Jamaicas historia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Jamaicas moderna historia kan delas in i fyra faser, perioden före den spanska koloniseringen då ön beboddes av arawakierna, det spanska styret, det brittiska styret samt självständigheten.

Spanjorerna styr (1509–1655)[redigera | redigera wikitext]

Den första spanska bosättningen på Jamaica grundades 1509 i närheten av St Ann's Bay och fick namnet Seville, efter den andalusiska staden Sevilla. 1504 flyttade bosättarna till en ny plats som de gav namnet Villa de la Vega (som engelsmännen omnämnde till Spanish Town i samband med erövringen 1655). Denna bosättningsplats kom att tjäna som huvudstad för både spanska och engelska kolonisatörer från 1534 till 1872, varefter huvudorten istället blev Kingston. Från mitten av 1500-talet till omkring 1720 hade privata pirater sitt fäste på ön. Det mest ökända piratfästet på Jamaica var fristaden Port Royal.

Engelsmännen styr (1655–1962)[redigera | redigera wikitext]

Den engelska amiralen William Penn (far till William Penn som den amerikanska delstaten Pennsylvania är uppkallad efter) och general Robert Venables drev bort de sista spanjorerna från Jamaica år 1655. Under sina första 200 år av brittiskt styre blev Jamaica en av världens ledande sockerexporterande slavberoende kolonier, och producerade mer än 77000 ton socker per år mellan 1820 och 1824. Efter avskaffandet av slavhandeln (men inte slaveriet i sig) år 1807, började britterna importera indisk och kinesisk arbetskraft. Ättlingarna till dessa asiater utgör fortfarande en del av det jamaicanska folket.

Självständigheten[redigera | redigera wikitext]

Jamaica fick full självständighet den 6 augusti 1962, dock utan att gå ur Samväldet. Den förste premiärministern blev Alexander Bustamante (Jamaica Labour Party). Under några år av optimism skedde en kraftig inflyttning till städerna, i synnerhet till huvudstaden Kingston där en rad slumstadsdelar växte fram. En vacklande ekonomi under 1970-talet ledde till återkommande våldsamheter och en kraftig minskning av turismen. Vid valen 1980 förlorade socialdemokraterna, och efterföljande regeringar har varit mer inriktade på marknadsekonomi. Under 1990-talet förekom politiskt våld vid valen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]