Jan-Ove Waldner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jan-Ove Waldner
Jan-Ove Waldner

Jan-Ove Waldner.

Bordtennis, herrar

Nation: Sverige Sverige

Olympic rings with transparent rims.svg Olympiska spel
Guld Barcelona 1992 Herrsingel
Silver Sydney 2000 Herrsingel
Världsmästerskap
Guld Dortmund 1989 Herrlag
Guld Dortmund 1989 Herrsingel
Guld Chiba 1991 Herrlag
Guld Göteborg 1993 Herrlag
Guld Manchester 1997 Herrsingel
Guld Kuala Lumpur 2000 Herrlag
Silver Tokyo 1983 Herrlag
Silver Göteborg 1985 Herrlag
Silver New Delhi 1987 Herrsingel
Silver New Delhi 1987 Herrlag
Silver Chiba 1991 Herrsingel
Silver Tianjin 1995 Herrlag
Silver Manchester 1997 Herrdubbel
Brons Göteborg 1993 Herrsingel
Brons Eindhoven 1999 Herrsingel
Brons Osaka 2001 Herrlag
Världscupen
Guld Chiba 1990 Singel
Guld Chiba 1990 Lag
Silver Nimes 1996 Singel
Silver Nimes 1994 Lag
Silver Barcelona 1991 Lag
Silver Barbados 1983 Singel
Brons Kuala Lumpur 1991 Singel
Europamästerskap
Guld Prag 1986 Dubbel
Guld Prag 1986 Lag
Guld Paris 1988 Dubbel
Guld Paris 1988 Lag
Guld Göteborg 1990 Lag
Guld Stuttgart 1992 Lag
Guld Bratislava 1996 Singel
Guld Bratislava 1996 Dubbel
Guld Bratislava 1996 Lag
Guld Bremen 2000 Lag
Guld Zagreb 2002 Lag
Silver Budapest 1982 Singel
Silver Moskva 1984 Dubbel
Silver Stuttgart 1992 Dubbel
Silver Birmingham 1994 Singel
Silver Birmingham 1994 Lag
Brons Paris 1988 Singel
Brons Eindhoven 1998 Dubbel
Brons Bremen 2000 Singel
Europamästerskap för juniorer
Guld Poznan 1980 Lag
Guld Poznan 1980 Dubbel
Guld Topolcany 1981 Singel
Guld Topolcany 1981 Dubbel
Guld Topolcany 1981 Lag
Guld Hollabrunn 1982 Singel
Guld Hollabrunn 1982 Dubbel
Guld Hollabrunn 1982 Lag
Guld Malmö 1983 Singel
Silver Rom 1979 Singel
Silver Poznan 1980 Singel
Silver Hollabrunn 1982 Mixed
Silver Malmö 1983 Mixed

Jan-Ove "J-O" Waldner, född 3 oktober 1965[1] i Bredäng, är en svensk bordtennisspelare. Han kallas ofta J-O och är i Kina känd under namnet 老瓦 Lǎo Wǎ – "Gamle Wa(ldner)" – eller 常青树 Cháng Qīng Shù – "Det evigt gröna trädet". Waldner fick sitt genombrott som 16-åring 1982, när han nådde final i EM och där förlorade mot lagkamraten Mikael Appelgren. Waldner betraktas av vissa som världens genom tiderna bästa bordtennisspelare,[2] och när den bäste svenske idrottsmannen genom tiderna skulle utses kom Waldner på tredje plats.[3] Framgångarna inkluderar OS-guld samt dubbla VM-guld i singel, fyra VM-guld i lag och sju Europa Top-12-segrar. Två gånger belönades han med Svenska Dagbladets guldmedalj ("Bragdguldet") – 1989 som del av VM-guldlaget och 1992 ensam (efter OS-guldet).[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jan-Ove Waldner är son till Åke (avliden) och Marianne Waldner. Han har en broder, Kjell-Åke.[4] Hans talang för bordtennis upptäcktes när han var fem år av föräldrarna, och vid sex års ålder började han spela i en klubb. Som ungdom åkte han på träningsläger till Kina, och ska ha blivit mycket inspirerad av kinesernas engagemang för sporten.

Tidiga framgångar[redigera | redigera wikitext]

I början av 1980-talet utvecklades Jan-Ove Waldner snabbt till en av de ledande i den nya unga bordtennisgenerationen efter de tidigare svenska dominanterna Hans Alsér, Kjell Johansson och Stellan Bengtsson. Den första internationella seniortiteln i singel erövrade han (som 16-åring) i Israel Open 1981. Året därpå nådde han sin första stora mästerskapsmedalj, då han spelade singelfinal i EM. År 1983 vann han den första stora internationella seniortiteln i SOC, och 1984 erövrade han Europa Top 12-guld (första gången av sju).

Under resten av 1980-talet etablerade Waldner sig som en av ledarna i ett mycket framgångsrikt svenskt herrlandslag, i konkurrens med främst Mikael Appelgren, Erik Lindh och Jörgen Persson. Sverige erövrade ett antal EM- och VM-guld i lag och framträdde med en bred topp med få motsvarigheter i europeisk bordtennishistoria vid sidan av Ungern.

År 1989 vann Jan-Ove Waldner för första gången VM i singel, samtidigt som också herrlandslaget erövrade VM-guld i lag. De samtidiga framgångarna under året belönades med Victoriastipendiet till Waldner och Svenska Dagbladets guldmedalj till landslaget. Året därpå vann Waldner World Cup i singel.

1990- och 2000-talen[redigera | redigera wikitext]

Vid sommar-OS i Barcelona 1992 erövrade Waldner Sveriges enda OS-guld under tävlingarna, genom sin finalvinst i singel över Jean-Philippe Gatien. Genom segern hade Waldner som förste bordtennisspelare erövrat alla stora internationella mästerskapstitlar i singel, en så kallad Grand Slam.[a] Senare under året tilldelades han också "Bragdguldet" för andra gången (denna gång individuellt).

Under 1990-talet utmanades Jan-Ove Waldner som Sverige-etta av en ny generation av spelare, däribland Peter Karlsson (EM-guld i singel 2000). Waldner fortsatte dock – i likhet med generationskollegan Jörgen Persson – sin internationella karriär med stor framgång ända in i 40-årsåldern. År 1996 vann Waldner återigen EM i singel, och samma år vann han sin sjunde titel i Europa Top 12. Året därefter vann han för andra gången VM i singel.

Den sista EM-medaljen vann Waldner i Zagreb 2002, guld med herrlaget, och den sista i VM-sammanhang i Osaka 2001, brons med herrlaget. År 2002 var det sista året som Waldner (då 37 år) rankades bland världens tio bästa singelspelare.

Fortsättning i Sverige och som veteran[redigera | redigera wikitext]

På nationell nivå var Jan-Ove Waldner framgångsrik ytterligare ett antal år, med spel i både Pingisligan och i SM-sammanhang. År 2010 vann han sitt nionde och sista SM-guld i singel.

Den 11 februari 2016 spelade Waldner sin sista match i Pingisligan och avslutade därmed en lång och mycket framgångsrik karriär.[5]

Även efter de internationella framgångarna i stora mästerskap, har Waldner utmärkt sig i olika sammanhang, och har bland annat nått goda resultat på veterannivå. År 2014 vann han den första upplagan av ITTF Legends Tour i singel.

Klubbar[redigera | redigera wikitext]

  • 1971-1984 - Stockholms Spårvägars GoIF (Sverige)
  • 1984-1987 - ATSV Saarbrucken (Tyskland)
  • 1987-1991 - Stockholms Spårvägars GoIF (Sverige)
  • 1991-1995 - Ängby SK (Sverige)
  • 1995-2003 - Kalmar BTK (Sverige)
  • 2003-2005 - SV Weru Pluderhausen (Tyskland)
  • 2005-2012 - TTC Röhn-Sprudel Fulda-Maberxell (Tyskland)
  • 2012-2016 - Spårvägens BTK (Sverige)

Meriter[redigera | redigera wikitext]

OS[7]
  • 1988 - Kvartsfinal individuellt (5-8:e plats), Kvartsfinal i dubbel (5-8:e plats)
  • 1992 - Guld individuellt,[1] Utslagen i gruppspelet i dubbel (9-16:e plats)
  • 1996 - 1/8-delsfinal individuellt (9-16:e plats), Kvartsfinal i dubbel (5-8:e plats)
  • 2000 - Silver individuellt,[1] 1/8-delsfinal i dubbel (9-16:e plats)
  • 2004 - 4:e plats individuellt,[1] Kvartsfinal i dubbel (5-8:e plats)
VM
  • 1983 - Silver i Lag[1]
  • 1985 - Silver i Lag[1]
  • 1987 - Silver individuellt, Silver i Lag[1]
  • 1989 - Guld individuellt, Guld i Lag[1]
  • 1991 - Silver individuellt, Guld i Lag[1]
  • 1993 - Brons individuellt, Guld i Lag[1]
  • 1995 - Silver i Lag[1]
  • 1997 - Guld individuellt[1] (21-0 i setskillnad!), Silver i Dubbel
  • 1999 - Brons individuellt[1]
  • 2000 - Guld i Lag[1]
  • 2001 - Brons i Lag
  • 2004 - Brons i Lag
ITTFs World clubs championships (VM för klubblag)
  • 1999 - Brons i Lag (Kalmar BTK)
WORLD CUP
  • 1983 - Silver individuellt
  • 1990 - Guld individuellt, Guld i Lag
  • 1991 - Brons individuellt, Silver i Lag
  • 1994 - Silver i Lag
  • 1996 - Silver individuellt
PRO TOUR Grand finals
  • 1998 - Brons individuellt
EM
  • 1982 - Silver individuellt[1]
  • 1984 - Silver i Dubbel
  • 1986 - Guld i Dubbel, Guld i Lag[1]
  • 1988 - Brons individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag[1]
  • 1990 - Guld i Lag[1]
  • 1992 - Silver i Dubbel, Guld[1] i Lag
  • 1994 - Silver individuellt, Silver i Lag[1]
  • 1996 - Guld individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag[1]
  • 1998 - Brons i Dubbel
  • 2000 - Brons individuellt, Guld i Lag[1]
  • 2002 - Guld i Lag[1]
ETTU
s European Club Cup of Champions (EM för klubblag)
  • 1986 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
  • 1987 - Silver i Lag (ATSV Saarbrücken)
JEM
  • 1979 - Silver individuellt (Cadet)
  • 1980 - Silver individuellt (Cadet), Guld i HJ17-dubbel, Guld i Lag
  • 1981 - Guld individuellt, Guld i HJ-dubbel, Guld i Lag
  • 1982 - Guld individuellt, Guld i HJ-dubbel, Silver i Mixjunior-dubbel, Guld i Lag
  • 1983 - Guld individuellt, Silver i Mixjunior-dubbel
EUROPA TOP-12
  • 1983 - 9:e plats
  • 1984 - Guld
  • 1985 - 5:e plats
  • 1986 - Guld
  • 1987 - Silver
  • 1988 - Guld
  • 1989 - Guld
  • 1990 - Silver
  • 1991 - Silver
  • 1992 - 4:e plats
  • 1993 - Guld
  • 1994 - Silver
  • 1995 - Guld
  • 1996 - Guld
  • 1997 - Brons
  • 1998 - Brons
  • 1999 - 5:e plats
  • 2004 - 9:e plats
EUROPEAN MASTERS CUP
  • 1992 - Guld
  • 1993 - Guld
  • 1995 - Brons
  • 1996 - Silver
  • 1998 - Brons
SOC[8]
  • 1981 - Brons i Dubbel
  • 1983 - Guld individuellt
  • 1985 - Brons individuellt, Brons i Dubbel
  • 1989 - Silver i Dubbel
  • 1991 - Brons individuellt, Brons i Dubbel
  • 1995 - Silver individuellt
  • 1996 - Brons individuellt
  • 1998 - Brons individuellt, Silver i Dubbel
NM
  • 1981 - Silver individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag
  • 1983 - Silver individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag
  • 1988 - Guld individuellt, Silver i Dubbel, Guld i Mixdubbel, Guld i Lag
SM
  • 1981 - Brons individuellt, Guld i Dubbel
  • 1982 - Guld i Dubbel, Guld i Mixdubbel
  • 1983 - Guld individuellt, Brons i Dubbel, Guld i Mixdubbel, Guld i Lag (Stockholms Spårvägars GoIF)
  • 1984 - Guld individuellt, Brons i Dubbel, Silver i Mixdubbel, Guld i Lag (Stockholms Spårvägars GoIF)
  • 1985 - Brons individuellt, Brons i Dubbel, Guld i Mixdubbel
  • 1986 - Guld individuellt, Guld i Dubbel
  • 1988 - Brons individuellt, Silver i Dubbel
  • 1989 - Guld individuellt, Silver i Dubbel
  • 1990 - Brons i Dubbel
  • 1991 - Guld individuellt, Guld i Dubbel
  • 1992 - Brons individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag (Ängby SK)
  • 1993 - Silver i Dubbel
  • 1994 - Silver individuellt, Guld i Dubbel
  • 1995 - Guld i Lag (Ängby SK)
  • 1996 - Guld individuellt, Brons i Dubbel, Guld i Lag (Kalmar BTK)
  • 1997 - Guld individuellt, Silver i Dubbel
  • 1999 - Brons individuellt, Guld i Dubbel, Guld i Lag (Kalmar BTK)
  • 2000 - Guld i Lag (Kalmar BTK)
  • 2001 - Brons i Dubbel
  • 2002 - Guld i Lag (Kalmar BTK)
  • 2006 - Guld individuellt
  • 2007 - Brons individuellt, Brons i Dubbel
  • 2010 - Guld individuellt
USM
  • 1976 - Guld individuellt (P11),
  • 1977 - Guld individuellt (P11),
  • 1979 - Silver individuellt (P13),
  • 1980 - Brons individuellt (P15),
  • 1981 - Guld individuellt (P15), Guld individuellt (HJ17), Brons i HJ17-Dubbel
  • 1982 - Guld individuellt (HJ17),
  • 1983 - Silver individuellt (HJ17), Silver i HJ17-Dubbel
TYSKA BUNDESLIGA
  • 1986 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
TYSKA CUPEN
  • 1985 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
  • 1986 - Guld i Lag (ATSV Saarbrücken)
VÄRLDSRANKING
  • 1982 - 22:a (juli) (Top-30 för första gången, 16 år gammal)
  • 1983 - 8:a (30 juni) (Top-10 för första gången, 17 år gammal)
  • 1984 - 4:a (juli)
  • 1985 - 6:a (10 februari)
  • 1986 - 6:a (juli)
  • 1987 - 2:a (april)
  • 1988 - 2:a (februari)
  • 1989 - 1:a (april) (Världsetta för första gången, 23 år gammal)
  • 1990 - 1:a (februari)
  • 1991 - 1:a (februari)
  • 1992 - 1:a (september)
  • 1993 - 1:a (februari)
  • 1994 - 2:a (augusti)
  • 1995 - 4:a (april)
  • 1996 - 4:a (juli)
  • 1997 - 1:a (april)
  • 1998 - 1:a (januari) (Världsetta för sista säsongen, 33 år gammal)
  • 1999 - 5:a (juli)
  • 2000 - 4:a (oktober)
  • 2001 - 9:a (november)
  • 2002 - 5:a (januari) (Top-10 för sista säsongen, 37 år gammal)
  • 2003 - 13:e (januari)
  • 2004 - 14:e (oktober)
  • 2005 - 16:e (januari)
  • 2006 - 27:a (februari)
  • 2007 - 32:a (maj)
  • 2008 - 40:e (mars) (Världsrankad för sista säsongen, 43 år gammal)
55 individuella titlar i internationella mästerskap, öppna internationella mästerskap samt inbjudningsturneringar.

Här ingår:

  • 1981 - Israel Open
  • 1982 - Seoul Open, Vienna Gala
  • 1983 - Swedish Open Championships (SOC)
  • 1984 - Europa Top-12, Deutschland Cup
  • 1985 - Polish Open
  • 1986 - Europa Top-12, German Open, French Open
  • 1988 - Europa Top-12, Nordiska Mästerskapen, French Open, Euro-Asia Tournament, Pondus Cup
  • 1989 - VM, Europa Top-12, Stiga Grand Prix Masters, IOC President's Cup
  • 1990 - World Cup, US Open, Japan Open, World All Stars Circuit (x2)
  • 1991 - Japan Open, World All Stars Circuit (x2), Pondus Cup
  • 1992 - OS, French Open, World All Stars Circuit (x2), European Masters Cup, Grand Prix de Paris
  • 1993 - Europa Top-12, World All Stars Circuit (x2), European Masters Cup, Danske Bank Cup, Deutschland Cup
  • 1995 - Europa Top-12, Finlandia Open
  • 1996 - EM, Europa Top-12, Yugoslav Open, French Open, Deutschland Grand Prix, Estonia Memorial Tournament
  • 1997 - VM, Qatar Open, Japan Open, Deutschland Cup
  • 1998 - Pondus Cup
  • 2000 - Pondus Cup
  • 2003 - Super Circuit

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bordtennis uppträdde dock för första gången i olympiska sammanhang 1988.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Härd, Mats (2005-04-28/2009-09-19): "I centrum för sista gången". gp.se. Läst 15 oktober 2015.
  2. ^ [a b] Jan-Ove Waldner i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 mars 2017.
  3. ^ ”150 främsta svenska idrottarna genom tiderna”. Dagens Nyheter. 2 december 2014. http://www.dn.se/sport/150-framsta-svenska-idrottarna-genom-tiderna/. Läst 11 februari 2016. 
  4. ^ Lühr, Mathias (30 december 2012). ””J-O: "Den enda som är förbannad är morsan"””. Expressen. http://www.expressen.se/sport/j-o-den-enda-som-ar-forbannad-ar-morsan/. Läst 31 januari 2013. 
  5. ^ Palmgren, Nils (11 februari 2016). ”Waldner bjöd på en sista show”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/waldner-bjod-pa-en-sista-show/. Läst 11 februari 2016. 
  6. ^ TT (2012-09-10): "Waldner tillbaka – till motståndarnas förtret". Svd.se. Läst 31 januari 2013.
  7. ^ http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/wa/jan-ove-waldner-1.html
  8. ^ "1. Spelarprofil / 2. Jan-Ove Waldner / 3. Översikt". ttstat.se. Läst 15 oktober 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Tomas Gustafson
Svenska Dagbladets guldmedalj
Sveriges landslag i bordtennis
(Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh och Peter Karlsson)

1989
Efterträdare:
Stefan Edberg
Företrädare:
Tomas Gustafson
Victoriastipendiet
Jan-Ove Waldner

1989
Efterträdare:
Mikael Appelgren
Företrädare:
Pernilla Wiberg
Svenska Dagbladets guldmedalj
Jan-Ove Waldner

1992
Efterträdare:
Torgny Mogren