Jakob I av Aragonien

Jakob I av Aragonien
	Jakob I av Aragonien
Född	2 februari 1208; Montpellier, Frankrike
Död	27 juli 1276 (68 år); Valencia
Begravd	Valencia Cathedral och Pobletklostret
Medborgare i	Aragonska kronan
Sysselsättning	Politiker, krigare, härskare
Befattning
	Monark av Aragonien (1213–1276); Greve av Barcelona (1213–1276); Lord of Montpellier (1213–1276); Konge av Aragón (1213–1276); Konge av Mallorca (1230–1276); Count of Urgel (1234–1276); Konge av Valencia (1238–1276); Count of Roussillon (1242–1276)
Maka	Eleonora av Kastilien; (g. 1221–1229, repudiation); Violanta av Ungern; (g. 1235–1251, makas/makes död); Teresa Gil de Vidaure; (g. 1255–1265)
Partner	Aurembiaix av Urgell (1228–1229); Berenguera Ferrandis (1242–1244); Elvira Sarroca (–); Sibil·la de Saga (1274–1276); Guillema de Cabrera (1250–1252); Blanca d'Antillón (1241–1242); Berengaria Fernández (1264–1272)
Barn	Pedro del Rey; Alfonso de Aragón y Castilla (f. 1222); Violanta av Aragonien (f. 1236); Konstanse av Aragón (f. 1238); Peter III av Aragonien (f. 1240); Ferran Sanxis de Castre (f. 1242); Jakob II av Mallorca (f. 1243); Pere I Ferrandis d'Híxar (f. 1245); Sancha d'Aragona (f. 1246); Maria av Aragón (f. 1247); Ferran d'Aragó (f. 1248); Isabella av Aragonien (f. 1248); Jaime Sarroca; Sancho d'Aragona (f. 1250); Jaume de Xèrica (f. 1255); Pere I d'Ayerbe (f. 1259)
Föräldrar	Peter II av Aragonien; Marie av Montpellier
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Jakob I av Aragonien (aragonska Jaime I eller Chaime lo Conqueridor; katalanska Jaume I el Conqueridor; spanska Jaime), kallad expugnator (erövraren), född den 2 februari 1208 i Montpellier, död den 27 juli 1276 i Alzira, Valencia, var kung av Aragonien. Han var son till Peter II. Under Jakob I:s långa regeringstid utökades rikets territorium genom erövringar av Balearerna och Valenciaregionen.

Biografi

Jacob var ende sonen till Peter II av Aragonien och Marie av Montpellier.^[12] Som barn var han en bricka i spelet om makten i Provence, där hans far var engagerad i en kamp för att hjälpa katarerna i Albi mot albigensiska korsfarare ledda av Simon IV de Montfort, earl av Leicester, som försökte utrota dem. Peter försökte att blidka de nordliga korsfararna genom att arrangera ett äktenskap mellan sin son och Simons dotter, när den förra var bara två år gammal.^[12]

Jakob efterträdde sin fader 1213 och är känd som en av medeltidens ridderligaste furstar. År 1221 gifte han sig med Eleanor, dotter till Alfonso VIII av Kastilien. De kommande sex åren av hans regeringstid var fulla av uppror från delar av adeln. Genom freden i Alcalá av den 31 mars 1227, kom dock adeln och kungen till en uppgörelse.

Från morerna erövrade han Baleariska öarna (1229–35) och Valencia (1238). Han lät utarbeta en om ovanlig humanitet vittnande lagbok, ordnade författningen och skrev själv på katalanska en krönika om sin tid.

Under Jakob I:s långa regeringstid – den längsta av alla iberiska monarker – fick han se utbyggnaden av huset av Aragonien i tre riktningar: Languedoc i norr, Balearerna i söder, och Valencia i sydväst. Genom ett avtal med Ludvig IX av Frankrike, erövrade han länet Barcelona från dess nominella franska överhöghet och integrerade det under sin krona.

Som lagstiftare och organisatör, intog Jakob en framträdande plats bland de spanska kungarna. Han sammanställde Llibre del Consolat de Mar,^[13] som reglerade handel till sjöss och bidrog till att fastställa Aragoniens överlägsenhet i västra Medelhavet. Han spelade också en viktig roll i utvecklingen av det katalanska språket, genom att stödja katalansk litteratur och skriva en kvasi-självbiografisk krönika om sin regering, Llibre dels fets.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Jakob, konungar af Aragonien 1, 1904–1926.

Noter

^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Jaume Sobrequés i Callicó & Mercè Morales i Montoya, Comtes, reis, comtesses i reines de Catalunya, Editorial Base, april 2011, ISBN 978-84-15267-24-9.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 mars 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] The Peerage person-ID: p10680.htm#i106799, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f] Kindred Britain.^{[källa från Wikidata]}
^ Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0029962.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f] ISBN 978-84-8424-161-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Aragón en la Edad Media, Zaragoza universitet, 2012, s. 44, 10.26754/OJS_AEM/02132486, no value: 0213-2486 0213-2486 och 2387-1377, läs online, läst: 26 februari 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0057722 0030866.^{[källa från Wikidata]}
^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0013210 0030866.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Nicholson 2004, sid. 113.
^ Chaytor, 96.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Jakob I av Aragonien.

Företrädare: Peter II av Aragonien	Kung av Aragonien; Greve i Barcelona 1213–1276	Efterträdare: Peter III av Aragonien
Företrädare: Ny titel	Kung av Valencia 1238–1276
	Kung av Mallorca 1231–1276	Efterträdare: Jakob II av Mallorca
Företrädare: Marie av Montpellier	Herre över Montpellier 1219–1276

[f00e22ffb8a440986828bd1bfe76840614eda3f0-1] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Jaume Sobrequés i Callicó & Mercè Morales i Montoya, Comtes, reis, comtesses i reines de Catalunya, Editorial Base, april 2011, ISBN 978-84-15267-24-9.^{[källa från Wikidata]}

[332d162d365fc309135025684aa893bfe39caf21-2] Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[95057371d478d4b6fed1930222ebc46c13f36744-3] Gemeinsame Normdatei, läst: 31 mars 2015.^{[källa från Wikidata]}

[8dddd7d262ad0d148cc26957cf62ed4a98dbf305-4] [a b c] The Peerage person-ID: p10680.htm#i106799, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[e6596ed0d2b81634d4a2b94f1bd23a5d26a198cf-5] [a b c d e f] Kindred Britain.^{[källa från Wikidata]}

[d67f8258b7a0fb19e14ce42a15008b7023adf827-6] Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0029962.^{[källa från Wikidata]}

[88cd0557e972860690661c2972dfc1205527112b-7] [a b c d e f] ISBN 978-84-8424-161-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[2291d786c311ebdffb13c4c4626b44a7362748fe-8] Aragón en la Edad Media, Zaragoza universitet, 2012, s. 44, 10.26754/OJS_AEM/02132486, no value: 0213-2486 0213-2486 och 2387-1377, läs online, läst: 26 februari 2020.^{[källa från Wikidata]}

[69af29a751d12ee2110892be067127a44fe7c509-9] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0057722 0030866.^{[källa från Wikidata]}

[b5e4b3b10f72595e932385633db9fb2d2af16236-10] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0013210 0030866.^{[källa från Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-11] [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

[A-12] [a b] Nicholson 2004, sid. 113.

[13] Chaytor, 96.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]