Islam i Europa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Islam i Europa är utbredningen av världsreligionen islam i Europa. Under tidig och senare medeltid kom islam kom in på kontinentens områden genom erövringar av europiska landområden och omfattande konvertering av de besegrade folken, erövringar som senare trycktes tillbaka.[1]

Under 1900-talet och 2000-talet breder islam ut sig mot nordvästeuropa i Skandinavien, Frankrike, Storbritannien, tyskspråkiga länder, Beneluxländer och under senare tid även i Spanien och Italien via invandring.[1]

Sydvästeuropa - de första erövringarna[redigera | redigera wikitext]

Under 700-talet erövrade araberna nästan hela Spanien och Portugal. Under 800-talet och 900-talet erövrades övergående Sicilien och Syditalien. En framstöt mot Frankrike stoppades 732 vid Slaget vid Poitiers. Det arabiska väldet lyckades behålla landområden på den Iberiska halvön men började trängas tillbaka under Reconquistan under 1200-talet till 1400-talet och tog slut 1492 då halvön åter dominerades av kristendomen.[1]

Sydösteuropa - de andra erövringarna[redigera | redigera wikitext]

År 1354 korsade osmanerna Dardanellerna i riktning Europa och erövrade stora delar av Balkan och expanderade till Wien, som belägrades för första gången år 1529 utan framgång. Efter det andra försöket att erövra Wien år 1683 trycktes osmanerna tillbaka i en stor mängd krig som utkämpades i Sydösteuropa och Mindre Asien fram till 1913. Majoriteten av albaner och bosniaker förblev muslimer efter återerövringen och därmed blev muslimer minoriteter i Balkanländerna.[1]

Muslimer i östra och centrala Europa tog vita européer som slavar och sålde dem till Arabvärlden.[2][när?]

Invandring under 1900-talet och framåt[redigera | redigera wikitext]

Den tredje utbredningen av islam i Europa började under 1950-talet då muslimer från Nordafrika, Turkiet och Pakistan arbetsinvandrade till industrialiserade länder i jakt på arbete och blev med tiden betydande minoriteter.[1]

Under 1960-talet medförde den uppåtgående konjunkturen ett ökat behov av arbetskraft vilket även attraherade muslimska migranter. Vanligtvis valdes det nya hemlandet utifrån historiska kopplingar med hemlandet, vilket ledde till att olika minoriteter etablerade sig i sina nya hemländer. I Storbritannien kom muslimska migranter vanligtvis ifrån Pakistan och Indien, i Frankrike och senare även Spanien kom etablerade sig betydande minoriteter ifrån Nordafrika, i Tyskland kom muslimer ifrån Turkiet och i Grekland kom de ifrån Albanien. Däremot i andra länder som Belgien, Nederländerna, Italien och i Skandinavien var den muslimska befolkningen från många olika ursprungsländer utan en tydlig övervikt från något ursprungsland. Arbetskraftinvandrarna kom ofta från lantliga förhållanden, saknade ofta mer än enklare utbildning och var starkt präglade av hemlandets religiösa och familjeideal.[3]

Muslimer är (2013) i majoritet i Albanien, större delarna av Bosnien och Hercegovina, norra Cypern, Kosovo, i vissa av Bulgariens, Makedoniens och Greklands provinser.[1]

År 2013 uppskattades mellan 35 till 53 miljoner muslimer bo i Europa vilket utgjorde mellan 5-8% av befolkningen varav en tredjedel i Ryssland och knappt 6 miljoner i Turkiets europeiska del.[1]

Enligt Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung(de) från år 2016 visade att muslimska invandrare i Europa hade lägre förvärvsfrekvens än majoritetsgrupperna. Diskriminering och islamofobi anges ofta som orsaker, men studien visade att arbetsmarknadsdeltatandet bland muslimska män och kvinnor i första hand påverkades av sociokulturella faktorer som bristande språkfärdigheter, bristande inter-etniska kontakter och tradionell syn på könsroller. Arbetsgivares diskriminering hade en liten påverkan på arbetsmarknadsdeltagandet för muslimer.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Renger, A.-B. (2013). ”Islam und Europa | bpb” (på tyska). bpb.de. Bundeszentrale für politische Bildung. http://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/das-europalexikon/177068/islam-und-europa. Läst 30 oktober 2019. 
  2. ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”East Africa's forgotten slave trade | DW | 22.08.2019” (på brittisk engelska). DW.COM. https://www.dw.com/en/east-africas-forgotten-slave-trade/a-50126759. Läst 10 juni 2020. 
  3. ^ Prof. Dr. Stefan Reichmuth, Universität Bochum. ”Europa | bpb” (på tyska). Bundeszentrale für politische Bildung. http://www.bpb.de/nachschlagen/lexika/islam-lexikon/21385/europa. Läst 30 oktober 2019. 
  4. ^ ”Muslime auf dem Arbeitsmarkt | WZB”. www.wzb.eu. https://www.wzb.eu/en/node/42814. Läst 6 september 2020.