Jenny Wilson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jenny Wilson
Jenny Wilson i Kärrtorp 2013.jpg
Jenny Wilson under ett uppträdande vid Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013.
FödelsenamnJenny Wilson
Födelsedatum20 oktober 1975 (42 år)
FödelseortIstaby, Sverige
BakgrundSverige Sverige
År som aktiv1997-
ArtistsamarbetenFirst Floor Power
Relaterade artisterThe Knife,
Bästa album
2014 Demand the Impossible
Bästa producent
2014 Demand the Impossible
Bästa musikvideo
2014 Autobiography (tillsammans med Daniel Wirtberg)
Ej att förväxla med Jennie Wilson.

Jenny Wilson, född 20 oktober 1975 i Istaby i Blekinge, är en svensk sångare, låtskrivare, musiker och konstnär, som även varit medlem av gruppen First Floor Power.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jenny Wilson växte upp i en familj med totalt tre systrar i blekingska Istaby utanför Sölvesborg. Hon hoppade som 17-åring av gymnasiet, flyttade hemifrån till Malmö och började på Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola med ambitionen att bli författare. Hon skrev noveller, manus och romanutkast, som hon skickade in till olika förlag men blev refuserad. Vid denna tid upptäckte hon PJ Harveys skiva Rid of Me, som gjorde starkt intryck på henne. Fascinerad av PJ Harveys utstrålning, musik och texter bestämde hon sig för att satsa på musiken istället för författarskapet.

First Floor Power[redigera | redigera wikitext]

År 1997 träffade Jenny Wilson blivande pojkvännen Karl-Jonas Winqvist, som jobbade i en skivbutik i Malmö. Tillsammans bildade de bandet First Floor Power. Ett halvår senare anslöt sig hennes yngre syster Sara Wilson och Per Lager. 1998 gav bandet ut en vinylsingel i mycket begränsad upplaga.

1999 flyttade Wilson till Stockholm för att studera grafisk design och illustrationKonstfack. 2000 gjorde hon ett studieuppehåll för att spela med bandet och 2001 gav First Floor Power ut sitt debutalbum There Is Hope. På hösten samma år födde hon en son.

2003 kom gruppens andra skiva, Nerves, följd av den tredje 2008, Don't Back Down.[1] Efterhand övergick bandverksamheten i stället i arbetet som soloartister. I maj 2017 återförenades gruppen för 20-årsjubileum med en konsert i Malmö respektive Köpenhamn.

Solokarriär[redigera | redigera wikitext]

Jenny Wilson under ett uppträdande i Danmark 2009.

2003 gjorde Wilson ett gästspel på The Knifes skiva Deep Cuts. Hon och Karin Dreijer sjöng duett på låten "You Take My Breath Away". Hon har efterhand också samarbetat med artister som Robyn, El Perro Del Mar och Tensta Gospel Choir.

2005 släppte hon första soloskivan Love and Youth på syskonen Dreijers skivbolag Rabid Records och erhöll en Grammis-nominering som Årets kvinnliga artist 2006. I februari 2009 kom skivan Hardships! på hennes eget bolag Gold Medal Recordings. 2013 kom hennes fjärde soloalbum Demand the Impossible, som tar upp både hennes erfarenheter från cancer och en stark kritik mot dagens samhällsklimat. För skivan nominerades Wilson 2014 till sju Grammisar bland annat i kategorierna för Årets artist, album, kompositör och textförfattare.[2] Hon vann tre, i kategorierna Årets album, Årets producent och Årets musikvideo. [3]

Wilson fortsatte det genomgående arbetet att hämta material och inspiration från egna samtida livserfarenheter på albumet Exorcism (2018) med erfarenheter och efterverkningar av en våldtäkt.[4]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2006 var hon en av sommarvärdarna i Sveriges Radio P1. Hon var huvudperson i det femte avsnittet av SVT-serien Dom kallar oss artister i februari 2010. Den 22 januari 2016 ledde hon programmet Kalejdoskop i P1.[5]

2010 skrev hon musiken till Stockholms stadsteaters uppsättning av Pam Gems pjäs Drottning Kristina och till Helena Franzéns dansföreställning I'm not looking backDansens hus.[6] Musiken till dansproduktionen gavs 2011 ut som albumet Blazing. Hon skrev också musiken till SVT:s dramaserie om Kerstin Thorvalls liv, Det mest förbjudna (2016).[7]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Jenny Wilson har två söner sedan en tidigare relation. Förutom Jenny Wilsons syster Sara Wilson så sysslar även hennes andra syster Anna Wilson med musik som sångare i bandet Dub Sweden. Sara Wilson spelade bas i Jenny Wilsons band under turnén våren 2009.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

First Floor Power
Solo

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Dagbladet 3 maj 2008, "First Floor Power tillbaka på banan"
  2. ^ ”Jenny Wilson kan ta hem sju grammisar”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/musik/jenny-wilson-kan-ta-hem-sju-grammisar/. Läst 18 december 2013. 
  3. ^ Vinnare Grammis 2014, Expressen
  4. ^ SVT Nyheter 23 mars 2018, "PSL hyllar Jenny Wilsons nya album"
  5. ^ Sveriges Radio 22 januari 2016, "Jenny Wilson om Kalejdoskop: 'Ett av de absolut mest spännande musikprogrammen på radio!"
  6. ^ Helena Franzén, "I'm not looking back"
  7. ^ Svenska Dagbladet 22 mars 2016, "Det mest förbjudna: Något förbjudet att se fram emot i påsk"
  8. ^ Sölvesborgs kommun 17 december 2009, "Årets kulturpristagare utsedda: två kvinnor, två konstnärer, två vänner"
  9. ^ Stockholm Stad, "Kulturstipendiater 2011"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]