Joachim Patinir
| Joachim Patinir | |
 | |
| Född | 1480[1][2][3] Bouvignes-sur-Meuse |
|---|---|
| Död | 5 oktober 1524[4] Antwerpen[5] |
| Medborgare i | Södra Nederländerna |
| Sysselsättning | Målare[6][7], tecknare[7] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Joachim Patinir (även Patinier), född cirka 1480 i Dinant, död 1524 i Antwerpen, var en belgisk landskapsmålare verksam i Antwerpen.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Patinir var lärjunge till Gerard David, och följde sin mästare i behandlingen av det landskapliga i scenerna, så att detta liksom hos hans samtida Hendrik Bles och Albrecht Altdorfer blev en huvudsak och förgrundsfigurerna bara staffage. Som landskapsmålare visar han, trots detaljrikedomen, en blick för det storslagna och stämningsfyllda. Tavlorna har ofta en blåaktig ton. Han mest berömda målningar är Jesu dop i Wien, Den helige Kristoffer på El Escorial, samt Flykten till Egypten, Antonius frestelse och Himmel och helvete på Pradomuseet. I de båda senare målningarna visar han sig i sin fantasifulla stil likheter med Hieronymus Bosch. Av Patinir utförda landskapsbilder, där staffagefigurerna är utförda av andra konstnärer, finns på Nationalmuseum[8] , Stockholm och Kunstmuseet, Köpenhamn.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1937.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Art UK, Art UK-id: joachim-patinir, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Kunstindeks Danmark, Kunstindeks Danmark-ID: 1594, omnämnd som: Joachim Patenir, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, författar-id i ISFDB: 85869, omnämnd som: Joachim Patenier, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 391111, omnämnd som: Joachim Patinir.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 62060, läst: 19 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ NMVW:s samlingar, omnämnd som: schilder, NMVW-ID: 81636, läs online, läst: 16 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 59356, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalmuseum
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|