Jean-Baptiste Bessières

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Jean-Baptiste Bessières
Jean-Baptiste Bessières.jpg
Född6 augusti 1768[1][2][3]
Prayssac, Frankrike
Död1 maj 1813[1][3][4] (44 år)
Rippach, Tyskland
BegravdHôtel des Invalides, Prayssac och caveau des gouverneurs
MedborgarskapFrankrike
SysselsättningMilitär
MakaMarie Jeanne de Lapeyrière
BarnNapoléon Bessières (f. 1802)
SläktingarBertrand Bessières (syskon)
Utmärkelser
Marskalk av kejsardömet
Storkors av Brasiliens Kristusorden (1810)[5]
Storkors av Hederslegionen
Leopoldsorden
Sankt Henriks militärorden
Järnkroneorden
Storofficer av Hederslegionen
Namn ingraverat på Triumfbågen
Württembergska kronorden
Marskalk av Frankrike
Kristusorden
Redigera Wikidata

Jean-Baptiste Bessières, hertig av Istrien, född 6 augusti 1768 och död 1 maj 1813, var en fransk militär. Han var bror till Bertrand Bessières.

Bessières tjänstgjorde först i Ludvig XVI:s konstitutionella garde, deltog därefter i flera fälttåg och kom 1796 till italienska armén, där han genom sin tapperhet ådrog sig Napoleon I:s uppmärksamhet och vann hans förtroende.

Efter segern i slaget vid Rivoli 1797 sändes Bessières med de erövrade fanorna till Paris. I tåget till Egypten deltog Bessières som brigadgeneral och utmärkte sig i slagen vid Abukir och S:t Jean d'Acre.

I slaget vid Marengo var Bessières sekundchef för konsulgardet och bidrog genom ett kavallerianfall till segern. Han blev divisionsgeneral 1802 och marskalk 1804. Bessières deltog som generalöverste för gardeskavalleriet med utmärkelse i nästan alla Napoleons fälttåg.

Sitt första självständiga befäl fick Bessières i Spanien 1808 och vann där segern i slaget vid Medina del Rio seco. I slaget vid Esslingen 1809 hejdade Bessières genom upprepade kavallerichocker österrikarnas anfall och blev samma år utnämnd till hertig av Istrien.

I Nederländerna återtog Bessières därpå Vlissingen från britterna. I Ryssland 1812 förde Bessières befälet över gardeskavalleriet och utmärkte sig både i slaget vid Borodino och under återtåget. 1813 blev Bessières chef för hela kavalleriet men stupade i fälttågets början under en rekognoscering vid Rippach, utanför Lützen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//224/11, omnämnd som: Jean Baptiste Bessieres duc d'istrie, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6k36czh, omnämnd som: Jean-Baptiste Bessières, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jean-Baptiste-Bessieres-duc-dIstrietopic/Britannica-Online, omnämnd som: Jean-Baptiste Bessieres, duke d'Istrie, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, gallica.bnf.fr.[källa från Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]