Jiang Zemin
| Jiang Zemin 江泽民 | |
 | |
Generalsekreterare i
Kinas kommunistiska parti | |
| Tid i befattningen 1989–2002 | |
| Företrädare | Zhao Ziyang |
|---|---|
| Efterträdare | Hu Jintao |
| Tid i befattningen 27 mars 1993–15 mars 2003 | |
| Företrädare | Yang Shangkun |
| Efterträdare | Hu Jintao |
Ordförande i Kinas kommunistiska partis centrala militärkommission
| |
| Tid i befattningen 9 november 1989–19 september 2004 | |
| Företrädare | Deng Xiaoping |
| Efterträdare | Hu Jintao |
Ordförande i Folkrepubliken Kinas centrala militärkommission
| |
| Tid i befattningen 19 mars 1990–8 mars 2005 | |
| Företrädare | Deng Xiaoping |
| Efterträdare | Hu Jintao |
| Född | 17 augusti 1926 Yangzhou, Jiangsu |
| Gravplats | Yangtze Estuary |
| Politiskt parti | Kinas kommunistiska parti |
| Maka | Wang Yeping |
Jiang Zemin, född 17 augusti 1926 i Yangzhou, Jiangsu, är en kinesisk kommunistisk politiker. Han var borgmästare i Shanghai 1984-1987, generalsekreterare i Kinas kommunistparti och ledamot av politbyråns ständiga utskott 1989–2002, Kinas president 1993–2003, ordförande i partiets Centrala militärkommission 1989–2004 och i Kinas Centrala militärkommission 1990–2005.
Jiang härstammar från Jiang-byn (江村) i Jingde härad i Anhui-provinsen, men föddes i Yangzhou i Jiangsu. Han gick med i Kinas kommunistiska parti 1946 och verkade underjordiskt under Kinesiska inbördeskriget.
Åtminstone inledningsvis betraktad som en kompromisskandidat till posten som president efter Deng Xiaoping sedan Zhao Ziyang avpolleterats som följd av sitt agerande under studentdemonstrationerna våren 1989 höll Jiang, som den officiella "kärnan i den tredje generationens ledarskap", fast vid Dengs marknadsinriktade politik, förbättrade Kinas relationer med omvärlden och stärkte centralregeringens makt över landets olika delar. Hans teoretiska arv, inskrivet i den kinesiska grundlagen och partiets konstitution, är "Den viktiga tanken om De tre representationerna".
Av många ansedd som en delvis neo-konservativ politiker kom den kinesiska staten under Jiangs ledning att fortsätta en politisk linje som förde landet allt längre bort från det ideologiska och praktiska arvet efter Mao Zedong. Även om stora delar av den forna maoismen ersattes med en kombination av marknadsideologi och nationalism såg dock Jiang Zemin till att partiet behöll ett fortsatt hårt grepp om makten.
