printutgåvan läggs ner och Irena Pozar tar över driften av Veckorevyn”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/tidskrifter/printutgavan-laggs-ner-och-irena-pozar-tar-over-driften-av-veckorevyn/. Läst 31 december 2022.
  12. ↑ Rågsjö-Thorell, Andreas (23 oktober 2017). ”Veckorevyn i stor kampanj: Vill få kvinnor att anmäla sexualbrott”. www.resume.se. https://www.resume.se/kommunikation/media/veckorevyn-i-stor-kampanj-vill-fa-kvinnor-att-anmala-sexualbrott/. Läst 7 oktober 2025.
  13. ↑ Hvidfeldt, Anders. ”Irena Pozar: ”Veckorevyn måste hela tiden vara relevant för unga kvinnor””. Bonniers Familjestiftelse. https://bonniersfamiljestiftelse.se/bonnierhistorien-aktuellt/irena-pozar-veckorevyn-maste-hela-tiden-vara-relevant-for-unga-kvinnor/. Läst 7 oktober 2025.
  14. ↑ Söderberg, John (24 februari 2019). ”Irena Pozar: "Det måste finnas ordentlig journalistik för unga"”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/digitalt/irena-pozar-det-maste-finnas-ordentlig-journalistik-for-unga/. Läst 17 maj 2020.
  15. ↑ Naess, Janne (13 december 2018). ”Printutgåvan läggs ner och Irena Pozar tar över driften av Veckorevyn”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/tidskrifter/printutgavan-laggs-ner-och-irena-pozar-tar-over-driften-av-veckorevyn/. Läst 31 december 2022.
  16. ↑ Ida Berg / Marina Eliasson (14 december 2018). ”Växjötjejen Irena Pozar tar över Veckorevyn”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7114529. Läst 31 december 2022.
  17. 1 2 Larsson, Markus (10 januari 2023). ”Irena Požar ny kolumnist på Aftonbladet”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/4oLqwg. Läst 7 oktober 2025.
  18. ↑ Lundin, Julia (14 juli 2017). ”Irena Pozar: ”Jag har velat skrika fuck it tusen gånger””. www.resume.se. https://www.resume.se/fordjupning/podcast/irena-pozar-jag-har-velat-skrika-fuck-it-tusen-ganger/. Läst 7 oktober 2025.
  19. ↑ ”Alla vinnarna av Tidskriftspriset 2020”. Sveriges Tidskrifter. https://sverigestidskrifter.se/publicerar/alla-vinnarna-av-tidskriftspriset-2020/?fbclid=IwAR3IU3yB12arIt51v2RXIS0UVWuHU5YE6nl7Jlq6eyBmUj8e1ysvtrEr0MA. Läst 13 november 2020.
  20. ↑ Prekopic, Vesna (19 april 2022). ”Irena Pozars bok om backlashen mot metoo är välbehövlig men väl svepande”. DN.se. https://www.dn.se/kultur/irena-pozars-bok-om-backlashen-mot-metoo-ar-valbehovlig-men-val-svepande/. Läst 7 oktober 2025 (via Mediearkivet).
  21. ↑ Milles, Ulrika (20 april 2022). ”Recension: ”Backlashen: Metoo och revolutionen som stoppades” av Irena Požar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/recension-backlashen-metoo-och-revolutionen-som-stoppades-av-irena-pozar. Läst 31 december 2022.
  22. ↑ Djurberg, Cecilia (20 april 2022). ”Požar misslyckas med att övertyga om metoo”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/0Gy7JJ. Läst 31 december 2022.
  23. ↑ Ekdahl, Fredrik B / Rapp, Elina (18 september 2020). ”Kronobergaren Irena Pozar klar för På Spåret - P4 Kronoberg”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/7556723. Läst 15 februari 2021.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Illustrationsbehov svensk journalist svensk journalist Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Irena_Pozar&oldid=58526311”