Johan Börjesson
Johan Börjesson | |
![]() Johan Börjesson i Svenskt biografiskt handlexikon. | |
Född | 22 mars 1790, 1790 Tanums socken, Bohuslän |
---|---|
Död | 6 maj 1866 (75 år) |
Yrke | Poet Dramatiker |
Nationalitet | Svensk ![]() |
Språk | Svenska |
Verksam | 1814–1866 |
Litterära rörelser | Fosforismen Romantiken |
Make/maka | Fredrika Gustava Fock |
Barn | Agnes Börjesson |
Släktingar | Johan Wingård (morbror) Berndt Wilhelm Fock (svärfar) Carl Fredrik af Wingård (kusin) Johan Didrik af Wingård (kusin) |
Johan Börjesson, född 30 augusti 1790 i Tanums socken i Bohuslän, död 6 maj 1866, var en svensk präst och dramatiker samt ledamot av Svenska Akademien 1859-1866, stol 3.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Börjesson var son till en bonde men systerson till biskop Johan Wingård, vilket underlättade föräldrarnas beslut att låta sonen studera.
Han var sedan 1823 gift med Fredrika Gustava Fock, dotter till landshövding Berndt Wilhelm Fock, och blev i äktenskapet far till konstnären Agnes Börjesson.
1808 skrevs han in som student vid Uppsala universitet, och 1815 tog han sin examen. Börjesson blev redan vid sin ankomst till Uppsala medlem i Auroraförbundet och deltog flitigt i förbundets verksamhet, även om han inte var någon av dess mest framstående skribenter. 1814 vann han Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhällets i Göteborg högsta pris för skaldestycket Aphrodite och blev samma år medarbetare i Per Daniel Amadeus Atterboms poetiska kalender.
Johan Börjesson besöktes i början av 1860-talet i Veckholms prästgård av den brittiske godsägaren Horace Marryat, som 1862 utgav en resebeskrivning, One year in Sweden (svensk översättning 1863). Han hade av kyrkoherdens dotter fått berättat för sig en del lokala sägner, och av Börjesson själv inbjudits att övernatta och beskåda de nyupptäckta valvmålningarna i Kungs-Husby kyrka.[1]
Prästgärning[redigera | redigera wikitext]

År 1816 prästvigdes han och blev kort därefter adjunkt i Uppsala domkyrkoförsamling och 1820 domkyrkosyssloman. Efter pastoralexamen fick han 1821 hovpredikants fullmakt. Samtidigt var han litteraturkritiker i Svensk litteraturtidning och utgav 1820 ett större skaldestycke, Skapelsen i sånger, som fick hård kritik av andra författare, exempelvis av övriga fosforister och delvis innebar en brytning med de gamla och ett längre uppehåll med författandet från Börjessons sida. År 1828 utnämndes han till kyrkoherde i Veckholms, Kungs-Husby och Torsvi pastorat och 1840 blev han prost. I samband med Oscar I:s kröning 1844 upphöjdes han till teologie doktor.
Dramatik[redigera | redigera wikitext]
År 1846 utkom han efter ett längre uppehåll med det historiska skådespelet Erik den fjortonde, som i februari samma år gick upp på scenen och genomgående möttes med uppskattning. Därefter följde en rad pjäser såsom Erik den fjortondes son (1847), Solen sjunker, Gustaf I:s sista dagar (1856), Ur Karl XII:s ungdom (1858), Brödraskulden och Erik den Fjortonde, senare avdelningen (1861). Han återupptog även sitt lyriska författarskap; 1849 utgav han anonymt Kärlek och poesi, och 1854 kom Blommor och tårar på en dotters grav. Börjesson hade precis avslutat ett nytt skådespel, En sammansvärjning i Rom, när han avled våren 1866.
Bibliografi över verk på svenska[redigera | redigera wikitext]
- Erik den fjortonde. Stockholm: Bagge. 1846-1861. Libris länk
- Erik XIV:s son : sorgespel i fem akter. Stockholm: Rylander. 1847. Libris länk
- Kärlek och poesi. Stockholm: Bagge. 1849. Libris länk. http://runeberg.org/bjkaropo/
- Blommor och tårar på en dotters graf. Stockholm: Bonnier. 1854. Libris länk
- Solen sjunker, Gustaf I:stes sista dagar : historisk tragedi i fyra akter. Stockholm: Bonnier. 1856. Libris länk. http://runeberg.org/solsjunker/
- Ur Carl XIIs ungdom : ett äfventyr i fem akter. Stockholm: Bonnier. 1858. Libris länk
- Inträdes-tal hållet i Svenska akademien [över C.G. von Brinkman] den 19 mars 1861. Stockholm. 1861. Libris länk
- En statshvälfning i Rom : sorgespel i fyra akter. Upsala: Schultz. 1866. Libris länk
- Solen sjunker : historisk tragedi i 4 akter. Svenska teatern, 99-1250025-3 ; 205. Stockholm: Bonnier. 1873. Libris länk
- Flera bidrag i Poetisk kalender åren 1815-1819 i fulltext på Litteraturbanken.
Valda skrifter[redigera | redigera wikitext]
- Johan Börjessons valda skrifter med författarens biografi af N. Arfvidsson ; utgifne af L. Dietrichson. Stockholm: Bonnier. 1873-1874. Libris länk
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Stol 3 i Svenska Akademien (1859)
- Svenska Akademiens Stora pris (1856)
- Riddare av Dannebrogorden (1856)
- Ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg (1823)
- Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhällets i Göteborg högsta pris (1814)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kungs-Husby i Trögd Kungsgård, kyrka och socken, Studier till Det Medeltida Sverige 6, RAÄ
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Börjesson, Johan Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ahlquist, Otto (1920). ”Skalden Johan Börjesson : tal vid Vikarfstinget i Lysekil den 10 aug. 1918”. Vikarvet 1920 (4),: sid. 7-15. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351. Libris 9002279
- Arfvidsson, Nils (1873). Johan Börjesson : lefnadsteckning. Stockholm: Bonnier. Libris länk
- Dahlgren, Lotten (1907). Ett blad ur den svenska dramatikens historia : [Börjesson] : med 7 bilder. Stockholm. Libris länk
- Hippel, Oscar (1921). Ur skalden Johan Börjessons student- och uppsalatid. Uppsala. Libris länk
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|
|
- Svenska präster under 1800-talet
- Svenska dramatiker
- Svenskspråkiga dramatiker
- Författare från Bohuslän
- Personer från Tanums socken
- Födda 1790
- Avlidna 1866
- Män
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Mottagare av Svenska Akademiens stora pris
- Riddare av Dannebrogorden
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg